Pandemins påverkan på barns mående

Seminarieledare: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris berättar i det här seminariet om hur coronapandemin har påverkat barns mående och utsatthet.

Presentation

Inledning genom blundande övning då deltagarna får svara på ja-, nej- och kanske-frågor.

Seminariet kommer att ge en inblick i vad barnen sagt till Bris, berätta om forskningen och en del av Coronakommissionens arbete.

Bakgrunden till Bris är att en styvpappa slog ihjäl sin styvdotter, 1971. Två kvinnor reagerade och skapade en fotoutställning där barns skador visades. ”Alla ni som vill engagera er i den här frågan, skriv upp er här”, på ett blädderblock. Det blev starten på föreningen och första målet var att få en lag mot barnaga.

Bris fyller 50 år

Magnus Jägerskog visar highlights och berättar om boken Barnets mänskliga rättigheter under ett halvt sekel som beskriver hur barnets rättigheter har utvecklats under de senaste 50 åren. Boken går att beställa på Bris hemsida (se länk längst ned) och den som blir medlem i Bris före årsskiftet (senast 31/12 2021) får ett gratis exemplar.

Sveriges första barnombudsman var också Bris första kanslichef. Vissa saker som vi idag ser som självklara var inte alls det, barnkonventionen exempelvis. En viktig fråga var att förbjuda våld i uppfostringssyfte då det sätter i perspektiv att barn inte är föräldrarnas ägodelar utan har en egen rätt i egen person. Idag är barnkonventionen en av de konventioner som flest länder skrivit under.

En av de viktigaste sakerna med Bris är stödlinjen och de andra stödfunktionerna. Den senaste utvecklingen är att stödet finns på fler plattformar och att det har professionaliserats genom socionomer.

116 111

Telefonnumret är ett europakonventionsnummer. Om man ringer det i Europa så kommer man till det landets nationella officiella stödlinje – i Sverige är det Bris som administrerar och bemannar stödlinjen.

Många barn behöver vidare stöd och Bris kan hjälpa till med att förmedla och navigera. De anordnar utbildningar och bedriver opinionsarbete.

Pandemins påverkan

”Pappa brukar slå mamma men nu när vi är hemma hela tiden slår pappa hela tiden.”

Alla har påverkats under coronapandemin. I början hade barnen många frågor kring viruset och sjukdomen, men redan i april 2020 förändrades detta och det blev tydligt att det var restriktionerna som påverkade negativt: mer tid med familjen, studera hemifrån, hålla distansen. Magnus Jägerskog poängterar att barn i välfungerande familjer också har upplevt positiva effekter.

För utsatta barn är det en helt annan sak. Globalt sett beräknar man att ungefär en miljon barn kommer att dö som en effekt av pandemin. Inte av viruset i sig utan de flesta av svält. Det går inte att jämställa med svenska barns situation, men det är ändå påtagligt att barn har påverkats negativt i Sverige. I jämförelse med liknande länder som genomfört lockdown ser vi dock att barn i Sverige inte påverkats lika mycket.

Statistiken visar kurativa samtal – alltså de långa på 30–40 minuter. Det som sticker ut är inte att totalen ökat utan att vissa områden sticker ut exempelvis ångest, nedstämdhet, familjerelationer, våld, övergrepp och kränkningar.

Samtalen sammanställs i olika kategorier och det vi ser är att det finns kraftiga ökningar inom vissa områden. De fyra i toppen brukar ligga i toppen eftersom barn som kontaktar Bris ofta befinner sig i kris. (Se pp bild 7)

Det är vanligt att barn hör av sig och vill prata om samhällets stödfunktioner, till exempel socialtjänst, elevhälsa. Det blir ett slags bakvänd brukarundersökning ”hur uppfattar barn stödfunktioner” och av naturliga skäl är det ofta negativa röster.

Barn beskriver att deras stödbehov hamnat lite i skymundan. Psykisk ohälsa har stigit rejält (se pp bild 8) och underkategorierna nedstämdhet och ångest har stuckit iväg rejält. Det syns en viss ökning på andra underkategorier men inte på självmord.

Hopplöshet och bristande framtidstro

Unga har idag en mycket mer negativ syn på framtiden än för tio år sedan. Barn som tidigare haft diagnos beskriver hur det försämrats under denna period.

Bris bryter ut sommaren för att titta närmare på barnens mående när samhällets stödfunktioner inte finns på samma sätt och skolan är stängd. Jämfört med sommarlovet 2019 var det under sommarlovet 2021 200 procent fler samtal om ångest – hittar ingen praktisk anledning till detta

Psykisk ohälsa

Barn som hade en problematik som var på väg att bli bättre talar om hur detta raserades när det tillkom fler distraktioner och de återigen hamnade i ett mer destruktivt mönster. En av slutsatserna från en studie om självdestruktion pekar mot pandemin men det finns ingen konsensus. Exempelvis har stödinsatserna varit desamma inom specialistgrupperna kring detta så frågan behöver undersökas mer.

Suicid oförändrat. Detta har inte heller hittats i Socialstyrelsens dokumentation. En studie visade inte det heller utifrån populationen som helhet, 2020. 2021 har vi inga officiella data från ännu, Bris ser dock en extrem ökning hittills. Hur ska vi förstå det? I ett initialt skede i en pandemi är inte det första som händer att folk blir suicidala, men om vi tänker kring psykisk ohälsa så ser vi förändring med tiden. Magnus Jägerskog menar att vi behöver ha en förberedelse för detta och förebygga suicid bland barn och ungdomar, vi vill inte se en ökning i faktiska suicid. Sverige ligger redan högt i antal suicid sett till andra europeiska länder.

Från tidigare pandemier vet vi att den psykiska hälsan påverkas. Det pågår många studier och men det saknas ofta studier kring hur det såg ut innan pandemin. Genom studier från främst USA, då man tittat på vad skolstängning betytt, visar de att självmordsförsök och psykisk ohälsa ökat.

Ökas psykisk ohälsa i Sverige till följd av distansstudier sett hos kommunerna. För barn som lider av psykisk ohälsa är det väsentligt att barnen får stöd. Sämre hjälp från BUP, socialtjänsten och elevhälsan. Samtidigt berättar barnen att viss digitalisering är en förbättring.

Den psykiatriska vården har varit i stort sett tillgänglig på samma sätt som tidigare men en inrapportering av färre fall vilket kan visa att färre sökt hjälp.

Skolans betydelse

”Skolan är ju rolig för att man får träffa sina kompisar och nu är det roliga borta och bara det stressande och jobbiga kvar.”

Sverige har valt en strategi som varit gynnsam för barns hälsa och välmående, genom att försöka hålla igång skolan och fritidsaktiviteter så mycket som möjligt i de lägre åldrarna.

Den röda tråden i samtalen om skolan 2020 är hur mycket skolan betyder – vilket är en lite annan berättelse än vad de vanligen hör eftersom barnen annars ofta berättar hur dåligt det är i skolan.

Barn har också kontaktat Bris för att deras föräldrars mående försämrats. Barns tillgång till kända skyddsfaktorer som trygga vuxna utanför hemmet och trygga situationer har minskat. Även om man försökt hålla i gång så mycket som möjligt i samhället har vi ombetts hålla distans vilket naturligtvis har påverkat.

Våld

Redan innan pandemin var samtal om våld den tredje vanligaste kontaktorsaken. Inom alla områden våld kränkande så har de ökat, fysiskt våld, psykiskt våld och sexuella övergrepp syns mest. Mobbning minskat.

Historiskt sett har sexuellt våld inte kunnat kopplas till internet, men nu ökar det även om det fortfarande är det vanligast med en förövare inom familjen.

De allra flesta barn beskrev en utsatthet som redan fanns i barnens vardag men som eskalerat och blivit sämre. På ett generellt plan har inte den psykiska ohälsan bland barn ökat men för de barn som redan hade det dåligt så har det blivit sämre.

Huvudbudskapet

Håll isär utsatta barn och alla barn i statistiken. Vi vet ännu inte allt. Gör konsekvensanalyser – och om ni i socialtjänsten vill ha stöd så kan Bris hjälpa till.

Utsatta barn har drabbats extra hårt av pandemins många effekter som inte alltid syns på populationsnivå. Alla har påverkats av pandemin och dess åtgärder och allt har inte varit nattsvart. Till exempel har digitaliseringen medfört möjligheter

Vi vet ännu inte allt om effekterna, mer än att de som redan varit utsatta utsatts mer. Magnus Jägerskog vill skicka med att det borde vara självklart att göra barnkonsekvensanalyser om hur barn har påverkats.

Ungefär en tredjedel av kommunerna vet inte hur pandemin påverkat arbetet riktat mot barn vilket är bekymmersamt.

20 april 2020 hölls en presskonferens riktad till barn – det borde ha skett tidigare och mer systematiskt. Hur skulle det ha sett ut om vi väntat ett par månader med att berätta för vuxna. Informationen till barn har haft många brister, varit felaktig, kommit sent, inte varit uppdaterad så att den stämde.

Försiktiga slutsatser

Det är tydligt att en kris som denna inte påverkar barn på samma sätt. De flesta barn kommer kunna se pandemin som ett hack i skivan, men för de barn som vi pratar om idag vet vi att det eskalerande våldet i hemmet kan få förödande konsekvenser.

Ta med det långsiktiga perspektivet i barns behov av stöd.

Vi behöver dra lärdom av den kunskap vi fått så att vi är förberedda för ytterligare restriktioner alternativt nya pandemier.

Vi behöver hjälpa föräldrar att vara föräldrar

Det är konstant kö på Bris nära samtalsstöd för barn fram till klockan 3–4 på morgonen.

Gör konsekvensanalyser! Vill ni ha stöd hjälper Bris gärna till.


Beställ boken Barnets mänskliga rättigheter under ett halvt sekel här: https://www.bris.se/om-bris/aktuellt/bestall-boken-om-50-ars-barnrattsarbete/

Socialchefsdagarna 2021 den 24–26 november i Malmö • Seminarium 14: Hur har pandemin påverkat barns mående och utsatthet?
Text: Sandra Jahn och Therese Rosenlöf, socionomstudenter vid Campus Helsingborg
Foto: Lina Öhman