Framtidens socialtjänst på Socialchefsdagarna 2018

Ett flertal skäl låg bakom regeringens beslut att tillsätta en utredning med översyn av socialtjänstlagen. På Socialchefsdagarna 2018 berättade Margareta Winberg, särskild utredare, om arbetets senaste förutsättningar. Det rör bland annat det eventuella alternativet att samla äldrefrågorna i en egen lag.

I april 2017 tillsattes Margareta Winberg som särskild utredare med syftet att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Utredningens uppdrag innefattar bland annat att se över och lämna förslag om socialtjänstlagens struktur och konstruktion, tillgången till en jämlik och hållbar socialtjänst, samt socialtjänstens uppdrag och förbättrade möjligheter till samarbete mellan kommuner och andra aktörer.

– Socialtjänstlagen var gammal och i takt med att välståndet har ökat har också kraven ökat. Sverige har fått nya samhällsproblem, nya missbruk och diagnoser, samt en ökad globalisering med immigranter som är i ett oklart läge i kommunerna. Det fanns alltså många skäl till en översyn, sa Margareta Winberg och gjorde en återblick till Socialchefsdagarna 2017.

– Då sa vi att vi prioriterade förebyggande arbete, kunskap och kompetens, samt lagens struktur och konstruktion. Samhällsklimatet har dock inte varit till vår fördel med mycket prat om problem och kortsiktiga lösningar. Vi vill se ett mer långsiktigt fokus på problemen.

Nytt fokus på äldre

Sedan 2017 har nya förutsättningar tillkommit för utredningen. Utredningstiden är förlängd till 1 juni 2020 med tre tilläggsdirektiv: förtydligat barnperspektiv, utvidgat uppdrag avseende socialnämndens möjligheter att delegera beslutanderätt, samt förtydligat uppdrag avseende äldreomsorgen och övriga insatser inom socialtjänsten som är riktade till äldre.

– Ska vi lyfta ut de frågor i socialtjänstlagen som rör de äldre och göra en äldrelag? Det är ett principiellt ställningstagande och vi är glada över att ha fått ett utökat uppdrag, sa Margareta Winberg.

Bör en särskild lag för äldre införas i Sverige? Frågan ställdes till publiken på Socialchefsdagarna 2018, där staplarna som växte fram på skärmen visade att nej-sidan var i princip lika stor som ja-sidan.

Lagen ska omfatta alla oavsett ålder menade en deltagare, medan en förespråkare för ”ja” ansåg att särregleringen som exempelvis införts för funktionshindrade borde vara aktuell på samma sätt för äldre.

– Bakgrunden till att vi analyserar en särreglering för äldre är demografin och personalförsörjningen. Idag arbetar 1,2 miljoner personer i välfärden och till 2026 behövs det enligt SKL 200 000 till på grund av demografin. Dessutom behöver vi ytterligare 300 000 som ersätter de som går i pension. Att särreglera skulle kunna lyfta frågan på ett annat sätt och där används ibland barnomsorgslagen som ett exempel, sa Margareta Winberg.

– Äldre ska få möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vård och omsorg ska vara effektiv och de äldres behov av förebyggande och trygghetsskapande insatser ska tillgodoses. Det här är ju självklarheter, men vi ska försöka att göra det tydligare.

Slutsatser från utredningen

Margareta Winberg berättade också om utredningens arbete sedan starten och om några slutsatser som har dragits längs vägen. För att säkerställa kvalitet måste kunskap och kompetens öka i hela kedjan inom socialtjänsten. Uppföljning av metoder för att säkerställa att de fungerar anses vara ett område där vissa luckor måste täppas till. Dessutom bör ett större fokus läggas på individen.

– En tidigare mätning visar att i ett barnärende är den totala tiden med individen endast två procent. Den tiden måste öka. Vi tittar också på jämlikhet och jämställdhet och ser om kvaliteten i landet skiljer sig mellan olika kommuner och mellan kvinnor och män.

Tillgänglighet är ett annat område som utredningen ska förbättra. I det ingår ökade möjligheter för enskilda att ta del av insatserna på ett enklare sätt, utan omfattande utredningar.

– Jag har förstått att det finns en konflikt där. Utredningar är viktigt, inte minst för uppföljningen, och vårt uppdrag är att förenkla, sa Margareta Winberg.

Tillgängligheten ska också förbättras genom en ökad tillgång till tidiga insatser.

– Men det bygger på att socialtjänsten är mer närvarande på platser som inte är kontoret. Synlighet ger tillit och skapar förtroende.

Stöd genom synlighet

Effektivitet stod också i blickfånget under föreläsningen. Bästa tillgängliga kunskap ska utnyttjas och förebyggande arbete där socialtjänsten finns med i planeringen av samhället är av stor vikt. Ingen person ska falla mellan stolarna och Margareta Winberg poängterade att socialtjänsten måste bli mer synlig och stödjande.

– Man ska inte vara rädd för socialen utan alltid känna stöd. Vi får många synpunkter och många gånger handlar det om anförvanter som har fallit mellan stolarna. Det är bra att det sägs.

En avslutande fråga till publiken handlade om begreppet ”skälig levnadsnivå”. Påverkar formuleringen kvaliteten på insatserna? Här visade staplarna på skärmen att en majoritet svarade ja på frågan. Det ansågs bland annat att ”goda levnadsvillkor” har en bättre klang och att ”skälig levnadsnivå” är ett begrepp med en historik som kan leda till ett sämre utfall.

Titta också på intervju med Margareta Winberg (foto: Göran Johansson).


Socialchefsdagarna 2018, Framtidens socialtjänst • Margareta Winberg, särskild utredare.

Text: Erik Skördåker, copywriter
Foto: © Frozentime