27. Vad gör oss lyckliga? En introduktion till lyckoforskningen

Filip Fors Connolly är forskningssamordnare vid Umeå universitet och har ägnat de senaste tio åren att studera ämnet lycka. Han vill i detta seminarium sammanfatta vad man har kommit fram till inom fältet.

Vad är livskvalitet?

Livskvalitet är en mer övergripande fråga som föregår den om lycka. Inom filosofin har man länge ställt frågor som: Vad är ett gott liv? Vad gör livet värt att leva? Om vi vill förbättra det egna livet och samhället, behöver vi ha en idé om det goda livet.

Tre traditioner inom lyckoforskningen

  1. Inom samhällsvetenskapen har man länge utgått från ekonomiska aspekter, där BNP är det mest använda måttet för att mäta ekonomiskt välstånd i ett land eller region. Det finns andra typer av ekonomiska mått, som inkomstojämnhet eller andel arbetslösa. Det är det mer traditionella sättet att studera välfärd, att utgå från faktorer som hänger ihop med socioekonomi.
  2. På 1960-talet kom den sociala indikatorrörelsen som ville bredda perspektivet välfärd och studera fler aspekter. Man började ställa frågor som: Hur har människor det på arbetsplatsen? Hur är miljön där vi lever? 
  3. Under de senaste 10–20 åren har ett tredje perspektiv på lycka kommit inom samhällsvetenskapen. Det handlar om hur människor subjektivt upplever sina liv, och skiljer sig därmed från de två tidigare traditionerna som främst såg till yttre faktorer. Forskningsfältet om lycka har växt över hela världen och blivit mer etablerat.

Mål och medel

Inom filosofin har man länge uppmärksammat skillnad mellan mål och medel.

  • Instrumentella värden (medel): pengar, fritid och hälsa.
  • Egenvärden (mål): lycka, självförverkligande, relationer.
  • Varför vill man ha mer pengar eller mer fritid? Är det gott i sig själv, eller möjliggör det annat som jag upplever som gott? Lycka har länge varit något som vi ser som värdefullt i sig själva. Och även om det kan tyckas flummigt att prata om lycka är det väldigt viktigt, för lycka har haft en central roll i idén om det goda livet, säger Filip.

Två olika definitioner av lycka

Vad är egentligen lycka? Hur definierar vi begreppet? Vissa reserverar det till sällsynta tillstånd av eufori, när vi mår fantastiskt bra. Men det är inte den typen av lycka man studerar, säger Filip.

Forskningen behandlar framför allt två olika definitioner av lycka: affektivt välbefinnande, eller livstillfredsställelse.

Emotionellt eller affektivt välbefinnande handlar om hur man känner sig i vardagen. Inom psykologin har man länge känt till att vårt medvetande hela tiden präglas av en viss nivå av välbefinnande. Vi befinner oss i varje givet ögonblick på en skala från illa till mods> väldigt väl till mods. Oftast befinner vi oss ganska nära nollpunkten.

Inom filosofin har man också sett på lycka som största möjliga överskott av positiva känslor.

Positiva och negativa känslor kan upplevas på olika sätt.

  • Positiva känslor med hög aktivering: upprymd, entusiastisk.
  • Positiva känslor med låg aktivering: avslappnad, harmonisk.
  • Negativa känslor med hög aktivering: oro, ångest, stress.
  • Negativa känslor med låg aktivering: uttråkad, nedstämd.

När man mäter människors tillstånd, får de självskatta sina känslor under en tidsperiod, ofta på en skala 0–6. Sedan utgår man från de känsloskattningarna och beräknar ett index.

Livstillfredställelse är en mer kognitiv definition av lycka. Det handlar om hur vi bedömer eller utvärderar våra liv. Vi har en viss nivå av livstillfredsställelse, där vi kan ligga på en skala från extremt nöjda med vårt liv>inget är som vi önskar. Detta kan man mäta via enkäter, om människor är nöjda eller missnöjda med sitt liv. Man kan också skatta olika delar av sitt liv, som arbetsliv eller socialt liv.

  • Jag och en kollega gjorde en studie för några år sedan där vi undersökte de två olika formerna av lycka. Vi såg att det finns ett starkt samband mellan dessa. 250 deltagare fick under slumpmässiga ögonblick under sju veckor svara på hur de kände sig just nu. I studiens början och slut fick de även bedöma sitt liv. Vi såg att man oftare kände sig väl till mods om man bedömde att man var nöjd med sitt liv i sin helhet. Det går även åt andra hållet – är man nöjd med livet, kommer man också att uppleva fler positiva känslor, berättar Filip.

Vad beror då upplevelsen av lycka på?

Det finns många typer av faktorer:

  • Storskaliga samhällsfaktorer (länder, kulturer, ekonomi)
  • Livsvillkor (socioekonomi, sociala nätverk)
  • Aktiviteter och tidsanvändning (sysselsättning, fysisk aktivitet, hur man spenderar sin tid)
  • Objektiva individegenskaper (ålder, kön)
  • Psykologiska faktorer (stresstålighet, utåtriktning)

Ålder – pensionärerna mår bäst i Sverige

Amerikanska undersökningar visar att många människor tror att man är lyckligare ju yngre man är. Kanske hänger det ihop med bättre hälsa. Men tittar man på data ser det inte ut så. I alla fall inte i Sverige, där den lyckligaste gruppen är mellan 60 och 75 år. Innan 60 ser man inga större skillnader mellan åldersgrupper. Men i fattigare länder är de yngre lyckligare. Det beror delvis på att välfärdsländer har bättre sjukvård och materiella omständigheter för äldre.

Kön – kvinnor upplever mer stress än män

Om man tittar på hur nöjda människor är med livet, finns få skillnader mellan länder. Men tittar man på känslor, upplever svenska kvinnor oftare negativa känslor som nedstämdhet, oro, stress och ilska. När det gäller positiva känslor som glädje och entusiasm ser man inga skillnader.

Kvinnor löper högre risk för att bli deprimerade än män, och det gäller för många länder. Man vet inte ännu vad det beror på. Det skulle kunna bero på att kvinnor har en stressigare situation, med både arbete och hemarbete, men det finns inga belägg än, säger Filip.

Inkomst – ju högre inkomst desto mer upplevd lycka

Inkomst är det mest studerade livsvillkoret, och man ser ett tydligt samband i många länder: Ju högre inkomst, desto lyckligare är man. Men skillnaderna inte så stora mellan olika inkomstgrupper. Studierna säger inte automatiskt att inkomsten påverkar lycka, men det finns ett samband. Andra studier har tittat på effekter av höjd inkomst, och där ser man att effekterna klingar av över tid, man vänjer sig vid sin inkomstnivå.  

Sysselsättning – de som jobbar mår bäst på fritiden

Arbetslösa är betydligt mindre nöjda med livet än de som arbetar, och skillnaden är nästan lika stor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare. En förklaring kan vara att det handlar om identitet och självförtroende.

I en studie i England följde man långtidsarbetslösa, som sedan blev pensionärer. Då höjdes deras lyckonivå. Deras vardag eller tidsanvändning ändrades inte, men identiteten gjorde det. Om man förväntas arbeta och inte gör det, skapar det en sämre känsla hos individen, säger Filip.

De som förvärvsarbetar mår bättre på fritiden än på jobbet, visar SOM-undersökningar. Det beror antagligen på att fritiden får en annan betydelse om man arbetar på dagarna. Det blir roligare att ägna sig åt andra aktiviteter som kontrast till jobbet.

Relationer och sociala nätverk

Det finns mycket forskning som har studerat relationer och ensamhet, kopplat till lycka och välbefinnande.

Vi gjorde en studie på ensamhet i Sverige, där man bland annat fick svara på hur många kvällar i veckan man var ensam. Resultatet blev 5–10 % som betraktas som ensamma. För den subjektiva ensamheten verkar det värsta vara en avsaknad av närhet till vänner och stöd av familj, snarare än en kärleksrelation. Att ha vänner verkar hänga ihop starkast med välbefinnande, menar Filip.

Storskaliga samhällsfaktorer

Det finns ganska stora skillnader mellan länder, och där människor är mest tillfreds med livet är generellt sett i västvärlden: Västeuropa, Nordamerika och Australien. Lägst nivåer av lycka hittar man i stora delar av Afrika, Östeuropa och Ryssland.

Det finns några regioner som hamnar oväntat högt om man ser till det ekonomiska tillståndet, som Latinamerika. Kör man en statistisk analys för att försöka förklara, är BNP per capita det starkaste förklaringen. Ju rikare ett land är, desto lyckligare är individerna, säger Filip.

Social tillit

Social tillit handlar om i vilken utsträckning man litar på andra människor – även främlingar – i det samhälle man lever i. I länder med hög tillit, mår man generellt bättre.

Tillit bygger på ärlighet. Varför vågar man lita på andra? Jo, för att de är ärliga. I en studie tappade man 20 000 plånböcker i olika länder, och så såg mätte man hur många plånböcker som kom tillbaka. Det fanns information i plånboken, så att man kunde höra av sig till ägaren. I de länder som man litar på andra, hörde man också av sig till ägaren i högre grad. Här ligger Schweiz högst, följt av Norge, Holland, Danmark och Sverige. Om man lever i ett sådant samhälle, blir det också lättare att leva. Det blir tryggt, stabilt och effektivt, säger Filip.

Vad förklarar livsvillkorens effekt på välbefinnande?

En populär idé är den om behov, att vi har vissa behov vi behöver tillfredsställa för att må bra. Mazlows behovstrappa är en gammal teori som har fått en del kritik, men det finns forskning som ger stöd till den. Om man vill förbättra människors välbefinnande, kan det vara en god idé att undersöka om behoven är tillgodosedda.

Psykologiska faktorer är viktiga

Utöver livsvillkoren och livsmiljön finns också psykologiska egenskaper som har stor betydelse för upplevd lycka. Vi är olika, och vissa tolkar oftare situationer som hot, känner lättare stress och gör oftare negativa tolkningar av det som uppkommer. Tvillingstudier visar att skillnaderna kan förklaras genetiskt.

Fem egenskaper som sammanfattar personlighet

  1. Neuroticism handlar om hur stresskänslig man är. Neurotiska personer upplever oftare negativa känslor.
  2. Extraversion handlar om utåtriktning. Extroverta verkar vara lyckligare än inåtvända.
  3. Samvetsgrannhet handlar om organisering och disciplin. Är man samvetsgrann tenderar man att vara lyckligare. Det kan delvis bero på livsvillkor. Samvetsgranna har oftare högre inkomster och bättre relationer. I andra änden av skalan finns impulsivitet och ADHD.
  4. Öppenhet
  5. Vänlighet

Människor ligger ganska stabilt över livet, och man har länge trott att personligheten är något som inte kan förändras. Men senare studier har visat motsatsen.

Oftast vill man framför allt förändra ett tillstånd, som depression, och inte personligheten. Men undersökningar visar att även personligheten förändrades om individer fick terapi mot depression. Det som förändrades mest var den emotionella stabiliteten, det vill säga de neurotiska dragen. Näst mest förändrades graden av utåtriktning och samvetsgrannhet. Vänlighet och öppenhet är personlighetsdrag som har mindre koppling till lycka, berättar Filip.

Vi blir lyckligare och lyckligare

Undersökningar visar en positiv riktning. I Europa kan man se att från 2002 och framåt har det i de flesta länder skett en ökning av tillfredsställelse av livet. Särskilt Polen sticker ut, och här har man också haft en positiv ekonomisk utveckling med kraftigt minskad arbetslöshet.

Så det verkar som att saker blir bättre, trots att vi ständigt blir matade med motsatsen i media. I den årliga och rikstäckande SOM-undersökningen ser vi en klar uppgång över tid. I takt med att vi mår bättre och bättre, ställer vi också högre krav på vad som är ett gott liv idag, säger Filip.

Sammanfattningsvis finns det inte en faktor som förklarar lycka, utan en mängd faktorer. Fysisk aktivitet är en viktig faktor för psykiskt välbefinnande och effektivt för att motverka depression. Relationer är en annan viktig faktor, och personligheten spelar också stor roll, hur man tolkar och uppfattar det som händer en.


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 27. Vad gör oss lyckliga? Filip Fors Connolly, forskningssamordnare Umeå universitet

Text: Jenny Asp, textkonsult
Foto: Privat