20. Jag ser inte till kön, jag ser till individen

Om jämställdhet i socialtjänsten

Åsa Furén-Thulin från SKL inleder: Vi har en könsblind lagstiftning. I lagstiftningen det står ingenstans om jämställdhet utan bara om jämlikhet, att vi ska se till de individuella behoven. Räcker inte det då, kan man undra.

Vi ska utveckla de enskildas resurser. Vi hoppas från SKL:s sida att jämställdhetsområdet ska komma in i socialtjänstlagen. Kön syns inte i lagstiftningen, det står aldrig något om män eller kvinnor enbart kvinnor som blir utsatta för våld.

Åsa Furén-Thulin är chef för sektionen socialtjänst på SKL.

Magnus Jacobson från SKL har jämställdhetsfrågor som fokus

En bit av mäns makt över kvinnor är mäns våldsutövande över kvinnor. Jämlikhet står för att det ska vara jämställt mellan alla oavsett kön, härkomst m.m. Utan jämställdhet har vi ingen jämlikhet. Könsskillnader finns i alla grupper. När vi jobbar med jämställdhet måste vi alltid titta till kön men det räcker inte, vi måste titta på andra faktorer också t.ex. de socioekonomiska. Min grundregel är: Alltid kön, aldrig bara kön. 

Ida Bergström, Magnus Jacobson, Helene Gripenroth och Åsa Furén-Thulin.

Jämställdhetspolitiska mål

  1. en jämn fördelning av makt och inflytande
  2. ekonomisk jämställdhet
  3. jämställd utbildning
  4. jämställd fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete
  5. jämställd hälsa
  6. mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

De jämställdhetspolitiska målen är viktiga. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Frågor även i hemmet sker utöver de samhälleliga kontexterna efter inkomst osv.

Mäns våld mot kvinnor. Nationella politiska mål, jämställdhet hela vägen. Från lagtexterna kommer instruktionerna vad man ska göra. Se bortom det, ta på er könsglasögon. Vi har alla föreställningar om kön som man måste vara medvetna om för att kunna ge alla en likvärdig bedömning.

Jämställdhet hela vägen

Seminarieledarna visar en film: Jämställdhet hela vägen: Örebro

Personer med funktionsnedsättningar är dubbelt utsatta. Efter extern granskning såg vi att det fanns skillnader bland könen efter beviljade insatser och utförande av insatser. Vid insats som t.ex. social aktivering så kunde samtal med en LSS-kvinna handla mer om känslor och mående och en LSS-man mer om intressen m.m. Medvetenheten om jämställdhet och extern granskning via konsult har hjälpt till förbättring och utveckling av vår jämställdhetsutveckling och bemötande.

Kontentan från filmen är att vi ställer olika frågor till kvinnor och till män (mer fokus på känslor och mående när vi pratar med kvinnor och mer fokus på intressen och sport när vi pratar med män).

Helt omedvetet agerar vi/pratade vi olika med kvinnor och män.

Åsa: Vad fick ni för tankar? Ställer ni samma frågor? Har ni tänkt i de här banorna i eran verksamhet?

Publik: Ja.

Maktfördelning

Om vi ställer olika frågor i bedömningen hur ska vi kunna bedöma på ett likvärdigt sätt? Hur kan vi peppa fler kvinnor inom LSS att bli aktiva och ta initiativ att engagera sig? Utlandsfödda pojkar erbjuds fler insatser men får inte insatserna då föräldrarna tackar nej. Varför tar vi inte LVU-beslut då? Kvinnor med Alzheimers sjukdom får tre timmar mindre i hemtjänst.

Det är viktigt att sätta på sig jämställdhetsglasögon när man jobbar för att uppmärksamma skillnader. Varför skiljer det sig, vad kan ha påverkat? Börjar man göra analyser så ser man fler skillnader även i hur vi arbetar.

När man kommer in på jämställdhet i utsatta områden, då måste man ha jämställdhetsglasögonen på sig. När det gäller personer med försörjningsstöd kommer männen kommer fortare ut till egen försörjning. Kvinnorna med funktionsnedsättningar har sämre ekonomi än män med funktionsnedsättning. Äldre kvinnor med dålig ekonomi blir kvar i eget boende där stöd behövs och de inte har råd med trygghetsboende.

Hur gör kommunerna för att se till att utbildningarna inom vård och omsorg blir mer jämställda? Hur kan man locka in mer män in i utbildningar? Man kan arbeta aktivt med att informera och locka pojkar/män till utbildningarna, till exempel gå in där stora företag lagt ned arbete och informera om att denna försörjningsmöjlighet finns.

Åtagande om jämställdhet

108 kommuner i Sverige har gjort åtagande om jämställdhet i CEMR-deklarationen. Har man väl ställt sig bakom deklarationen så har man ett ansvar att följa den. De stora kommunerna i Sverige står bakom detta.

Större delen av Sverige lever i kommuner som lovat att se till att kvinnor och män ska ha samma tillgång till social omsorg osv. Men kompetensen brister. Det är en bra början att denna deklarationen finns och att många kommuner har ställt sig bakom den. Kolla när ni kommer hem, har er kommun ställt sig bakom den? Hur efterlever de den?

Jämställdhet överallt

Från struktur inom kommunen, hos ledning, kärnverksamhet, stöd så det når invånarna. Gå in på SKL:s hemsida för att se över jämställdhetsintegrering för att få en långsiktig hållbarhet i verksamheten. På hemsidan finns det även material, filmer och annat stöd vi erbjuder.

Utredning äldre 65+ i Umeå kommun

Från Umeå kommun kommer Ida Bergström, ärendehandledare samt processledare för jämställdhet och Helene Gripenroth, enhetschef för att berätta om sitt jämställdhetsarbete.

Det började 2016 efter en utredning/översyn av arbetsfördelning/arvode. Där såg vi att det skilde sig mycket i antal timmar och nöjdhet av brukarna. Efter detta fick vi ett uppdrag att identifiera var problemen låg. Vi såg att biståndshandläggare var centrala för fortsatt arbete. Vi måste utbilda handläggare.

Vad har vi gjort för att få in detta nytänk i vardagen? Vi höll en utbildningsdag med vår jämställdhetsstrateg om vad som påverkar oss i våra värderingar och förutfattade meningar. Vi såg att vi hade väldigt mycket att jobba vidare med och fick även mycket inspiration att utvecklas. Det är viktigt att jobba med sig själv och i arbetslaget, hålla värderingsövningar om genus, jämställdhet, hbtq m.m.

Avkönade ärendedragningar

En gång i veckan har vi ärendedragning där man kan få handledning genom arbetslaget, nu har vi ändrat så att vi i dragningen avkönar personen. Det är inte enkelt, men efter övning gav det här mycket – det är ett sätt att jobba med jämställdhet som förändrar hur vi tänker och agerar utifrån förutsättningar av kön.

Vi tittade även på ny statistik och om det blev någon förändring i beslut. Vi kunde se att könsskillnader i beviljad tid hade minskat men att det fortfarande fanns skillnader. Den gick från 3 timmar/vecka i skillnad till 30 minuter/vecka.

Vi analyserade även beslut om särskilt boende där det fanns stora skillnader. Kvinnor hade färre beviljade beslut och hade fler insatser från hemtjänsten. Vi tror att vi har lyckats utjämna skillnaderna något även där.

Utmaningarna

En av de största utmaningar som vi stött på är att komma ihåg att tänka genus när vi har en hög arbetsbelastning. Vi jobbar med det återkommande. Vi får ibland frågor i arbetslaget: Men är vi inte klara med det här nu? Nej vi har ju fortfarande ojämställda beslut, då får vi fortsätta prata och jobba med det. Vi måste även se över vårt beteende i fikarummet.

Framgångsfaktorer

Vad är det som gör att vi känner att vi har kommit framåt? Vi har en ledning som brinner för det och ser till att det finns med i planeringen och avsätter tid. Att ha processledare är en viktig del för framgången, då det kan få med oss andra och pusha oss framåt. Att vi har en arbetsgrupp som har ett öppet klimat och är intresserade av att jobba med det här är en annan stor framgångsfaktor.

Vart ska vi?

Vi har funderat över hur ser framtiden ut. Tycker anhörigvårdare att det finns någon skillnad i den upplevda bedömningen och behoven? Vi ser över rapporter för särskilt boende, i vilka områden finns det fortsatt utvecklingsmöjligheter? Vi vill fortsätta utbilda oss och fortsätta med avköning i ärendedragning samt ta fram en värdegrund efter detta.

Fråga från publiken: Ser ni att era utredningar ser annorlunda ut idag?
Vi ska kolla på det gällande särskilt boende bland annat. Men vi kan fortfarande se att det finns skillnader i insatserna.

Fråga från publiken: Det kan väl även vara skillnader i vad det ens finns för insatser att erbjuda. Jobbar ni i hela kommunen eller bara inom äldre?

Svar: Inom äldre.

Fråga från publiken: Kan det finnas skillnader i generationerna, en 85-åring och 75-åring?

Svar: Vi har funderat på det men inte jobbat efter det. Vi har kunnat se att t.ex. pliktkänsla är mer återkommande i de äldre årgångarna.

Fråga från publiken: Vid nyanställningar, berör ni detta?

Ja, vi tar upp det under intervjun, Vi berättar hur vi jobbar för att säkerställa att de nya är med på det med. När man tar in många under sommaren så märker vi att det är många unga som brinner för detta.


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 20. Jag ser inte till kön, jag ser till individen • Åsa Furén-Thulin och Magnus Jacobson från Sveriges Kommuner och Landsting. Ida Bergström och Helene Gripenroth från Umeå kommun.

Text: Moa Menzinsky och Michaela Sundström, socionomstudenter, Umeå universitet
Foto: © Mark Harris, Frozentime