Kompetenscentrum mot våld i nära relation och Resursteam Heder

Seminarieledare: Emma Josefsson, Resursteam Heder Skåne och Marie Persson, Kompetenscentrum mot våld i nära relationer, Malmö.

Resursteam Heder Skåne

Emma Josefsson berättar om Resursteam Heder Skåne, vars verksamhet har funnits i fem år. Den startade som ett projekt men blev sedan permanent. Den primära målgruppen är utsatta personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck, från 13 års ålder och uppåt. Sekundär målgrupp är yrkesverksamma som träffar dessa personer i vardagen och behöver stöd.

Det är ett mobilt team som rör sig över Malmö och de träffar enbart utsatta eller utsatta och yrkesverksamma tillsammans. Socialtjänst kan hänvisa till oss, men kan inte skriva bistånd. Resursteam Heder tillhör öppenvården och de strävar efter att ha en hög tillgänglighet.

Framgångsfaktorer

– Vi rör oss från operativ till strukturell nivå. Vi träffar klienter och sedan tar vi den erfarenheten och kunskapen med oss in i det strukturella arbetet. Om vi sitter med handlingsplaner, rutiner eller har dialoger med myndigheter kan vi bistå med kunskap från fältet med oss. Det är viktigt för oss att kunna ta den ”hissen”, säger Emma Josefsson.  

Som mobilt team behöver vi se till lokala förutsättningar och utgå från hur Malmö ser ut. Malmö är en liten storstad, geografiskt sett. Den skiljer sig mot Stockholm och Göteborg, och har inte satellitförorter. För en person som behöver stöd i sin situation kan det vara svårt att förflytta sig över staden. Det finns en stark social kontroll och många ögon som kan se var du är och vad du gör. För denna målgrupp finns en tröskel att ta kontakt och söka stöd på kända platser, eftersom man kan bli synliggjord och utsatt för konsekvenser.

– Tillgängligheten är viktig. För utsatta personer är det oftast ett övervägt beslut att ta kontakt med oss och söka stöd. Man har försökt att hitta stöd i sitt eget nätverk, men kommit till en gräns där det inte går längre – man löser det inte själv. I och med att det är ett övervägt beslut att söka hjälp behöver vi som insats möta det behovet av stöd ganska omgående, säger Emma Josefsson.

Förut kunde det ta tio arbetsdagar att få till ett faktiskt samtal. Nu har Resursteam Heder Malmö sänkt den gränsen till två arbetsdagar. De har även en telefon med utökade öppettider (7–22.30 vardagar och 7–20.30 helger) som Kriscentrum boende heder hjälper till att sköta. Enligt Emma Josefsson är det avgörande att de kan ha den tillgängligheten.

Reflekterande team innebär att de alltid är två när de jobbar med en utsatt person. Det har flera orsaker, där en är säkerhetsaspekten. Eftersom de arbetar i andra yrkesverksammas lokaler har de inga larm och inga rutiner om det skulle bli en hotfull situation.

Det ger även en ökad kvalitet för den våldsutsatta. En extra person hör, antecknar, reflekterar och kan fylla i om det behövs i samtalet. Det blir en avlastning eftersom de ofta får höra jobbiga saker om våld. Kollegorna kan reflektera tillsammans och stämma av om de har ställt relevanta frågor. Det signalerar även till klienten att de tar detta på allvar.

Uppbyggt på ett identifierat behov. Resursteam byggdes i en tid då det inte fanns något uttalat stöd till hedersutsatta personer. Det fanns tillgängligt skydd, men inte tillgängligt stöd.

Frivilligheten är också viktig. Utsatta personer får frivilligt vända sig till oss, om de vill det. Varför kan det inte vara bistånd? har de fått frågor om. Emma Josefsson svarar:

– Vi behöver ha samhällsinsatser som har en låg tröskel. Målgruppen som sådan har inte alltid förtroende för samhället. De känner att de har blivit svikna av andra samhällsfunktioner. Därför vill de inte behöva gå den vägen. Att höra av sig till oss är en lägre tröskel för dem. De säger själva: ”Det är skönt att komma till er. Det är enkelt.” Hade det blivit känt i ungdomsgrupper att vi är en biståndsbedömd insats man är tvungen att gå till, hade vi inte vunnit den målgruppens förtroende i samma omfattning som vi har idag. Nu känns det fritt.

En skala av problematik. Resursteam Heder betonar att hedersrelaterad problematik behöver ses på en skala. Hedersmord, dödligt våld och grovt våld är ofta den bild som visas i media. En av de största utmaningarna är därför att bredda bilden till vardagsheder och kontrollbegränsningar.

– Vi utgår från en tiogradig skala där 10 är dödligt våld. De flesta vi träffar ligger runt 4–8 på skalan. Det är otroligt viktigt för oss att prata om att det finns en bredd i problematiken. Vem som helst kan också vara utsatt för detta. Absolut unga tjejer, men även unga män. Vi behöver tänka att heder startar tidigare än i tonåren. Det finns även i vuxen ålder.

Pilotsatsning

Resursteam Heder Skåne är en pilotsatsning initierad av länsstyrelsen som pågår till september 2023. Där tar man in alla erfarenheter och kunskaper som verksamheten har byggt i Malmö.

Den har föregåtts av en förstudie där man har pratat med flera kommuner och sakkunniga för att identifiera behovet. Andra frågor som ställdes var: Hur jobbar ni med den här typen av situationer? I skolan? Vilka frågor ställs? Vilka rutiner har ni? Vad ska man tänka på i bemötandet?

Avtalskommuner i Skåne kan gå in i Resursteam Heder Skåne, och det går fortfarande att ansluta sig, avslutar Emma Josefsson.

Publikfråga: Ärendena har ökat, men det finns stort mörkertal. Det handlar inte alltid om att man inte vet var man söker hjälp, utan man är inte beredd att ta konsekvenserna av vad det innebär. För det kan betyda att man behöver klippa helt med sin familj.

Emma: Som utsatt försöker man så långt som möjligt hitta sina egna lösningar innan man tar kontakt. Därför finns det ett mörkertal. Man undrar vad som kommer att hända om jag lyfter på det här locket. Vissa väntar tills de fyller 18 år, och ser det som ett sätt att skydda sina familjemedlemmar från konsekvenser. Därför är det viktigt att vi har ett brett perspektiv på det. Vi träffar definitivt inte alla vi skulle behöva träffa.

En storstadskartläggning visar på att unga personer vänder sig sist till verksamheter som handlar om våld. Deras första go-to är deras mentorer och lärare i skolan. Därför behöver personal i skolan ha ett stöd och vara riggade för att kunna ta emot de här frågorna. Det vi försöker göra är att vara i kontakt med skolpersonalen. De kan ringa till oss, om de har en misstanke att något inte står rätt till.

Det konsultativa stödet är viktigt. Det behöver man ha ett hum om, som man kanske har fått ta del av i en utbildning. Man ska veta vart man ska ringa och kanske även ha en rutin i skolan. Vi är ute i Malmö och har varit delaktiga i att kuratorer, skolsköterskor och psykologteam samlas. Det är ett återkommande arbete att påminna om den här frågan, att prata om den och att utbilda om den.

Publikfråga: Eftersom individerna kommer frivilligt, när orosanmäler ni? Hur förhåller ni er till det? Vad säger IVO?

Emma: Orosanmälningar gör vi självklart. Alla samtal som vi har inleds med information om vår anmälningsskyldighet och hur den fungerar. Vi har även tystnadsplikt, men berättar vilka situationer som gör att vi behöver orosanmäla. Om vi skulle behöva göra det, kommer vi att berätta det för klienten. Då är det viktigt att de förstår vad det kan innebära för dem. Det är absolut inga hemligheter att den risken finns.

Hur långt ner i åldrarna kan vi jobba? När vi pratar vi med 13–14-åringar lämnar vi över det omgående. Vi ser oss som ett flugpapper som samlar upp och skickar vidare.

Kompetenscentrum mot våld i nära relationer

Marie Persson berättar om Kompetenscentrum som finns i Malmö och har funnits i sju år. Verksamheten finansieras av länsstyrelsen, Malmö stad och avtalskommuner.

De är fem medarbetare: en chef och fyra utvecklingssekreterare. Till skillnad från Resursteam Heder arbetar de bara strukturellt och möter yrkesverksamma som träffar klienter. Deras uppgift är att se till att de yrkesverksamma har tillräckligt på fötterna angående hedersrelaterat våld och förtryck.

Just nu samarbetar de med 20 kommuner. Inom socialtjänsten är personalomsättningen stor och det kommer nya socialsekreterare som behöver minsta möjliga baskunskap. Därför rekommenderar de inte att bara vara med ett år.

Synliggöra problemet och våga ställa frågan

– Vi vill synliggöra konsekvenser för individer, både de kortsiktiga och de långsiktiga för hälsan. År 2014 gjordes en stor undersökning där man visar på att de som har upplevt våld eller övergrepp har stora svårigheter i 40-årsåldern med PTSD, depression och magtarmsjukdomar, säger Marie Persson och fortsätter:

– Så det är viktigt att de som möter dessa individer kan se det här, för våld kan yttra sig på många olika sätt. Och att man vågar ställa frågan – vilket är grunden i allt vårt utbildningsmaterial. De flesta kanske vågar fråga, men vet inte vad man ska göra av svaret. Det kan vara svårare i mindre kommuner, där det inte alltid finns någon som kan ta hand om det.

Utbildningar

Grundutbildningen handlar om våld i nära relationer. Den riktar sig till socialtjänsten samt vård och omsorg. Det finns också påbyggnadsutbildningarna Freda och Patriark (bedömningsinstrument). Dessa tar upp särskild sårbarhet hos äldre, de med funktionsvariation, samt fördjupning kring barn och våld samt våld och beroende – som ofta är skamfyllt.

Det finns ett stort mörkertaI och i snitt har kommer var fjärde–femte kvinna att bli utsatt för våld på det sättet. Därför är frågan viktig att ha med sig, som chef och politiker.

Kompetenscentrum mot våld i nära relationer utbildar alla nya socionomer på Malmö universitet, då det är viktigt att nyutexaminerade har kunskap om detta. De har även knutit forskarnätverk till sig, för att förankra kunskapen i evidens.

Tre olika insatsnivåer

Indikerade nivån är individuella insatser. Då har någon redan blivit utsatt för våld och man behöver ha in stöd,. Där jobbar inte Kompetenscentrum, men de utbildar kring metoderna man kan använda på denna nivå.

Selektiva nivån är specialinriktade insatser. Här lägger man metodstöd och riskbedömningsinstrument och man riktar sig mot olika grupper.

Universella nivån är generella insatser till hela befolkningen. Hur pratar vi sexuell hälsa, jämställdhetsfrågor, genusperspektiv, rättighetsfrågor, barnkonventionen? Det berör alla. När de utbildar på basnivån är en del riktade till familjer, barn och omsorg. Alla ska kunna fråga om våld, på arbetsförmedlingen eller Kronofogden – de träffar dagligen människor som kan vara utsatta.

– Vi behöver alla delar för att verkligen få grepp om problemet, säger Marie Persson.

Framgångsfaktorer

  • Långsiktigt perspektiv. Verksamheten har byggt upp långsamt och kan idag erbjuda alla sitt utbud.
  • En genusförändrade ansats i utbildningarna. Hittills har man mest pratat om flickor och kvinnor men även män och pojkar råkar ut för våld.
  • Samverkan och nära utbyte med praktiker, för att ta reda på vad de behöver
  • Ett brett utbildningskoncept som riktar sig till både stad och landsbygd
  • Flexibla lösningar som kan anpassas efter kommun
  • Samverkan med länsstyrelsen, Socialstyrelsen etc.
  • Kunskapsbaserat arbetssätt
  • Tydlig förankring på rätt nivå

Svårigheter

  • Ekonomi, då frågan inte alltid har en egen budgetpost
  • Samordning kring behov i kommunerna
  • Ofta ett icke prioriterat område, där frågor om bostäder och ekonomi konkurrerar
  • Olika kommuner har olika behov, kan inte anpassa alla utbildningar

Publikfråga: Ni samarbetar med länsstyrelsen. Hur är det med regionala stödstrukturer? Samarbetar ni med dem? När det gäller myndighetsutövning, har ni gått så långt att man har avtalssamverkan. Svårt att utreda heder, då kunde en kommun utreda åt en annan kommun.

Marie: Jag vet att det förekommer, men inte hur det ser ut i alla kommuner. Det ser olika ut. Jag hoppas man använder det och får hjälp av grannkommuner, eller längre bort. Hotet är ibland så stort att man behöver förflytta individer och be om hjälp. Vi har egna avtal med kommunerna.

Emma: Vårt kommunala skyddade boende tar emot personer från andra kommuner. Resursteam Heder Skåne sitter i slutfasen, via Skånes kommuner och Malmö stad, ska vi ta hand om de här kvinnofridssatsning SKR gör med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Kommer förstärka resursteam, 50 % och jobba bredare.

Publikfråga: Det är svårt för en liten kommun att prioritera frågan.

Emma: Medel är svårt, och det är inte alltid prioriterat område. En kommun med 50.000 invånare, kostar dem 91.000 för ett år. Det är inte så mycket pengar som behövs. Men det här området måste få kosta pengar!


Socialchefsdagarna 2021 den 24–26 november i Malmö • Seminarium 22: Kompetenscentrum mot våld i nära relation och Resursteam Heder
Text: Jenny Asp textkonsult