4. Arbetet och den stressrelaterade ohälsan

FSS vice ordförande Kerstin Lidman introducerar: Begreppet ohälsa blir större och större. Svårt att ta på, vi alla är bekymrade. Vårt största folkhälsoproblem. Ingibjörg Jónsdóttir är här för att prata om det.

Ingibjörg: Trevligt att vara här, jag kommer precis från Island. Prioriterar det här då ni är en viktig grupp jag vill träffa. Jag jobbar som professor och verksamhetschef i Västra Götalandsregionen.

Professor Ingibjörg H. Jónsdottir är verksamhetschef vid institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen.

Dirigenten Marit Strindlunds tal är viktigt. Vi har kämpat länge för att ta oss dit vi är idag med kvinnligt ledarskap. Det finns inga självklarheter. Vilka bilder jag kommer visa här idag beror på vilka uttryck ni ger och vad jag känner för.

Största forskningsgruppen om psykisk ohälsa

Min forskning sträcker sig från ledarskap till organisation. Sveriges största, men även internationellt största, forskningsgrupp när det kommer till psykisk ohälsa. SVT och TV4 har nästan slutat svara mig då de är less på att jag påpekar felaktiga uppgifter.

Det här förbannade ordet stress, kan vi vara överens om att vi använder det så lite som möjligt. Stress är ett svårlöst problem som skapar andra problem.

  • Exponering
  • Upplevelse
  • Reaktion
  • Utfall/symtom/diagnos

Jag har mycket att göra

Vad ska vi göra åt det här?

Det klassiska uttrycket ”jag har mycket att göra”. Är det så att ditt uppdrag är för stort eller har du inte rätt förutsättningar för att klara av uppdraget? Analysera var stressen kommer från.

Tabletter, mindfulness och fågelkvitter kommer inte lösa problemet. Inspirationsföreläsare som pratar om stress kommer inte hjälpa dina medarbetare. Ta inte in någon som kommer och pratar om stress för 50 000. Ta in mig istället.

Stress är människans biologiska och psykologiska reaktion på olika påfrestningar – stressorer som aktiveras.

Vissa upplever saker som jobbiga som andra inte upplever som jobbiga. Allt har att göra med vad individen har i ryggsäcken. Stressreaktionen avgörs av bland annat

  • exponering
  • vår tolkning av situationen
  • vår förmåga att hantera den situation vi uppfattar.

Vilken situation utlöser stress?

Fundera över situationen som utlöser stress. Vad kan man göra för att lösa det? Jag rekommenderar att vara glad åt det du hinner med på jobbet. Jag hinner inte allt, kanske 10–15 procent av det jag ska hinna på en dag. Vi måste lära oss andas in och andas ut.

Exponering för problemet -> symtom på utmattning -> sjukskrivning

Sjukskrivningsmåttet går att mäta på 30 olika sätt, hur ska du veta vilket du ska använda? De som är sjukskrivna är redan borta, se till att inte fler blir sjukskrivna. Det ligger på organisatorisk nivå, inte på individen. Ta tag i vad som gör att sjukskrivningar sker inom organisationen. Ta inte in mindfulness och inspirationsföreläsare och tro att det ska hjälpa.

Exponeringen för problemet -> symtomen, olika typer av symtom.

Vi har mätt olika typer av obalans mellan ansträngning och belöning, orättvisa och rättvisa för att finna faktorer som påverkar symtomen.

Jag har träffat ledare som säger ”det kan inte bero på arbetet, det har vi inte förändrat sen femtitalet”.

Har man mycket att göra har man ett arbete, har man lite att göra byter man jobb eftersom vi blir uttråkade. Det är så vi människor fungerar.

Beror det på kön eller miljön?

När man mäter stress måste man se på sektorer – inte arbetet. Kön har inget att göra med stressnivån. Stressen beror oftast på arbetsmiljön. Arbetsmiljöenkäter är bra om man ställer frågor som är relevanta för 2019 och de sektorer man ska mäta på. Man kan inte mäta stress på en sektor med gamla allmänna frågor. Frågorna måste anpassas så de är relevanta.

En tydlig koppling ses mellan arbetsmiljö och risken att påbörja en sjukresa med en psykisk diagnos.

Stress är inte heller kopplad till ett kön. Stressen inom vården har inte att göra med att personalen är just kvinnor, utan att personalen råkar vara kvinnodominerad inom detta stressiga yrke. Det är förhållandevis fler kvinnor som råkar befinna sig inom situationer och yrken som är stressigare. Det hade varit så lätt om det hade varit så att man hade kunnat ge kvinnorna lite mindfulness så hade det blivit bra – säger Ingibjörg mycket skämtsamt.

Offentlig sektor ofta den mest problematiska

Vi har undersökt 100 patienter, 50 utan och 50 med utmattningssyndrom. Få män söker hjälp för det men vi har lyckats skrapa ihop några. Dessa undersökningspersoner är högutbildade (chefer, psykologer, högt uppsatta osv.). De har inte problem för att pojkvännen gjort slut osv. Det är vanligt att det handlar om problem i den privata relationen (t.ex. skilsmässa) eller vård av anhörig. MEN det handlar inte bara om familjerelationer, om du har ett bra jobb där du trivs kommer du klara dig. De som söker hjälp har problem både i familjen och inom arbetet. Offentlig sektor är ofta den mest problematiska. En dålig arbetsmiljö kan inte bortförklaras med ”hen har skilsmässa”.

Jag rekommenderar att ni läser De effektiva – en bok om varför välfärdens medarbetare går sönder (Åsa Plesner och Marcus Larsson).

Unga mår sämre pga bristande introduktion

Bristande introduktion på arbetsplatser gör att unga mår sämre. Vi 50/60-talister kan inte stå och säga ”det är väl ingen skillnad från min tid” för det är det. Vi förväntar oss att vi ska kunna kasta in de unga på arbetsplatsen och att de ska kunna arbetet. Det är viktigt att ge tid till utbildning och en bra introduktion. Det lönar sig i längden för organisationen.

Är det någon grupp jag ska prioritera och spendera två dagar i Umeå för så är det er. Jag tycker ni socialchefer är en otroligt viktig grupp och ni gör ett fantastiskt arbete.

Mindfulness i all ära, men …

Vad har vi gjort för att minska stressen? Vi har riktat pilen åt det håll vi kan. Mindfulness minskar stressymptomen tillfälligt men kommer inte att minska dina arbetsuppgifter som gör att du inte hinner med och därmed inte de långsiktiga symtomen. HR måste skärpa sig – det måste även vi chefer för att hjälpa våra medarbetare och varandra.  

När vi tittade på verksamheter som har över 10 procents sjukfrånvaro – vad hittade vi?

  • Hög omsättning av chefer
  • Otydliga mål – det SKA vara tydligt! Ni har inte tid för otydlighet.
  • Brist på tillit
  • Dålig kommunikation och tillit mellan olika professioner
  • Oklart mandat – ta besluten om du kan!
  • Oklara roller
  • Dålig kommunikation mellan olika chefsled
  • Oklara rutiner
  • Oklara rutiner kring schemaläggning
  • Otydlig arbetsbeskrivning
  • Orimlig administrativ börda, inget stöd

Dessa faktorer hade stor påverkan på stress hos personalen. INGET AV DETTA KOMMER LÖSAS MED MINDFULNES, FÅGLAR ELLER DROPPAR!

Vi försöker bota sånt som inte finns där egentligen. Vi måste gå till botten med vad som är problemet.

”Tårtan”. Dessa bitar är sånt vi måste se över

  • Psykosocial arbetsmiljö,
  • samhällsutveckling,
  • subtila faktorer,
  • den totala arbetsbördan,
  • ”triple burden”

Kvinnors och mäns lika villkor

Vi kan inte stå och vara förvånade över varför unga tjejer är utmattade. Vi har en tid där kvinnor kräver att få vara med på lika villkor. Vi har en grupp som vill vara med och hitta sin plats. Men motståndet är stort. Kvinnor möter ständigt sexuella trakasserier och liknande i arbetet. Även manliga sköterskor får mycket kommentarer från äldre kvinnliga sköterskor. Kan vi inte bara vara snälla med varandra?

Om en man skulle ta lika mycket ansvar som kvinnor skulle stressen vara mer jämnt fördelad mellan könen. På grund av att kvinnan tar mer ansvar även i hemmet upplever kvinnor ofta mer stress än män.  

Vi måste börja vara snälla med varandra på arbetsplatsen. Det kan förklaras med att otydliga arbetsbeskrivningar gör att man blir sur och grinig.

I kvinnodominerade sektorer är det sådär med stödfunktioner. Man förväntas vara snäll och ta hand om allt. Får inget stöd från teknik. I de mansdominerade sektorerna finns stöd hela vägen upp till politiken.

Ni chefer är Lagerbäck (fotbollstränare) och de som är på planen är medarbetarna. Varje hjälpt individ är ett mål. Men en hörna, en inspark osv är också bra. Det är en insats från medarbetaren.

Ett strategiskt partnerskap mellan chefer, företagshälsovården och HR kräver;

  • tydliga roller
  • förtjäna tillträde
  • förstå varandras logik
  • tydlig dialog
  • ömsesidig tillit.

Spelarna (medarbetarna) måste känna att det lönar sig att få hjälp från bänken (chefer, FHV, HR). Känna att det för spelet framåt, för alla.

Det ska löna sig att be om hjälp. Men det behövs tydlighet.

Utmattning håller i sig länge

De mest framträdande symptomen vid utmattningssyndrom är energibrist och kognitiva störningar. De flesta går runt med sina symtom ett till två år innan de upptäcks. Genom att fånga upp i tid och hjälpa är du en bra chef och ger ett bra stöd till dina spelare.

En grupp som har kvar utmattningssyndrom efter sju år och vi vet inte varför de håller i sig så länge.

Avslutningsvis: Prata inte om ordet stress, skippa inspirationsföreläsare, se till organisatoriska frågor! Var besvärlig, kräv tydlighet och mandat och detta är INTE en könsfråga.

Frågor

Jag jobbar som controller inom Falun kommun. Du pratar om mått inom organisationen, kan du utveckla det?
Ha kvar sjukskrivningsmåttet, där ni har medarbetarenkäter så är de måtten också bra. Personalomsättning går helt i hand med arbetsmiljö. En bra arbetsmiljö gör att personalomsättningen minskar.

Jag tänkte återkomma till antal medarbetare man kan ha under sig, vad rekommenderar du?
En otydlig men tillräckligt bra forskning visar på att vid 35–40 personer går det en gräns om man jobbar inom komplexa organisationer. 10–15 personer är ett rekommenderat span. I en organisation avverkade man 3 kompetenta kvinnliga ledare och vid den 4e insåg de att uppdraget var omöjligt. Detta är kostsamt!

Övrigt

www.vgregion.se/stressmedicin
Twitter: @ingibjorg_ISM
Facebook: institutet för stressmedicin


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 4. Arbetet och den stressrelaterade ohälsan • Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir, verksamhetschef vid Institutet för stressmedicin, Hälsan och stressmedicin, Västra Götalandsregionen

Text: Sanna Kasos, socionomstudent, Umeå universitet
Foto: © Mark Harris, Frozentime