Vem har ansvaret för hemlösheten? Text 2

Svaret på frågan om vem som har ansvaret för hemlösheten är inte enkelt. Man kan uppleva att det inte diskuteras av alla medverkande parter. Den här frågan tenderar att få ett enkelt svar ifall man inte bryter ner den till underfrågor: Vad har kommunernas socialtjänst för ansvar? Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen? Bostadsförmedlingen – utifrån behov och inte bara kötid? Statens ansvar (hur påverkar statens beslut eller avsaknad av beslut)? Allmännyttans funktion och ansvar respektive hyresvärdarnas ansvar?

Det finns inte en huvudman som har hela bilden. Det är en komplex fråga.

I seminariets första halvtimme utgår talarna från Malmö stads socialtjänst. En ganska stor andel hyresrätter. Väldigt stor befolkningsutveckling de senaste åren. Regional bostadsförmedling – Boplats Syd.

Seminarieledare Rikard Vroland, avdelningschef på Ekonomiskt bistånd och boende, Malmö Stad. Dessutom deltog enhetschefer från samma avdelning samt representanter för akademin, politiken, Hyresgästföreningen och Boverket.

Inte en homogen grupp

Ingen homogen grupp som ingår i gruppen ”hemlösa”. Det finns personer som inte har annan problematik än just bostadsbrist, och de som har social problematik inom ett eller flera områden. Många drabbade barnfamiljer, bland annat till följd av flyktningströmmar. Man har arbetat hårt med detta i Malmö under en period för att möta behoven.

Är bostaden en rättighet? Socialtjänsten i Malmö möter många personer som saknar bostad eller lever under väldigt osäkra boendeförhållanden. Flera lagar talar om bostaden som en rättighet: Regeringsformen, socialtjänstlagen, bostadsförsörjningslagen, barnkonventionen. Många tänker att en bostad är en grundläggande trygghet, inte minst för barn.

Kommuner har på olika sätt hanterat bosättningslagen. Det ser väldigt olika ut och det har gett upphov till tvister mellan kommunerna.

I praktiken ingen rättighet att få bostad via socialtjänsten

Att få en bostad via socialtjänsten är i praktiken ingen rättighet. Den praxis som finns för socialtjänstens svar har funnits sen 2014. Det krävs enligt SoL att man är helt bostadslös. En kommuns nämnd eller fullmäktige kan besluta att vissa grupper ska förses med bostad.

Malmö har sedan maj 2019 en ny vägledning för bistånd till boende. Utgår från SoL och rättspraxis. Särskilda grupper behöver boende med skyddsinsatser och stöd. Den största skillnaden i med detta har blivit för bostadslösa barnfamiljer. Nyanlända barnfamiljer saknar ofta köplats och kontakter för att ta sig in på den ordinära bostadsmarknaden.

Föreläsaren visar statistik för hemlöshet i Malmö 2010–2021, en topp 2018 då det var en besvärlig situationen. Socialtjänsten hade svårt att hinna med att på ett bra sätt handlägga de ansökningar som kom in. Det ledde till snabba handläggningar och förhastade beslut. Hur ska man bereda de som är i behov av boende? Upphandlade lösningar räckte inte till.

Nämnden beslutade 2018 att satsa på att förbättra arbetet med hemlöshet (handläggning och bostadsrådgivning). Om personer får bo i bostäder som styrs av kommunen så underlättas kontroll och standard och man sparar in ekonomiskt genom minskade kontakter med externa aktörer.

Malmö stads arbete med hemlöshet

*Enhetschefer från Malmö stad bjuds upp på scenen*

Anna-Karin Lindberg och Linn Lindfors: Vi ändrade vårt sätt att arbeta med hemlösa genom att bland annat fokusera på långvariga bostadslösningar för individer med psykisk ohälsa och missbruk. Mer fokus på stöd för dessa personer då de väl var bosatta i sina bostäder.

Samlade ett team av socialsekreterare som arbetade med ärenden som inte rymdes inom ramen för särskilda svårigheter eller helt bostadslösa. Dessa nödprövas, vilket resulterar i tätare kontakt och mer stöd. Genom detta har vi sett att många individer på eget håll hittar andra boendelösningar.

Med en tätare kontakt kan socialsekreterna effektivt uppmärksamma om förhållanden i individernas liv förändras.

Kötiderna på Boplats Syd är långa, vilket gör att hemlösheten kan dra ut på tiden. Det är särskilt svårt för stora familjer att finna bostad i rätt storlek till ett rimligt pris.

I teamet ser man mest barnfamiljer, ofta med utomsvensk bakgrund, utan inkomst och utan kontakter eller en väg in på bostadsmarknaden. Man ser att ju inkomst är viktigt. Arbetar parallellt med hemlöshet och arbetslöshet för att hjälpa individer att bli attraktiva för båda marknader.

Nödprövar veckovis i Malmö på grund av barnens situationer och försöker undvika att flytta runt familjer.

Arbetar förebyggande för att de som har en bostad inte blir av med den.

*Visar statistik för hur det gått för de familjer som de hjälpt*

Hur hjälps människor vidare efter de fått ekonomiskt bistånd? Viktigt att man lyfter fram människors inneboende kraft. Vi måste möjliggöra och vi måste tro på deras förmåga.

I med detta projekt har vi kommit närmare den inneboende problematiken och bättre kunnat lotsa mot självständighet.

*Berättar om Kim*

*Berättar om Louis*

Då en person hjälps till kontrakt för bostad och sedan på egen hand tar över förstahandskontrakt är individen en medborgare som vem som helst.

Slutsats

Avslutningsvis i den inledande delen drar vi slutsatsen att det finns grupper som inte fullt ut kan få hjälp från socialtjänsten. Man kanske inte har kunskap eller förmåga att söka bostad, vilket socialtjänsten har i uppgift att stödja, trots att man inte kan stödja i direkt införskaffande av bostad.

Lagen sätter hinder i vägen för att hjälpa individer fullt ut.

Panelsamtal

Panelmoderator Marlene Engström: Om man utgår från det vi lyssnade på precis och läser i medier så kan man tänka sig att man inte alls gör sitt jobb vad gäller hemlösheten. Gör man vad man ska i staden? Eller är hemlösheten en helt olösbar fråga?

Martin Grander, forskare Malmö universitet: Kritiken visar på komplexiteten. Ska man säga något kort om kommunen i helhet så anser jag att man inte fullt ut tar sitt ansvar. Jag skulle vilja säga att Malmö stad kunnat göra mer.

Anneli Philipsson, Hyresgästföreningen: Ansvaret för hemlösheten måste vara regeringens och riksdagens. Trots att lag stiftas och direktiv skickas ut till kommuner så saknar man hela verktygslådan för att fullfölja direktiven t.ex. att påverka bostadsbidragen eller skattekostnader för att bygga nytt. Rimliga spelregler krävs för att kommunen ska kunna göra sitt jobb. Man får hitta nödlösningar. Socialtjänsten får allting i knäet för att de andra har dragit sig undan.

*Publiken applåderar*

Mikael Nilsson, Boverket: Socialtjänsten ses vara den viktigaste aktören i bostadsförsörjningen. Det som är problemet är vår välfärdsmodell: en stat som kan lösa allas behov med liten behovsprövning. Med denna modell i kombination med att kommunen har huvudansvaret så blir det att Malmö stad, som gör på ett av de bästa sätten enligt mig, får skruva så mycket det går. När det kommer till konkreta behov blir det lösbart men vad kommer till mer diffusa behov så blir det omöjligt att lösa. I Malmö skruvar man på det så mycket som det går. Det blir det värsta av fattighetslogik tillsammans med det bästa från andrahandskontrakten osv.

Joel Aguna, Liberalerna: Nu ska jag försöka svara utifrån politiken. Fastigheterna ska ge mer möjligheter till personer som har försörjningssteg. Jag tror att det går att lösa, vi måste bara vara öppna med att se individen i centrum. Jag tror man måste tänka att om man har ordnat boende så kan man hjälpa att lösa andra problem såsom missbruk och annat. Vi är på god väg men har mycket att göra.

Panelmoderator: Vilka verktyg finns?

I Malmö har man exempelvis lägre tak för byggande av bostäder. Och t.ex. möjlighet att använda förturer. Vi är livrädda för att ge förturer i Sverige då vi i så fall går runt den kö-logik som finns i bostadsköer. Man tänker att köer är det mest rätta men så är det alltid inte då personer har olika förutsättningar att ställa sig i köer. Man bör i de befintliga system som finns i Malmö stad i högre utsträckning finna akuta lösningar genom förturer.

Många tror inte att man kan få lägenheter och skriver därför inte in sig på Boplats Syd. Det har tidigt funnits en stor bostadsdiskriminering t.ex. utifrån härkomst.

Panelmoderator: Vad säger ni om förturer och längre inkomstkrav för bostad?

Det är så viktigt med tydligheten, transparens, i förturer.

Förturer har tidigare tagits bort då de framkom som orättvisa och misstrodda. Vår generaldirektör står bakom Boverket, att det krävs något sådant i kommunen där man arbetar med familjer som har svårt att få bostad. Kanske några kommunala bostadsbidrag för att möjliggöra för dessa familjer. Kommunen behöver själv för en del kontroll över bostäderna. Det här löser sig inte av sig självt.

Inkomstkraven kan vara absurda, såsom tre gånger hyran. Moraliserande hur mycket man ska ha kvar efter man betalat sin hyra. Vad spelar det för roll hur mycket man har efter man betalat sin hyra? Konstigt moraliserande om hur mycket pengar individer ska ha i plånboken då de betalat hyran. Och varför räknas olika typer av inkomster olika?

Det är bekymmersamt att många kommuner inte godkänner bostadsbidraget som en inkomst. De godkänner inte heller ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd. Icke-godkännande av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Inkomstkraven har inte funktion vad gäller de som väljer att betala hyran eller inte. I Göteborg har man undersökt krav på att inte har tidigare betalningsanmärkningar. Man ser på det nu, vilket samband som finns mellan tidigare betalningsanmärkningar och framtida sådana. Ser i nuläget inget samband mellan höga inkomstkraven och frånvaro av inbetald hyra.

Panelmoderator: Olika typer av anpassade bostäder är viktigt att tala om.

Hyressättningen har inte hängt med i lönesättningen. Det har inte varit stor balans i lönehöjningar och höjda kostnader för bostad. T.ex. måste man i många fall ha anställning en längre period för att få en bostad, vilket gör att personer med timanställning eller andra kortare anställningar har svårt att få tillgång till bostad.

Panelmoderator: Vi i Malmö stad jobbar i samarbete med civila aktörer för att lösa akuta fall. Kan man arbeta tätare med civila aktörer för att lösa svårigheter?

Partnerskap finns. Och tanken är att det ska vara långvariga samarbeten. Jag tycker att vi i Malmö är rätt bra på det. Det har gjorts stor skillnad på flera år. Det är viktigt att vi kan hitta den balansen och också se ekonomiskt vad vi kan ge i stöd.

Panelmoderator: Är allmännyttan lösningen?

Nej. Det krävs en hel del lösningar. Socialtjänsten är inte enda lösningen. Inte ensamt, absolut inte.

Panelmoderator: Egentligen man kan väl säga att det är ganska många som kan ta sitt ansvar på hemlösheten på sitt håll. Vad kan ni bidra med från era olika håll?

Vi har väldigt mycket kunskap om bostadsfrågor. Vi kan bidra med kunskap vid bebyggelse och liknande. Just kunnande.

Förslag på ny bostadsrättslag. Den kommer göra Boverket, alltså staten, till en ny viktig aktör. Det ska inte vara generella riktlinjer; det ska vara inriktat. Vilka har ett otryggt boende? Vilka flyttar ofta? Vilka har inte en trygg boendesituation? Bättre uppmärksammande och kartläggning av vilka som har problematik. Nästa steg mot en mer social bostads…

Vi arbetade fram modellen Bostad Först förra året. Vi vill nu hjälpa just barnfamiljer. Modellen är inte implementerad ännu men vi hoppas verkligen att den ska bli det.

Det gäller från politikernas sida att fortsätta satsa. Det finns en stor majoritet av att fortsätta titta och satsa. Man kan inte ens diskutera hemlöshet i mitt hemland då fattigdom är så utbrett. Här sitter vi och diskuterar om något som vi faktiskt har möjlighet att ändra på.

Panelmoderator: Det finns ansvarsmedvetenhet, satsningarna och vilja. Jag ser fram emot att se resultaten i framtiden.


Socialchefsdagarna 2021 den 24–26 november i Malmö • Seminarium 11: Vem har ansvaret för hemlösheten?
Text: Hugo Sävström, socionomstudent vid Lunds universitet
Foto: © Malmö stad