Språkkrav i äldreomsorgen

Föreläsarnas egna bilder

Seminarium 3 Språkkrav i äldreomsorgen: Så leder du arbetet

Föreläsare: Clara Palm, universitetslektor vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet
Panelsamtal med Ann-Katrin Lundin, socialchef i Sollefteå kommun, Erika Hägg, socialchef i Partille kommun, Karin Bülow, äldredirektör på Äldreförvaltningen, Stockholms stad och Elsa Lyon handläggare, SKR. Panelsamtalet modereras av Karin Liljeblad, SKR.

Fokus på föreläsningen är det språkkrav som sedan halvårsskiftet finns i äldreomsorgen och vad det innebär för utmaningar. Seminariet omfattar en forskningsredogörelse, en temperaturmätning och ett panelsamtal och salen är nästan fullsatt.

Först får deltagarna lyssna på forskare Clara Palm. Hennes forskning går att hitta på en projektsida där resultat kommer läggas ut. Kontakta Clara om du är intresserad av resultaten Språkkrav och språktest i äldreomsorgens rekrytering – vad, hur och varför? | Göteborgs universitet

Forskning om språktester

Forskning visar att språktester inte är ett neutralt verktyg. Det är flera saker man behöver ta ställning till innan man börjar använda språktest: vad avser man med testet, vad ska mätas och vad ska resultatet användas till? Användning av språktester får konsekvenser för de som genomgår dem och det finns en risk att man exkluderar personer på felaktiga grunder om man inte har en tydlig plan kring hur resultaten ska användas.

De tester som används ser olika ut och mäter olika saker såsom etiska resonemang, språkförståelse, m.m. Om språktest görs för hand eller digitalt påverkar också bedömningen. Ibland är språktester utslagsgivande för anställning och ibland en del av helheten.

Om resultatet ska säga något behöver man vara på det klara med vilka kunskaper är relevanta för att arbeta i äldreomsorgen. Clara Palm berättar att hon inom ramen för sin forskning tittar på tolv olika tester och har djupdykt i tre av dem.

Clara Palm gör ett medskick till cheferna i publiken om vad man behöver tänka på vid arbetet med språktester:

  • Vilka slutsatser ska man dra av resultatet?
  • Man kan börja med att fundera på vilka språkliga krav man ska ställa i verksamheten?
  • Vad ser verksamheten för behov?
  • Hur ska man kartlägga språkförmåga?
  • Självskattning, kan det vara något att arbeta med?

Det är en kvalificerad och inte helt enkel uppgift som cheferna har fått. På Socialstyrelsens webbsida finns visst stöd i arbetet.

Temperaturmätning i publiken

Det gjordes en kort temperaturmätning om hur arbetet går i landets kommuner. Moderator ställer frågor/påståenden och deltagarna får hålla upp en lapp med hur de tycker det fungerar i deras kommun. Grön lapp betyder håller med och röd lapp håller inte med. Frågorna som ställdes var

  • I min kommun har vi koll på vad vi behöver göra framöver – här var det många gröna lappar med även del röda.
  • I min kommun är det tydligt vem som leder språkarbetet – blandad bild, fler röda här.
  • I min kommun handlar det än så länge mer om språktester än om språkutveckling – här var det fler röda än gröna lappar.

Panelsamtal med representanter från tre olika kommuner samt SKR

Panelen bestod av (från vänster till höger): Erika Hägg, Partille, Karin Bülow, Stockholm, Ann-Katrin Lundin, Sollefteå och Elsa Lyon, SKR. Ej med i bild är moderatorn Karin Liljeblad från SKR. (Foto: Niklas Maupoix)

En ledningsfråga

Ann-Katrin Lundin som är socialchef i Sollefteå kommun beskrev arbetet som en ledningsfråga. Kommunledning och politiker behöver vara tydliga med vad man vill uppnå med förändringen. I kommunen har man äskat pengar och tagit fram en plan, bland annat med språkombud och samordnare. Samtidigt har mycket tid ägnats åt kulturfrågan.

En central fråga har varit varför satsningen är viktig. Ann-Katrin lyfte behovet av att få politiker och chefer att vara ambassadörer för arbetet. Politiker kan möta ifrågasättanden kring att personer har anställts trots att de inte kan svenska fullt ut. Därför behöver de också kunna prata om språksatsningen på ett positivt sätt. Hon betonade att de medarbetare som redan finns i verksamheten behövs: ”Utan de här individerna skulle vi inte fixa uppdraget.”

Det handlar därför också om att vara rädd om de medarbetare man har. Kommunen har genomfört flera satsningar, bland annat språkspår där medarbetare utbildar sig samtidigt som de arbetar. De som har gått språkspåret blir också ambassadörer för arbetet.

Förändringsarbete och ansvar

Karin Bülow, äldredirektör vid Äldreförvaltningen i Stockholms stad, betonade vikten av att arbeta med kulturen både inom organisationen och runt omkring. Arbetet ställer krav på och utmanar chefer.Språkfrågan behöver hanteras samlat och första linjens chefer ska inte behöva lösa allt själva. Språktester och språkutvecklande insatser på arbetsplatserna är exempel på sådant som behöver hanteras på ett mer övergripande sätt. Om olika verksamheter använder olika tester och arbetssätt blir det svårt att senare bedöma om man har nått fram eller inte.

Är språket alltid problemet?

Erika Hägg som arbetar i Partille kommun som socialchef delade bilden av att frågan är viktig, men beskrev sig också som något ifrågasättande. Hon ställde frågan om man vet hur stort problemet faktiskt är och om språket alltid är det som är problemet. Hur många avvikelser/lex Sarah gäller till exempel språkförbistring? Det kan finnas andra områden där verksamheten får klagomål, exempelvis kring mat och aktiviteter, där problemet inte primärt handlar om språk. Hon betonade att det behövs flera olika insatser. Språkutvecklingen behöver rymmas inom det utvecklings- och förändringsarbete som redan görs och ses som ett lager i det kvalitetsarbete som bedrivs.

Kompetens handlar om mer än språk

I Stockholm har man arbetat med ett kompetensutvecklingsprojekt och en kompetenskedja. Arbetet visade tidigt att det för att bedöma språklig kompetens också krävs vissa andra förmågor. Yrkeskompetensen behöver också bedömas.Det finns personer som har en undersköterskeutbildning på papper men där den faktiska kompetensen behöver bedömas.
I arbetet har yrkeslärare och språklärare arbetat tillsammans.Erfarenheterna från projektet beskrevs som mycket positiva. Medarbetarna har kunnat följas och vägledas genom hela processen och kliva på kompetenskedjan utifrån var de befinner sig.

Chefens roll i det arbetsnära arbetet

Elsa Lyon, handläggare på SKR, beskrev att många kommuner vittnar om att språkfrågan är svår. Chefen behöver vara närvarande i arbetet, men ska inte sitta med språktester. Det behövs i stället en kultur som är språkutvecklande.Elsa beskrev språkutvecklingen som en kvalitetsfråga och som en del av andra kvalitetsfrågor. Utgångspunkten behöver vara att se hur problemen ser ut i den egna verksamheten innan man går direkt på lösningar.

Hon lyfte också att medarbetarnas kompetens påverkar chefernas förutsättningar. Det kan därför behövas stöd genom HR och kompetensutveckling för chefer som ska leda verksamheter där språkfrågan är en stor del av arbetet. Elsa beskrev språkkravet som en fråga om att bedöma språklig förmåga, men betonade samtidigt att individuella kartläggningar kanske inte behöver göras först. I stället kan man börja med att titta på verksamheten och se vilka behov som finns där.

Frågan framåt

Elsa lyfte att SKR följer frågan på nationell nivå och bevakar vilka behov som finns i kommunerna. Hon beskrev också att resurserna kommer att följas upp och att det finns stödmaterial från Socialstyrelsen samt nationella uppföljningsmått.

Det diskuterades hur man ska undvika att arbetet stannar vid att mäta hur många som har gått en utbildning eller hur många som nått en viss språknivå. Frågan är vad som faktiskt behöver mätas och hur uppföljningen ska utformas.


Seminarium 3 Språkkrav i äldreomsorgen: Så leder du arbetet. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2026

Text: Anna Stenbeck, Göteborgs stad, förvaltningen för funktionsstöd
Foto: © Niklas Maupoix