Yrkesresan – kvalitet i varje möte

Cristina Dahlberg jobbar med Yrkesresan på Göteborgsregionen (GR): Vi hoppas på att det här ska bli lika uppskattat av de 248 kommuner som nu har sagt ja, som det varit för de 39 kommuner som vi hittills har jobbat med.

Johanna Maxson är biträdande projektledare på SKR för just Yrkesresan. Hon säger att SKR har stora förhoppningar om att Yrkesresan kan bidra till kraft, kunskap och kompetens för att utveckla socialtjänsten i Sverige och siktet är inställt på kvalitet i varje möte.

Annika Ökvist, enhetschef på Socialstyrelsen: Socialstyrelsen ser Yrkesresan som en unik möjlighet, kanske som en historisk möjlighet att på ett relevant och praktiknära sätt komma ut och göra kunskap känd och inte minst använd. Den är till för dem som behöver socialtjänstens stöd och insatser.

Saehra Khan är kvalitetsutvecklare på Skånes kommuner: Skånes kommuner har en förväntan att Yrkesresan ska ge en ökad enhetlig och kvalitetssäkrad kompetensutveckling för våra 33 kommuner i Skåne. Vi hoppas också att den kommer ge en ökad trygghet och stabilitet för dem som kommer omfattas av den.

Johanna Maxson från SKR, Saehra Khan från Skånes kommuner, Cristina Dahlberg från Göteborgsregionen och Annika Ökvist från Socialstyrelsen.

Vår förhoppning är att ni deltagare ska gå härifrån med lite mer kunskaper om vad Yrkesresan är och att ni ska bli lite peppade att få vara med om den här resan.

Samarbete är en jätteviktig sak och vi som är här idag företräder olika aktörer i projektet Yrkesresan. Jag, Johanna Maxson, företräder SKR som har rollen av projektägare och är en sammanhållande part. Vi har RSS – regionala samverkans- och stödstrukturer, de är en jätteviktig part i Yrkesresan.

Ingen Yrkesresa utan RSS:er

De har två typer av uppdrag. Det ena är nationellt, vilket betyder att de producerar en enskild yrkesresa. GR är ett exempel på en sådan yrkesresa och då har man ansvar för ett delprojekt. Övriga RSSer har det regionala uppdraget, att samordna och genomföra yrkesresor tillsammans med sina kommuner.

RSS är en struktur som finns på länsnivå, som har sina uppdrag från kommunerna och som finansieras av kommunerna. De kan se ut på olika sätt och ha olika strukturer och de heter olika saker. GR, Skånes kommuner, Kommunal utveckling, Boråsregionen etc. De har ett samordnande uppdrag.

Socialstyrelsen har en samordnande del i det som heter partnerskapet. ADDA levererade lärplattformen som vi ska använda och bygga yrkesresor på.

Till sist har vi kommunerna. Yrkesresan har kommit till utifrån kommunernas behov och det är också kommunerna som har höjt handen och sagt att det här vill vi göra ett nationellt projekt av, så vi jobbar på kommunernas initiativ. Kommunerna är också mottagare av Yrkesresan.

Yrkesresan började i Göteborgsområdet

Yrkesresan började i Göteborgsområdet med 13 kommuner. De såg att kommunerna hade samma bekymmer, det var stor personalomsättning, man la mycket tid på att introducera både arbetsledare och chefer och på socialsekreterare. Man konkurrerade med varandra med olika utbildningar. Man insåg att det hade varit bättre att jobba tillsammans. Under några år diskuterades ett samarbete i olika forum och man gav GR ett uppdrag att ta fram något gemensamt för att jobba vidare med den här frågan. GR utvecklade en regional introduktion och även det som kommer därefter, en vidare kompetensutveckling, tillsammans med våra kommuner. Vad är det man bör kunna när man är ny socialsekreterare. Vi tittade även på hur vi skulle paketera och presentera det här för våra kommuner.

Det blev två projekt, ett som handlade om innehållet och ett som handlade om hur vi skulle få ut materialet.

Våra utgångspunkter var att vi ville överbrygga en del av det glapp som finns mellan examen och yrkesliv och att vi ville bygga Yrkesresan så att socialsekreterare har ett eget ansvar att söka information, men vi kan underlätta för dem att hitta den.

Bra stöd och info finns, men få känner till det

Vi har undersökt att det är svårt att hitta information och det finns mycket bra stöd som många inte känner till. Vi har mätt hur många som använder handböckerna och det var alldeles för få. Man frågar hellre en kollega än går direkt till källan.

Eftersom alla lär sig på olika sätt har vi försökt erbjuda olika varianter på inlärning. Film, lyssna på podd, läsa, ha ett varierande tempo.

Lärandet ska vara lustfyllt och lekfullt utan att tumma på seriositeten. Kommunerna hade en hög personalomsättning och vi ville ha erfarna socionomer som skulle kunna utbilda och finnas till som rollmodeller och visa att det här yrket kan man ha länge och ändå trivas med det.

Vi startade 2017 och det blev snabbt ett stort intresse regionalt. På bara några år anslöt sig både Borås och Skaraborgsregionen och Halland, totalt 41 kommuner.

Redan 2018 hade mer än hälften av Sveriges regioner och kommuner visat intresse för att vara med på Yrkesresan. SKR inledde förstudier och det landade i ett erbjudande till kommunerna 2020.

85 procent har sagt ja till Yrkesresan

Idag är vi 248 av landets 290 kommuner som har sagt ja.

SKR har fått i uppdrag att ta fram Yrkesresan för barn och unga. Varför ska vi utveckla barn och unga, varför inte bara köra på som vi har gjort hittills? Vi har sett saker som vi vill förändra och det är dessutom nya förutsättningar som vi behöver ta hänsyn till nu när det ska bli så mycket större.

Vi går ju från 41 kommuner till 248 och det kommer in kommuner som har helt andra sätt att organisera sig. I de norra kommunerna pratar man om en glesbygdssocionom som har hand om försörjningsstöd, barn och unga och vuxna. Hur ska det funka?

Vi har andra geografiska förutsättningar, tidigare har kommunerna i Göteborgsregionen kunnat ta sig till Göteborg inom en rimlig pendlingstid.

Vi har hittills haft en del samverkan med Socialstyrelsen och det har byggt på personliga relationer, men nu när vi har fått ett formellt uppdrag, nu SKA vi samarbeta. Det kommer förändra hur vi bygger och planerar.

Vi kommer få ”systerresor”, då det kommer att finnas en yrkesresa inriktad på arbete med vuxna, kanske blir det andra yrkesresor i framtiden.

Genom coronapandemin har vi nu en helt annan kompetens i kommunerna kring digitalisering och digitala verktyg.

Målgruppen

Socialsekreterare, chefer och arbetsledare som jobbar med mottagning av ärenden, utredning och uppföljning. I samband med den nationella uppstarten lägger vi till rekrytering och utbildning, handledning av familjehem och kontaktbistånd.

Hur går det till?

Som ny medarbetare får man ett konto till plattformen och beroende på hur länge man har jobbat blir man behörig till en av tre nivåer. Den första resväskan är man behörig till om man har jobbat mindre än två år, nästa resväska är 2–5 år och har man jobbat mer än fem år kallas man för erfaren i systemet. Den sista resväskan leder fram till en karta med olika hållplatser. Varje hållplats motsvarar en kurs som man ska gå under den tid man tillhör steget.

Kurserna bygger på förberedelser, själva kursdagen och fördjupning efter kursen. (Under förberedelsetiden ska man läsa in sig på material från Socialstyrelsen). Kursen innehåller kvalitetssäkrat material som Socialstyrelsens egna jurister står bakom.

Stationen är ett eget spår för arbetsledare och chefer. En plats som innehåller information om Yrkesresan och en del administrativa verktyg med vilka man kan följa hur det går för personalen.

Yrkesresan är enkelt och snabbt att ta till sig och det är bara en fråga om resurser. Programmet går att förändra och utveckla hur mycket som helst.

Kompetensutvecklingsbehov

Kommunernas behov och önskemål har varit grundläggande för Yrkesresan. Våren 2021 våras skickade vi ut en enkät för att få svar på frågan ”Inom vilka områden ser ni störst behov av kompetensutveckling?”

Inriktningar av de yrkesresor som ska produceras fram till 2028:

  • Funktionshinderområdet
  • äldreomsorgen
  • missbruk och beroende.

RSS med nationellt ansvar kommer in här. GR jobbar för barn och unga och Västernorrlands kommunalförbund har gör en förstudie om funktionshinderområdet som ska svara på om det blir en gemensam resa eller två.

I uppdraget att ta fram en yrkesresa:

  • Vaska fram vad är det man behöver kunna?
  • Vad är det vi vill att man ska uppnå med Yrkesresan?
  • Inventera och se vad som redan finns för kunskap.
  • Paketeringen handlar om tillgängligheten och att göra det attraktivt.

Vilken är Socialstyrelsens roll?

Annika Ökvist på Socialstyrelsen berättar att deras roll är att delta i styrning och ledning på övergripande nivå. Vara med och välja områden, inriktningar på varje enskild yrkesresa och att ta fram och tillhandahålla kunskapsunderlag som är kvalitetssäkrade och relevanta för olika yrkesresor.

Socialstyrelsen har mycket material men vi har svårt att få våra kunskapsstöd och kunskapsunderlag att användas i praktiskt arbete fullt ut och på rätt nivå i socialtjänsten.

Vi frågar ofta socialsekreterare hur de vill ha vårt stöd och hur vi kan hjälpa. Vi frågar hur socialsekreterare inhämtar kunskap och de frågar en kollega.

Det är bra att kunna luta sig mot erfarna kollegor. Den här kedjan vill inte vi bryta, men vi vill komplettera den så att vi kan komma med ny kunskap och säkerställa att den kunskap som används i socialtjänsten är så evidensbaserad som möjligt.

Oavsett inriktning behövs det en ökad kompetens och förmåga att använda teori och praktik tillsammans. Som proofessionell har man rätt till att få stöd och hjälp i det här. Jag hoppas och tror att Yrkesresan – oavsett inriktning – kan överbrygga glappet mellan utbildning och praktik.

Med Yrkesresan blir det samma introduktion i hela landet vilket stärker förutsättningarna för en likvärdig socialtjänst med hög kvalitet. Kommuner ska inte behöva uppfinna hjulet själva utan det ska finnas ett nationellt stöd.

33 skånska kommuner

Skånes kommuner är stolta över att 33 kommuner har gått med i Yrkesresan, berättar Saera Khan. Förutom att vi är en medlemsorganisation är vi också en RSS, vilket betyder att vi kommer att ansvara för och samordna yrkesresor regionalt.

Sammanfattning

Yrkesresan är en nationell satsning med ett regionalt genomförande för en lokal kompetens.

RSSen med nationellt ansvar producerar, paketerar, tar fram och gör ett kit som skickas vidare ut till RSSerna med regionalt ansvar. De i sin tur erbjuder kitet till sina kommuner.

YR behövs för att erbjuda kvalité i varje möte med invånare och socialtjänsten, vi tror att det bidrar till en kunskapsbaserad och likvärdig socialtjänst, vi tror att det bidrar till att stärka kompetensen och yrkesstolthet bland medarbetare och vi tror att samarbetet gör att vi kan åstadkomma mer tillsammans än om vi skulle göra det var för sig.


Text: Camilla Lundberg, socionomkandidat, Lunds universitet
Foto: © Mark Harris, Frozentime