Socialtjänst, vetenskap och beprövad erfarenhet – hur då?

Fem föreläsare och ganska stor publik i en trevlig gemenskap möter ämnet med stor uppskattning. De medverkande kommer från flera olika delar av landet med olika mycket erfarenhet.

Alla medverkande är kopplade till Forskarskolan för yrkesverksamma inom socialtjänsten (se länk längst ned).

  • Hur ser universiteten på tillämpad forskning och hur kan de bistå i en utveckling mot ett mer vetenskapligt tänkande i socialtjänsten? Lars Plantin, Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete och Kerstin Svensson, Lunds universitet, Socialhögskolan.
  • Vad det kan innebära att som verksam i socialtjänsten stärka sin vetenskapliga kunskap och kompetens? Lejla Mesinovic Klecina, Göteborgs Stad/Göteborgs universitet och Robin Björkas, Region Gotland/Malmö universitet.
  • Hur kan arbetsledare möjliggöra och skapa plats för ett mer vetenskapligt perspektiv i socialtjänsten? Per Sandberg, Växjö.

Olika perspektiv på samverkan

Nationella forskarskolan härstammar från en regeringssatsning 2016, en särskild satsning på tillämpad forskning. Forskarskolan för yrkesverksamma inom socialtjänsten är en del av den satsningen, som är en stor satsning, just nu för 30 doktorander.

Från socialtjänstens vardag kommer frågorna till doktoranderna. Ska vara praktiknära och tillämpbara. Doktoranderna är inskrivna på Lunds universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

Kunskapsutveckling inom socialtjänsten

Tanken var att det skulle sippra ut till socialtjänsten i bredare bemärkelse, så att akademin pedagogiskt skulle kunna föra ut sin /forsknings/kunskap.

Traditionellt finns det även i vanlig forskningsutbildning, men är mer vanligt internationellt. Det här är en satsning mer nationellt. Tanken är också att vända sig in i den egna organisationen. Hur får man ut forskarresultat om just den egna, unika, arbetsplatsen. Var diskuterar vi kunskap. vart vänder vi oss när vi behöver kunskap på ett visst område.

Det handlar inte bara om att föra ut kunskap från akademin, utan också från fältet till akademin.

Hur går det till när vi möts då? Vilka förutsättningar finns för att samverka med omvärlden? Ju närmare kommunen ligger ett universitet, desto mer sannolikt med ett samarbete. Gästföreläsningar och praktiker. Socialtjänsten ur forskningssynpunkt bidrar med empiri.

Tycker att vi har samverkan när vi bjuder in om forskning. Hur ofta får socialtjänsten berätta om din verksamhet? Här är det ofta tvärt om. Praktiska förutsättningar – universiteten är också väldigt tidsreglerade. Timmarna räknas med varje uppgift vi ska utföra. Samverkan har länge varit den ”tredje” uppgiften och där finns ett strukturproblem.

Vi ska visa att vi producerar hela tiden, vara pedagogiska och vara duktiga lärare, bli publicerade i internationella tidskrifter och därmed visa att vi har rätten att befinna oss i det sammanhanget. Förutsättningarna och strukturerna runt omkring är inte alltid de bästa.

Intrycken av universitetet

Leila Mesinovic Klecina som är doktorand vid Göteborgs universitet är också yrkesverksam inom Göteborgs Stad. Inriktning psykisk hälsa barn och unga, halvvägs in i sina studier.

Hon ger sina egna reflektioner hur en som praktiker stärker sin kompetens.

Avhandlingsarbetet: Förståelse för hur socialsekreterare som inte har något pågående ärende resonerar när de beslutar om att inleda eller inte inleda en utredning. Vilka argument använder de. Hur definierar de omständigheter som socialtjänsten behöver gripa in i under en utredning. Även utifrån rollen om psykisk hälsa att identifiera barn i ett tidigt skede som riskerar att vara illa. Hur tänker och agerar professionen på mottagningsenheter för barn och unga.

Antecknade allt under deras dagliga jobb, gjorde tre fokusgruppsintervjuer som verksamhetsförlagd doktorand. Jättebra!

Vi behöver mer kunskap, framtiden kräver det. Mer evidens och fler metoder. Begrepp som kunskap och evidens länkas ihop i praktikens tankesätt. Tänker mycket på metoder och gärna vetenskapligt beprövade sådana. Ökat medvetande om hur det vi kallar för forskning blir till.

Stärkas i sin vetenskapliga kompetens, ”lära sig att vara respektfullt osäker”.

Robin Björkas från Region Gotland/Malmö universitet. Är yrkesverksam inom socialförvaltningen inom Uppsala kommun. Vi ska “inte utreda mer än nödvändigt”. Vem sätter ramarna och vem har kompetensen att bestämma när det är klart? Vem vet när vi missar någonting?

Inriktning sexuell eller reproduktiv hälsa och arbete. vilket språk sak jag använde. Hur kan jag veta när mitt arbete sviker mig. Barnavårdsutredningar. Hur ser socialtjänsten på sexuell hälsa bland ungdomar med missbruk.

Det är svårt att sätta fingret på det. Socialtjänsten tar sällan upp forskning inom detta område. Forskningen lyser ofta med sin frånvaro.

Per Sandberg från Växjö har nyligen tillträtt som samhällsbyggnadsansvarig i Växjö men har de senaste åren arbetat som förvaltningschef för Arbete och välfärd.

Akademin producerar mycket material som är väldigt abstrakt och på en väldigt hög nivå.

Klart vi skulle gå med i forskarskolan, det har fört in andra perspektiv hos oss i Växjö. Vi har fört dialoger med Linnéuniversitet om vad vi skulle vilja undersöka. Forsknings- och utvecklingsteam behövs även inom kommunerna. Jag slås ibland av hur svårt det är att forska på socialtjänsten. Varje klient är helt enkelt unik. Vad är det som vi vet brukar fungera ganska bra. Vi måste veta att vi gör rätt saker. Forskning kan hjälpa till att vända arbetssätt till mer effektiva. Receptet för att möta verkligheten är mer pengar och mer anställda. Gör vi rätt saker? Har det rätt effekter?

Vi behöver veta träffsäkerheten i insatsen, vilken effekt den får. I en kommun som Växjö med 95 000 invånare finns det ändå ingen forskningskultur. Tror att det här är vägen framåt.

Kort utdrag ur reflektioner

Vi lever i en värld med stora problem och resurser. Låser in pengar i ineffektiva system. Måste utvärdera och se. Vi som arbetsgivare behöver möjliggöra för att vi ska kunna delta. Snåldumt att inte satsa på forskning. Någonstans måste vi nog träffa lite mer rätt. Inte pengar och resurser, utan mer göra om och göra rätt.

Forskarskolan är fantastisk. Kommer göra skillnad på olika vis. Möjliggör masterutbildning. Ta till vara de som har masterutbildning som ni kanske inte ens känner till. Stå ett slag för de kommuner som har en verksamhetsnära doktorand. Vad kan man göra tillsammans, knutet till våra kommuner oavsett var vi befinner oss någonstans.

Läs mer på Forskarskolans egen webbplats: https://forskarskolanfys.se/


Socialchefsdagarna 2021 den 24–26 november i Malmö • Seminarium 5: Socialtjänst, vetenskap och beprövad erfarenhet – hur då?
Text: Gabriel Nilsson, socionomstudent vid Lunds universitet
Foto: © Mark Harris, Frozentime