Seminarium 16 Beslut om insats – och sen? NUSO om uppföljning av insatser för barn och unga

Deltagare är (från vänster till höger): Birgitta Persdotter, docent i socialt arbete, FoU Välfärd Värmland Karlstads universitet. Åsa Furén Thulin, sektionschef SKR. Ulrika Vitalis, styrelseledamot Föreningen Sveriges socialchefer och socialchef Hammarö kommun. Anna Burston, ordförande Föreningen Sveriges socialchefer och förvaltningschef Kristianstads kommun (tidigare Lunds kommun).
(Foto: Niklas Maupoix)
Åsa Furén Thulin från SKR berättade att initiativet till NUSO barn och unga togs 2023. Under ett besök i London diskuterades vikten av att ha en baslinje för att kunna mäta förflyttningar och resultat. NUSO omfattar 134 kommuner och stadsdelar och arbetar på lokal, regional och nationell nivå.
Resultaten visar bland annat skillnader i delaktighet mellan pojkar och flickor. Det framkom också att de yngsta barnen inte nås i tillräcklig utsträckning och att samtycke skiljer sig åt beroende på om det kopplas till det egna beteendet eller inte. Arbetet handlar om att utveckla tillsammans. Resultaten har använts för att utveckla ett gemensamt språk för aktualiseringsorsaker. I Sverige finns det 2 500 olika aktualiseringsorsaker. Standardiserade verktyg lyftes också fram. Arbetet med ett socialtjänstdataregister pågår. Resultaten ska användas i omställningsarbetet.
Resultat från NUSO
Birgitta Persdotter beskriver arbetet med NUSO, som har gått snabbt i forskningshänseende. Syftet med NUSO presenterades utifrån resultat från 22 000 barnavårdsutredningar. Vid uppföljningen deltog 105 kommuner och stadsdelar. Resultaten omfattade även 3 800 familjebehandlingsinsatser.
Av insatserna verkställs 94 procent. Andelen är något lägre för de yngsta barnen och för de äldsta barnen, 15–17 år. Sex av tio insatser startar inom en månad. Det finns tydliga skillnader mellan kommunerna, men inte mellan grupperna. Den vanligaste orsaken till att en insats inte har verkställts är att det finns en kö till insatsen.
Det saknas ofta manualbaserade metoder i familjearbetet. Tryggare barn riktar sig i högre grad till pappor än övriga insatser. Två av tre insatser riktas till barnet. I samband med detta lyftes frågan om barnen inte borde vara lika involverade när insatsen handlar om hemmiljön.
Det vanligaste stödet handlar om samspelet mellan barn och föräldrar. Färdighetsträning utgör en liten andel av insatserna. Detta lyftes som en intressant aspekt, eftersom det kan finnas behov av att öva på hur man ska göra och inte bara prata om det.
Utifrån BBIC anges stimulans och vägledning som det viktigaste målet eller den viktigaste inriktningen, oavsett behov. Resultaten visar att det finns en betydande grupp som cirkulerar i ärendet. Cirka 30 procent av dem vars familjebehandling hade avslutats blev återaktualiserade.
Exempel på områden att fokusera på framöver är behandlande och kompenserande insatser samt att säkerställa att föräldrar får stöd i sitt eget förändringsarbete, exempelvis vid skadligt bruk eller beroende.
Det finns olika sätt att använda resultaten framåt. Lokal uppföljning och vetenskap behöver inte ligga så långt ifrån varandra. Så snart artiklar har publicerats är det vetenskap, enligt sammanfattningen. Birgitta Persdotter betonade att vetenskap och forskning skapas i praktiken och att NUSO är ett sätt att göra detta tillsammans.
Diskussion om hänvisning till IUB vid aktualisering, risk för att höja ribban för att inleda utredning? Deltagarna gavs möjlighet till frågor och reflektion utifrån dragningen av resultaten NUSO i bikupor. Det är stort engagemang i publiken.
Lunds arbete med resultat från NUSO
I resultaten från NUSO syns att Lund använder en högre andel manualbaserade metoder än andra kommuner. Det berättar Anna Burston (som till och med september arbetade i Lunds kommun men som nu har börjat som förvaltningschef i Kristianstad). Lund har arbetat med flödet och mål i verksamhetsplaneringen för att korta väntetiden mellan beslut och insats. Ett projekt med socialsekreterare och familjebehandlare har genomförts för att komma igång snabbt. Arbetet har fokuserat på ”hög oro, låg motivation”. Man har bevakat icke verkställda beslut noggrant och fått ner antalet.
När det gäller de yngsta barnen arbetar Region Skåne med insatssidan Barnsäkert. Arbetet omfattar våld, säkerhet och skadligt bruk med mera på BVC. Det finns en plattform för att tillsammans lägga upp ett system för att fånga upp de yngsta barnen. NUSO är data att arbeta med och ett underlag för verksamhetsplanering, exempelvis för att undersöka hur resultaten kan användas konkret.
Hammarös arbete med resultat från NUSO
Ulrika Vitalis, socialchef i Hammarö kommun, berättar om hur man i Värmland har byggt upp en struktur där Nya perspektiv fungerar som en samverkansarena. Politiker, skolchefer, socialchefer och regionchefer träffas strukturerat. Länsöverenskommelser följs upp i nätverket, och det finns tydliga vägar och konsultationsvägar mellan skola, sjukvård och tandvård. Totalt arbetar 16 kommuner tillsammans med regionen. Nya perspektiv är en del av RSS-strukturen och så finns FoU vid Karlstads universitet.
Utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt genom strategiska utvecklingsgrupper för barn och unga, vuxna samt äldre. Målet är att samla kunskap både från länet och från nationell nivå. Detta arbete har prioriterats i Värmland. Det finns också en särskild utvecklingsledare för barn och unga som har tillgång till Vaves-data och kan hjälpa kommunerna att arbeta med data från NUSO.
Handläggare från olika kommuner träffas och tittar på underlag som kan användas i andra delar av Värmland. Den stora utmaningen finns inom vuxenområdet, särskilt när det gäller barn till vuxna med skadligt bruk och beroende eller psykisk ohälsa. Samarbetet med andra aktörer behöver stärkas ytterligare.
Seminarium 16 Beslut om insats – och sen? NUSO om uppföljning a vinsatser för barn och unga
Text: Anna Stenbeck, Göteborgs stad, förvaltningen för funktionsstöd
Foto: © Niklas Maupoix
