En digitaliseringsresa som landat i ett steg mot full delaktighet för brukare

Seminarieledare från vänster till höger: Gunnel Karolén, verksamhetschef, Diana Soto, enhetschef och André Andersson, stödpedagog inom välfärdsteknik. Alla från Göteborgs Stad, förvaltningen för funktionsstöd.

Seminariet inleds med att talarna visar en film om digitalisering med brukardelaktighet och som beskriver teknikmentorer. En helt brukarfokuserad verksamhet som växer i Göteborg.

Jag, Diana Soto, är ansvarig för att skapa meningsfull sysselsättning för brukare i Göteborg stad. Jobbade tidigare som chef för boenden med särskild service, men arbetade också en del med daglig verksamhet. Vi arbetade hårt med delaktighet och att hjälpa brukarna att nå självständighet. Trots detta tyckte brukarna att de inte fick möjlighet att påverka sina liv tillräckligt mycket och visste inte vart de skulle rikta missnöjen och synpunkter. Det saknades något. Under samma tid anställde jag en stödpedagog som studerat informationsteknik inom välfärd och välfärdsteknik. Jag tänkte ”detta är en okänd mark för mig och min personal”.

Resan 2017 var verkligen någonting in i det okända. Att kompetensutveckla personalen skulle ta rätt lång tid. Vi kom fram till att vi måste prata mer med de privata företagen som tar fram produkter som passar för vår målgrupp. Vi öppnade upp på boendena och skapade testmiljöer. Vi sa att vi inte kommer kunna köpa in produkter pga. upphandlingsavtal, men vi kan låta våra brukare testa era produkter och utvärdera dem. Boendena blev små testmiljöer. 2018 och 2019 startade två stora projekt i Göteborg stad som var vägledande i detta, utifrån politiska mål om arbete med välfärdstekniska lösningar.

Det ena projektet, som avslutas i år, var om välfärdsteknik. Man utsåg teknikcoacher som skulle stötta personal i nya applikationer för att öka brukarnas delaktighet. Det andra projektet var riktat mot just personal för att öka deras digitala kompetens.

Vi hoppade på båda projekten samtidigt som vi skapade testmiljöer. Vi gick direkt till brukarna i stället för via personalen. Företagen hade in konsulter som stöttade brukarna att använda digitala produkter, vilket var fördelaktigt. Vi uppmärksammade att många brukare har stor kompetens om sina behov och vilka produkter de kan ha användning för.

Det fanns inte någon struktur för utveckling av välfärdstekniker, vilket vi trodde skulle finnas. Vi ville ha hjälp med att inte enbart gynna företag. Hälso- och sjukvård hade heller inte kunskap om vilka produkter man fick skriva ut och inte.

Vi misslyckades många gånger på vägen men vi behövde vara snabba, vi kunde inte vänta på de här långa planerna.

Personal var rädda för att den nya tekniken skulle ersätta dem då brukarna blev mer självständiga. Därför är det viktigt med tydlig kommunikation från ledning till personal. Istället för att personal blir överflödig kan de ägna sig mer åt andra aktiviteter med brukare, eller enskilda samtal. De blir inte överflödiga. Jag behövde jobba väldigt mycket med kommunikation och tydliggöra för personalen hur viktiga de är för omsorgen.

André Andersson heter jag och är stödpedagog inom välfärdsteknik. Det första vi gjorde var att fråga brukarna hur de tänkte angående sin delaktighet och vilka möjligheter de såg till att öka sin självständighet med hjälp av digitala lösningar. Allt från genomförandeplansmöten till SIP. Under en hel vecka bjöd vi in företag och brukarna fick prova teknik. Efter det samtalade vi med dem och frågade vad vi borde göra i framtiden för att de skulle kunna få större delaktighet.

Efter samtal med brukare så gick jag till Diana Soto och frågade om vi skulle kunna flytta perspektivet från kompetensutveckling för personal till att istället ta in brukarna i förändringsprocessen direkt. Genom det kom vi fram till förslaget om teknikmentorer. Vi hade så många brukare som hade mycket högre kompetens än personalen och de visste bäst vad de faktiskt är i behov av.

Det första vi gjorde var att gå ut i den dagliga verksamheten och frågade brukare om de ville jobba som teknikmentorer. ”Gör ni detta för att vi är billigare arbetskraft?” Nej, vi tror på er kompetens och vi vill satsa på er nu. Vi vill att ni är med i skapandet. Nu har vi ännu fler som vill vara med. Vi samarbetar lokalt, nationellt och internationellt, t.ex. med företag i Polen. Företag hör av sig till mig och då får brukare prova produkterna, istället för att jag gör det. Brukarna är med i möten med företagen och provar och skriver om produkterna. De berättar för företagen vad produkterna kan användas till.

Vi skapar även metodmaterial tillsammans med våra brukare. De säger att det finns många produkter som kunnat fungera.

*Visar digital miljö som skapats tillsammans med brukarna*

Detta är ett sätt att arbeta med pedagogiskt stödmaterial: istället för vanliga bilder med text så gör man en digital ritning, i en VR-värld, där brukarna kan prova på vad de ska göra i detta program. Exempelvis arbete på en bondgård. Brukarna får möjlighet att få en tydligare bild innan de väl befinner sig på sin arbetsplats. De får även möjlighet att träffa personal. Brukarna kan göra VR-filmer osv. kopplat till tydliggörande pedagogik.

Vi håller även på med 3D-skrivare. Istället för att skriva ut papper så skriver man ut produkter. Brukare har t.ex. tillverkat iPad-fodral som är anpassade efter en särskild persons händer, som inte finns på marknaden.

Våra teknikmentorer föreläser och deltar i utbildningar. De är med och syns och är delaktiga. De är även med på sociala medier, en arena där många är idag. Vi vill att våra brukare ska vara delaktiga. Istället för att göra ett konto för boendet på sociala medier, så stöttar vi brukarna i att på egen väg vara aktiva på denna arena.

Under corona var det många som kände sig utestängda och ensamma just under högtiderna. Under julafton anordnade vi så att brukarna kunde se på Kalle Anka ihop online, och även ha snöbollskrig. De kunde även gå på nyårsbar tillsammans online, och smälla raketer.

Många drog igång egna speltillfällen där de kunde vara sociala med andra främst under corona.

Gunnel Karolén, verksamhetschef: Staden Göteborg var tidigare indelad i tio stadsdelar. Resan började där. Vi gjorde en inventering av personalens kunskap och den var ingen rolig läsning. Det var mycket som behövdes kunskapsmässigt. Samtidigt erbjöd man bostäder med särskild service att vara med och utveckla tekniken. Inte alla boenden eller dagliga verksamheter hade tillgång till WiFi. Jag redovisade våra dåliga resultat och fick gehör och fick då pengar till att installera internet på samtliga av våra boenden.

Vi fick riktade medel från politiken för att utveckla välfärdsteknik. Det är viktigt att alla led är med för att det är en rejäl satsning. Jag är ingen expert på detta, så det var ett oerhört förtroendebaserat ledarskap. Ovant att leda mot något okänt. Även där är det viktigt att ha organisationens stöd. Digitaliseringens värld och välfärdsteknik är inte upphandlat i Göteborgs stad.

Våra tankar har varit att det här inte ska vara ett projekt, det ska in i befintlig ram och det ska fortsätta, tekniken försvinner inte. Utvecklingen går rasande fort. Det har varit en framgångsfaktor att vi vågat satsa. Man måste ha ett kapital och en organisation för välfärdsteknik. Man måste rigga en organisation kring välfärdstekniken med it-ambassadörer som hänger med i vårt tänk och det har inte varit helt enkelt. Flera medarbetare tyckte att de var för gamla för detta, men sedan 2018 och framåt så är det många som är oerhört intresserade och tacksamma för tekniken. Jätteviktigt är att ta vara på befintlig kompetens och utbilda dem, se till att deltagarna är med och utbildar dem, det blir ett lärande som blir hur fruktsamt som helst.

Vi rapporterar och följer upp och vi har mycket material som ni kan ta del av för att se var vi misslyckats var vi lyckats. Vi är öppna och ärliga med hur vi går tillväga. Uthållighet är bra.

I Göteborgs stad har vi ett mål som innebär delaktighet och självständighet. Vi har fått uppdrag från politiken kring digitalisering och välfärdsteknik. Vi står inför nya utmaningar, framför allt för att staden har blivit så stor och strukturerna ännu inte är klara.

Bara i mina egna verksamheter ser det olika ut eftersom vi har jobbat på olika sätt i tio stadsdelar, som nu ska bli till en och samma organisation. Då vill det till att få till strukturer för dem som aldrig har jobbat med välfärdsteknik och stötta upp dem som har kommit väldigt långt. Jag själv sitter i en styrgrupp i ledningen och dividerar fortfarande om samtycke och upphandlingar.

Det finns en politisk vilja att utveckla välfärdstekniken i staden och man tittar ihop med Socialnämnd nordost, äldreomsorgsnämnden och vår nämnd på att ha en styrgrupp för staden som kan ta hand om olika delar och man tittar på om vi har några innovativa idéer och hur det ska struktureras.

Reflektioner

Självständighet och digital kompetens är lika viktig för våra klienter, kunder, brukare som för vår personal. Den har ungefär samma effekt, nämligen att de känner att om de har digital kompetens så ökar självständigheten och det spelar ingen roll vem man är.

Publikfråga: Hur ser det ut med era äldre brukare och det digitala intresset och motivationen?

André Andersson: Vi har äldre brukare som har ett väldigt stort intresse och det får man koppla till vad de har sagt i sin genomförandeplan. Det är väldigt många äldre som önskat att få komma tillbaka till sitt barndomshem och det kan vi göra genom ett VR-rum. Vi har alltså kunnat koppla deras intressen till rätt teknik. Mycket bygger på att personalen tar tekniken till de äldre, de yngre sitter ju redan där vid datorn och väntar på att det ska hända någonting.

Publikfråga: Är detta för boende också eller bara för daglig verksamhet?

Gunnel Karolén: Vi representerar daglig verksamhet och vi har även haft boende, men nu är det uppdelat. Eftersom jag har 42 enheter så rycker de lite grann i André och man håller på att rigga i Göteborg. Det är samma för dem som har bostad med särskild service att man ska få lika behandling. Vi har samma styrgrupp och vi kommer att nå fram.

Publikfråga: Kör ni fortfarande testpiloter?

Diana: Ja det gör vi. När vi började testa 2016/2017 så uppmärksammades vi av All Age Hub som skapade en ansökan om att få kopiera de här testmiljöerna och göra större ansökan för flera kommuner i Västragötalandsregionen. Vi har lokaler idag med teknik där vi våra teknikmentorer testar.


Text: Camilla Lundberg, socionomkandidat, Lunds universitet
Foto: © Frozentime