25. Stöd till våldsutsatta – en fråga om liv och död

Kerstin Wanhatalo, handläggare för SKL:s kvinnofridssatsning inleder.

Jag kommer agera förband idag. Rubriken i sig kanske är lite missvisande då det handlar mer om det organisatoriska stödet och inte det direkta stödet till kvinnor. Förra året mördades 18 kvinnor av sin partner eller ex partner. Våld handlar om mer än fysiskt livshotande våld; det vanligaste våldet är faktiskt det psykiska våldet.

Kerstin Wanhatalo, handläggare för SKL:s kvinnofridssatsning och Said Niklund, förvaltningschef i Trollhättans stad.

Kvinnofridsarbete genomsyrar allt

SKL:s kvinnofridssatsning under 2018 till 2020 beskrivs. Kvinnofridsarbetet genomsyrar hela SKL. Det ska in inom barn och unga, äldre, funktionsnedsättning, missbruk för att kunna stötta er ute i kommunerna.

Regeringen och SKL är överens om att öka jämställdhetsarbetet och kvinnofridsarbetet på lokal och regional nivå. Målet med satsningen är att utifrån behoven och nationella strategier skapa förutsättningar för utveckling, uppföljning, analys inom socialtjänsten, hälso och sjukvård och inom skolan. Kvinnofridssatsning finns i tre delar, socialtjänst, hsl och förskola/skola.

Vad betyder det här? Vi jobbar med att stärka samverkan mellan aktörer inom länet. Varje RSS (regional stödstruktur) har anställt en regional utvecklingsledare inom kvinnofrid. Ett av de viktiga målområdena är att få in kvinnofrid inom den egna verksamheten på regional nivå och att ha en kunskapsspridning och samverkan inom länet. Vi har hållit en gemensam workshop om behov och möjligheter för utveckling.

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan är att man ska ha engagemang i sakfrågan, samarbete, gemensam planering, långsiktighet, alla kommuner hjälps åt, gemensam planering av aktiviteter, nära dialog. Ibland är det svårt att komma i kontakt med kommunerna och då är det bra att ha en utvald kontaktperson.

Systematisk uppföljning

Ett projekt för att satsa på systematisk uppföljning i socialtjänsten. Vi frågade om det fanns kommuner som var intresserade av att delta i projektet för att öka kunskaperna om insatsernas kvalitet och resultat. Fick 45 kommuner som ville vara med, varav 80 verksamheter kom med i projektet. Vi samverkar i detta projekt med Socialstyrelsen, som vid projektets slut år 2020 kommer att ta över arbetet. Sammanställning kommer att finnas på regional och nationell nivå.

Vi intervjuade för några år sedan åtta kommuner som visat bra resultat i sitt arbete för kvinnofrid. Där identifierade vi fem framgångsfaktorer: Många vägar in, direkt och adekvat stöd och hjälp, integrera kvinnofridsarbetet i ordinarie strukturer, samverkan med andra samhällsaktörer och nationellt stöd.

Det är viktigt att få en samsyn kring vad våld är. Vad handlar samverkan om? Det handlar om att skapa en skyddsmur mellan förövaren och den utsatta.

Det nationella stödet är nödvändigt för att utveckla och jobba med dessa frågor. Långsiktighet och ökad samordning hos och mellan myndigheter efterfrågas och det är även viktigt att utveckla och dela det material och handböcker som kommer från nationell nivå.

Strategisk styrning

Said Niklund, förvaltningschef Trollhättans stad berättar om betydelsen av strategisk styrning med en tydlig styrmodell för ett hållbart kvinnofridsarbete.

För elva år sedan började jag jobba i Trollhättan med kvinnofridsarbete. Uppdraget var klart och tydligt, vi skulle utan mer pengar utveckla verksamheten och bli bäst i Sverige. Vi gör många olika saker, både stort och smått.

Arbetet har pågått i flera år. Vårt arbete har uppmärksammats av Unizons Kvinnofridsbarometer.

1983 startade den kommunala kvinnojouren i Trollhättan. 1999 startade en tvärsektoriell kvinnofridsgrupp. Det hade hunnit hända mycket innan jag började. Idag har enheten vuxit från fyra till nio anställda.

Skapa plats för framtiden

Vi har genom arbetet hittat ett flöde mellan exempelvis politisk vilja, strategisk plan, god intern styrning och uppföljning. Trollhättan har en vision att vara innovativa och skapa plats för framtiden.

Vi planerar verksamheten utifrån de medel vi har. Vi jobbar även mycket med utvärderingar så vi ständigt kan utveckla, förbättra och få större måluppfyllelse. Vi har bland annat lagt in som krav för chefer att fråga sina medarbetare om de är trygga i sin relation för att uppmärksamma eventuella risker. Detta då det är identifierat att det är svårt att själv börja prata/dela med sig av sådant.

Vi fokuserar mycket på vilken förmåga organisationen har, vilka kunskaper cheferna har ock vilken förmåga de har att stötta sina medarbetare. Där det behövs utbildar och utvecklar vi. När vi har kartlagt börjar vi se över att integrera arbetet i ordinarie struktur.

Vi kollar även på organisatoriska förutsättningar, vad gör teamledarna och vilka processer finns?

Fråga från publiken: Vad gör dina kollegor? Om en kvinna behöver ett skyddat boende samt LSS-boende, kan de kontakta er då?
Ja, då löser vi det. Uppdrag, systematiskt kvalitetsarbete och organisationens förutsättningar hör ihop. Vi ser på alla tre samtidigt.

Framgångsfaktorer i Trollhättan

Ha en nära kontakt med politiken i specifika beslut för att rådgöra. Ha en levande dialog med ledningsgruppen. En annan framgångsfaktor är att det finns en vilja att kämpa för denna grupp.

Vi har tagit fram handlingsplaner och rutiner som alla deltagare kan få ta del av (den som är intresserad kan maila till Said Niklund). Vi har tydliga mätbara mål. Eftersom det alltid är en viss personalomsättning har vi återkommande utbildning för att säkerställa att anställda har rätt kunskaper, och vi får därigenom legitimitet.

Kriscentrum bytte namn till Våld i nära relationer. Varje enhet måste ha en samordnare som tar ansvar. (Se alla framgångsfaktorer på föreläsarens powerpoint.)

Hur klarade Trollhättan det ekonomiska?

Till viss del genom att söka olika bidrag och ansökningar, med fokus på att stärka och utveckla arbetet. Det går att på avtal med andra kommuner etc. gå förbi ekonomiska problem. Så länge man är driven och brinner för saken.

Organisation

Vi består av styrgruppen, samrådsgruppen och utökad samrådsgrupp. Vi ser även ständigt över hur det ser ut i omvärlden i nyheter m.m. samt via utvärderingar från våra brukare. En svårighet i vårt arbete är att få kontakt med och få in våldsutövare i program och samtal.

Anmälningarna blir allt fler – hur går det ihop med att arbetet fungerar så bra? Vi tror att det är mörkertalet som minskar, genom att vi med vårt arbete når vi ut fler personer blir det också fler som anmäler kvinnofridsbrott.

Utmaningar

En ständig fråga som vi diskuterar är: ska insatser för våldsutövare vara bistånd eller insatser, och hur fångar vi upp våldsutövarna?

Övriga utmaningar i arbetet är:

  • Samverkan med sjukvården sårbart, det blir ryckigt
  • Alla har inte alltid samma kunskap
  • Tillämpning/tolkning av lagstiftningen
  • Mörkertalet minskar men inte antalet.

Fråga från publiken: Hur mycket samverkan finns det till de andra?
Inte planerat veckovis men vid behov så finns det. Upptäcka och förebygga är utbildningar som vi delar mycket till andra verksamheter. Kvinnor och barn med funktionsnedsättningar är speciellt utsatta för risk för våld. Våldsutsatta finns i alla samhällsklasser och arbetsgivare måste bli bättre på att fånga upp sina medarbetare.


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 25. Stöd till våldsutsatta – en fråga om liv eller död • Kerstin Wanhatalo, handläggare SKL:s kvinnofridssatsning och Said Niklund, förvaltningschef Trollhättans stad.

Text: Moa Menzinsky och Michaela Sundström, socionomstudenter, Umeå universitet
Foto: © Mark Harris, Frozentime