9. Samordnad utveckling för god och nära vård

Anna Nergård har lett utredningen sedan den påbörjades i mars 2017. Det ursprungliga uppdraget var en ”modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården”. En av de stora och ännu inte hanterade utmaningarna inom vården är psykisk ohälsa och cancerbehandling. Idag förväntar vi oss en hälso- och sjukvård som hänger ihop och som är begriplig. De flesta vi möter har kronisk sjukdom, långvarig sjukdom och komplexa tillstånd och dessa behov är inte dagens sjukvårdssystem byggda för att hantera.

Särskilda utredaren Anna Nergårdh leder Samordnad utveckling för god och nära vård.

Primärvård är den vårdnivå som möter invånarna i första steget och den hanteras av både kommunen (25 procent) och regionen (75 procent).

Egenvårdsmöjligheterna är oändliga i det uppkopplade samhället – men ökad tillgänglighet kräver också ökad förmåga att värdera, sortera, och hantera informationsöverflödet.

Vi behöver flytta oss från byggnader, hierarkier, organisationsstrukturer till en ”personcentrerad vård”.

Några utgångspunkter i uppdraget

  • Dialog med ”ALLA” intressenter (huvudmän och övriga = ALLA).
  • Ändamålsenlighet med öppen och sluten vård
  • Samverkan region och kommun – inklusive planverktyg (SIP, patientkontrakt, vårdplaner). Här behöver vi (alla huvudmän) göra det mer begripligt för den som behöver vården.

Nationella taxan

Ny vårdform för lättare psykisk ohälsa.

Anna poängterar vilken stor aktör kommunerna är som hälso- och sjukvårdshuvudman (25 procent av all offentligt finansierad vård).

Den enskilt största utmaningen är kompetensförsörjningsutmaningen. Utredningens förslag ska därför stödja ett hållbart arbetsliv och Anna poängterade att förslagen i utredningen behöver förverkligas på nationell, regional och kommunal nivå.

Exemplet Oskarshamn:

Tillit och förtroende och ”brukaren i fokus” i allt det vi gör tillsammans (region och kommun). På lokal nivå finns bedömningsteam.

En inbjudan från Oskarshamns sjukhus ledde fram till Projekt Oskar.

Varje vardag genomförs ett videomöte mellan olika professioner inom slutenvård, öppenvård och kommunen där patientens behov av stöd synliggörs. Positiva effekter: Alla hör allt samtidigt. Inga långa mejlkonversationer, inga missförstånd och tidsåtgången är i genomsnitt fem minuter per patient. 

Framgångsfaktorer

  • Tillit till varandra vilket skapas genom att bygga relationer
  • Tillsammans över huvudmannagränserna med en öppen kommunikation
  • ”Håll i och håll ut”
  • Styrgruppen har varit viktig för detta
  • Fokus på person och inte organisation
  • Från fragmenterad värdeskapande tid till samlad dito. Den tidigare modellen (med stuprör och mejlväxling mellan stuprören) tar minst fyra timmar per patient
  • Tvärprofessionella team
  • God möteskultur
  • Nyfikenhet och positiv inställning till förändring och utveckling.

Vinsterna

  • Minskat antal utskrivningsklara dagar
  • Personcentrerad närsjukvård
  • Korta ledtider
  • Gemensam målbild för alla vårdgivare
  • Strukturerat och effektivt arbetssätt
  • Ökat samarbete som ger förståelse för varandras förutsättningar
  • Att tillsammans successivt utveckla en gemensam plattform för digitala möten.

Planeringen framåt

  • Hembesöksteam, breddinförande under hösten
  • Vision och värdegrund
  • Digitala lösningar
  • Instruktionsfilm och patientbroschyr
  • Spin-off effekter – lokala utvecklingsarbeten
  • Västerviks sjukhus och fler kommuner som är på väg in i samarbetet.

En följeforskning följer utvecklingsarbetet (Linnéuniversitetet) vilket också varit värdefullt för det ständigt pågående utvecklingsarbetet/lärandet.


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 9. Samordnad utveckling för god och nära vård • Anna Nergårdh, särskild utredaren Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Från projekt OSKAR: Susanne Klingstedt, områdeschef/verksamhetschef Högsby hälsocentral, Region Kalmar län. Teresa Tolic-Trossmo, socialchef Högsby kommun.

Text: Lars Liljedahl, FSS
Foto: © Mark Harris, Frozentime