Den inkluderande staden

Ny forskning visar tydligt på uppväxtmiljöns betydelse för yngre personers utveckling. Reforminstitutets chef Stefan Fölster belyste ett flertal lyckade exempel från andra länder där utanförskap har reducerats i utsatta områden. Vilka slutsatser bör svenska kommuner dra av det?

Förortsområden som präglas av utanförskap dras med allt större sociala kostnader och sätter en prägel på yngre personer som får effekt i deras framtida liv. Den cirkeln går att bryta med rätt insatser menar Reforminstitutets chef Stefan Fölster. Han har bland annat författat boken The Public Wealth of Cities och som forskare och debattör ligger han bakom ett flertal analyser av välfärdssystemens utvecklingsmöjligheter.

– Forskningen har tidigare varit väldigt spretig på området och det har kanske varit en anledning till att det har varit svårt att motivera större insatser. Nu har det kommit nya och omvälvande forskningsstudier, sa Stefan Fölster under sin föreläsning på Socialchefsdagarna 2018.

Varje år spelar en stor roll

Det kanske mest banbrytande exemplet är de amerikanska forskarna Chetty, Hendren och Katz, som har analyserat grannskapets effekter på individers framtida utfall. Studien följde fem miljoner barn i USA och deras flyttar mellan olika grannskap. Resultatet var tydligt. Barnens inkomster som vuxna ökade med en tredjedel för de som växte upp i normala grannskap jämfört med barn som växte upp i utsatta områden.

– Det är första gången som forskningen har lyckats belägga orsakssamband och slutsatsen är tydlig. Varje år under uppväxten spelar grannskapet roll, konstaterade Stefan Fölster.

Hur tacklas då utmaningarna i de olika stadsmiljöerna på bästa sätt? Stefan Fölster pekade på några avgörande faktorer från forskningen som även omnämns i hans bok Public Wealth of Cities. Undvik geografisk isolering där många barn med låga inkomster samlas, länka samman stadsdelar, blanda bebyggelsen och sänk brottsligheten.

– Det räcker inte att bussa barnen som lever i utsatta miljöer till en skola någon annanstans. Hemma utsätts de ändå för toxisk stress genom brottsligheten i närmiljön. Det kan också vara så att de aldrig ser en arbetsplats i sitt område och det är viktigt för världsbilden, menade Stefan Fölster.

Stefan Fölster, för många känd som debattör och forskare, är chef för Reforminstitutet. På Socialchefsdagarna 2018 belyste han lyckade exempel från andra länder där utanförskap har reducerats i utsatta områden.

Eldsjäl vände trenden i Belgien

Med forskningen som bakgrund bjöd sedan Stefan Fölster på en utblick i Europa där stadsplanering har främjat integration och minskat utanförskap. Westend i München och Mechelen i Bryssel är två områden som har dragits med problem, men där kreativa insatser har vänt trenden. I det sistnämnda exemplet spelade en driven eldsjäl stor roll i utvecklingen.

– Bart Somers är en dynamisk borgmästare i Mechelen och har bland annat jobbat hårt med nolltolerans mot brott och verkat för fler synliga poliser och över 200 övervakningskameror, berättade Stefan Fölster.

Vid sidan av brottsbekämpningen har även mjukare, sociala insatser fått effekt i området. Barnfamiljer från medelklassen har lockats till Mechelen med löften om små skolklasser och kvalitativ utbildning.

– Medelklassfamiljer har också fått låg hyra i nyrenoverade bostäder i sex år, mot att de använder en del av sin fritid till att agera hjälpresurser på skolor och ungdomsgårdar.

Hoppgivande i München

I Westend i München har ingen enskild eldsjäl funnits för att driva utvecklingen. Området har visat alla symtom för ett utsatt område, men olika insatser från bland annat det kommunala fastighetsbolaget och dess dotterbolag har förbättrat förutsättningarna för de boende.

– Westend är ett gammalt arbetarområde som har blivit ett område för nyanlända. För att få en god struktur har det kommunala fastighetsbolaget lagt stort fokus på arbetsmöjligheter och man har skapat plats för olika småföretag, sa Stefan Fölster.

Münchens strategier har också gett resultat för hela staden. Stor vikt har lagts vid att inte koncentrera olika grupper. Byggprojekt som blandar socioekonomiska grupper har prioriterats och staden har möjlighet att rabattera markpriser för byggare och fastighetsvärdar som lovar låg hyra för berättigade hyresgäster, exempelvis småbarnsfamiljer utan inkomster.

– Får de prioriterade hyresgästerna sedan normala inkomster kastas de inte ut, utan får börja betala normal hyra. Överlag har alla insatser gett goda resultat. Staden betraktas som en av Europas säkraste, skolorna har gått från botten till nära toppen i PISA-undersökningarna och pojkar med invandrarbakgrund är bättre i matematik än en svensk pojke i genomsnitt. Det är hoppgivande och visar att insatser lönar sig, sa Stefan Fölster.

Forskning översatt till Sverige

Kan då resultatet från den amerikanska forskningen och från de goda exemplen i Europa överföras till svenska förhållanden? Helt klart är att stora värden kan uppstå om utsatta områden lyfts närmare genomsnittet menar Stefan Fölster.

– Jag har fokuserat på Järvaområdet i Stockholm och omvandlar man de amerikanska studierna där uppstår ett värde av 80 miljarder kronor, varav 63 miljarder till de offentliga kassorna. Det är bland annat kopplat till högre inkomster, mindre belastning på Försäkringskassan och minskad brottslighet, även om man får ta siffrorna med en liten nypa salt i nuläget.

Stefan Fölster fortsatte med konkreta tips till Järvaområdet där fem olika kommuner samsas.

– Samarbetet är inte alltid perfekt och för att skapa ett tydligare ansvar kan man bilda ett gemensamt utvecklingsbolag och en social investeringsfond med stöd av staten. Den fonden skulle enbart ersätta uppnådda resultat, exempelvis när fastighetsförvaltare och andra intressenter lyckas med ett gemensamt initiativ för att öka antalet elever som klarar skolgången.

Bättre fokus förr?

Från publiken på Socialchefsdagarna kom frågan om Stefan Fölster trots allt ser tecken på att den svenska stadsplaneringen börjar ta tillvara på forskningen.

– Ja, det börjar sippra in och fler och fler pratar om det. Men det finns stora bromsklossar, exempelvis när flera kommuner ska samverka eller när det finns ett politiskt motstånd. Så en bra idé är helt klart att skapa gemensamma projektbolag.

Avslutningsrepliken från Stefan Fölster blev en uppmaning att återvända till ett mer historiskt fokus när man skapar inkluderande städer.

– Mitt huvudbudskap är att forskningen som jag har försökt beskriva uppmanar till ett fokus som var tydligare under välfärdsstatens uppbyggnad: den viktigaste sociala uppgiften var att ge barn de bästa förutsättningarna att bli fungerande vuxna.


Socialchefsdagarna 2018, Den inkluderande staden • Stefan Fölster, chef Reforminstitutet, författare och debattör.

Text: Erik Skördåker, copywriter
Foto: © Frozentime