18. Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna – så här vänder vi utvecklingen!

För att vända utvecklingen bör man inte fastna i allt som är svårt. Det finns en risk att man fokuserar på problem och hinder för att definiera problemet istället för att prata om lösningen till problemet. Det kommer alltid att finnas personer som söker hjälp men hamnar i ett återfall. Istället för att se det som ett ständigt misslyckande bör man försöka att lösa problemen.

Föreläsarna Mikael Malm och Zophia Mellgren kommer från olika sektioner inom SKL och samarbetar när det kommer till frågor kring missbruk och riskbruk. Samarbete är en fördel, då det är ett komplext ämne som är bra att se ifrån olika perspektiv. Däremot ser de olika på och definierar problemen olika, därför är det bra att få in olika perspektiv när det kommer till missbruk och riskbruk. Men vi ska komma ihåg att det är komplexa problem som inte kan lösas på en gång. Ibland är det omöjligt att förutsäga utvecklingen. I det här seminariet fokuserar vi på lösningarna.

Hur ska vi vända utveckling om vi gräver ner oss i det som är svårt?

Hur har utvecklingen sett ut över tid? Tidigare sågs det som en social problematik. Att vi ser begränsningar hos den enskilda individen. Nu ses det som ett multinationellt tillstånd. Det bör behandlas som andra medicinska problem – med evidensbaserad kunskap.

Ansvaret ligger just nu hos socialtjänsten och det är mer än vad som avses i lagstiftningen. Det brister i samverkan och samordning då det är en oklar ansvarsfördelning mellan socialtjänst och hälsovård. Men det är viktigt att komma ihåg bra och goda saker i utvecklingen. Alkoholkonsumtionen har minskat bland ungdomar. Inslag i nyheterna visar däremot en ökning av cannabisanvändande. Droger är bara ett klick bort och Sverige har inte ett rustat system för att motverka detta. Sjukvården är en viktig del i detta och vi behöver ta ställning till varför det skrivs ut medicin som är beroendeframkallande?

Målgruppen

De som vårdas på SiS institutioner idag är yngre och med ett tyngre missbruk än förr. De som vårdas med LVM har ofta haft kontakt med vården tidigare. Över 50 procent av dem som döms till LVM är alkoholberoende.

Om vi tittar på LVM-domar i Sverige är de geografiska skillnaderna stora, vilket de inte borde vara eftersom det är samma lagstiftning. Intressant att dyka djupare i detta för att hitta anledningen. Hur ser tillämpningen ut mellan länen? I en kommun kom det många anmälningar, i en annan knappt några anmälningar alls från hälso- och sjukvården. Hur LVM tillämpas måste ses över, det sker även en diskussion om att ta fram något nytt angående LVM så att det tillämpas på liknande villkor i Sverige.

En prioriterad fråga

SKL prioriterar missbruks- och riskbruksfrågan. De har ett mål och har arbetat fram en handlingsplan för att nå målet. Handlingsplanen för missbruk och beroende beslutades av styrelsen 2018. Nu jobbar de vidare med att implementera handlingsplanens olika delarna runtom i Sverige.

Två kunskapsunderlag

om hur utvecklingen ska vändas och om nya droger som finns på marknaden. Alla publikationer finns tillgängliga på SKL:s hemsida.

Syftet med planen är att stödja ett kunskapsbaserat underlag och samtidigt peka på hur jobbet och samarbetet tydligt ska fördelas. Ett viktigt inslag är att tydliggöra målgruppen för att minska missbruket. Varför mellan 13–29 år (i handlingsplanen)? Bakgrund till det är att en tidig upptäckt och tidig insats är väldigt viktig. Att börja behandla först vid 16 år är för sent så därav blev det 13 år. Cannabis är vanligast mellan 16 och 29, då är det viktigt att ta upp och hitta problemet i tid. Den yngre åldersgruppen har en mer liberal syn på droger, det är mer accepterat och de tar inte ställning till konsekvenserna. Det är förmodligen vanligare att en person i den åldersgruppen provar en drog som den blir bjuden på – synsättet idag har ändrat sig mot hur det var förut.

Syftet med handlingsplanen var att fokusera på de största behoven. Avgränsningen är 13–29 år men tanken är såklart att hjälpa alla åldra. Det är många professioner som tillsammans har tagit fram handlingsplanen och den innehåller 43 konkreta förslag på vad SKL kan göra men också på vad kommunal nivå och statlig nivå kan göra.

Resultat av kartläggning

Det handlar om individen. Skolan är också viktig samt samordning och samverkan mellan olika aktörer. Forskning ska bli till praktik. Allt kokades ner till handlingsplanen, vad kan vi göra och hur får vi till det? Det ska vara en bra balans mellan vård och straff, minska stigmat men också en sänkt tröskel så det blir lättare att söka vård i ett tidigt skede.

Fem budskap

  • Det ska vara lätt att söka hjälp.
  • Mer målgruppsanpassade stöd och behandlingsinsatser.
  • Fokuserar på den yngre målgruppen.
  • Implementera insatser till unga vuxna, måste satsa på kunskapsutveckling.
  • Använda metoder som fungerar bäst enligt forskningen, men där blir utmaningen att implementera kunskapen. Det behövs kanske en export för att enklare kunna implementera, några saker kanske helt enkelt inte kan göras längre. Det är också en utmaning att det riktar sig till båda huvudmännen.

Men föreläsarna har nycklarna

För att kunna följa de fem budskapen finns det ett stort behov av att utveckla samverkan och samarbeten på olika nivåer. Tydliggöra vem det är som faktiskt har ansvaret. Vart ska personen vända sig om den vill söka hjälp? Lagstiftningen behöver utvecklas så att det står tydligt vilket myndighet som har ansvar för vad så inget hamnar mellan stolarna. Samordna individuella planer. Antigen linjeorganisation eller att gå samman och skapa mottagningar. Ser en minskning i detta trots att kunskapen säger att det är den bästa vägen att gå. Skolans roll, elevhälsa, samverkan mellan hälso- och sjukvård måste fungera och för det första finnas.

För att komma in med tidiga insatser handlar det om upptäckt i tid. Fokusera på och lärdom kring riskbeteende för att kunna agera tidigt. En sådan sak som att i SOL 5 kap står det ”missbrukare” som rubrik vilket innebär att man blir definierad av sitt missbruk. Ersätt det med ”skadligt bruk” istället för att minska stigmat.

Förslag på att staten ska se över narkotikalagstiftningen då den är gammal. Förslagsvis att utvärdera och ställa frågor som ”är den formad på bästa sätt?”för att ge människor rätt vård och hjälp i tid. Vi vill vända utvecklingen och det är uppenbart att dagens narkotikalagstiftning inte har hjälpt situationen. Utvärdering kan innebära att ta del av kunskap, även internationellt, och fundera på om det finns något vi kan ändra.

Fallet Sanne:

Väckte rikspolitikers ögon. Socialutskottet har gett ett förslag till riksdagen där man vill se över huvudmannaskapet och ansvaret för personer med samsjuklighet. Gör vi rätt saker? Än så länge hade inte föreläsarna hört något mer i frågan, däremot är det ett pågående regeringsuppdrag som de ska presentera i december. De tittar på förekomsten och har ett uppdrag att se över ekonomin och konsekvenser, föreläsarna anar att regeringen avvaktar i frågan.

Kommentar från publiken: Det finns en stark enighet att klargöra vem som har ansvar för vård och behandling. Bör tillhöra regionerna. Vilken annan sjukdom hänvisas till kommunerna?
En fråga som är aktuell i dagsläget är gängkriminalitet och dess koppling till droger. Får se vart frågorna landar framöver.

Ansvarsfördelning – missbruk och beroende

Regeringens bedömning är att båda huvudmännen, socialtjänsten och hälso- och sjukvård ska erbjuda behandling, både psykosocial och psykologisk. Var går gränsen, vem är det som egentligen har ansvaret? Socialtjänsten ska inte behöva sätta diagnoser och det har riktats kritik mot att Socialstyrelsen inte gjort det tydligare. Insatserna som socialtjänsten ska utföra anges i socialtjänstlagen (SOL). Lagstöd för att kommunen ska kunna ge hälso- och sjukvårdsinsatser saknas.

Problematiken är att det i slutänden handlar om finansiering samt att det är en juridisk konflikt. SKL anser att psykologisk behandling ska ingå inom ramen för hälso- och sjukvårdsinsats, inte inom ramen för vad socialtjänsten kan erbjuda. Psykoterapi i alla dess former ser SKL är en hälsoinsats som ska utföras av legitimerad personal men det är tyvärr en åsikt Socialstyrelsen inte håller med om. De står fast vid att båda huvudmännen ska erbjuda båda typer av behandling. Så det råder återigen en oklar ansvarsfördelning och det leder till konsekvenser. Vårdbehoven idag bedöms utifrån principer och lagrum vilket gör att patienten drabbas.

Kommentar från publiken: Man måste också se över tvångslagstiftningen. Landstinget har i princip gjort sin del om de har gjort en LVM-anmälan till kommunen.

Viktiga samhällsaktörer

Uppmana aktörer för tidig upptäckt. Alla parter måste ha rätt glasögon, våga fråga, våga upptäcka och våga agera. Upptäcka för att hjälpa vidare. Alla måste veta sin del i det hela. Barn och unga är en tsatt grupp, 50 procent av de unga som levt i ett missbruk anger att de har varit med om våld.

Alkohol är en risk

Det är en risk. Högre grad ett riskbruk. Det finns en utsatthet som vi måste vara noga med. Tiden läker inte alla sår för alla. Resultatet vi har idag fick vi inte för tio år sen, vi behöver vara modiga och veta att vi gör rätt.

Föreläsarna tar upp fallet Sanne som ett exempel när en person har fallit mellan stolarna, vilket inte är okej. De menar även att det finns flera Sanne i vårt samhälle. De som har missbruksproblematik har många aktörer runtom sig som alla måste hjälpas åt och det måste ske synkroniserat, det är ett måste att de jobbar tillsammans!

Utskrivning

Hur gör vi? Det är en komplex målgrupp där vi möter hemlöshet och psykiatriska sjukdomar. Hur ska vi hjälpa till? Hur kan man jobba tillsammans för att komma framåt?

Idealet möter verkligheten

Zophia menar på att bilden är dum för man ska inte fastna i problemen. Vi ska se patienter som enskilda individer och inte ett problem, men systemet är inte riggat för det. Tyvärr förekommer det även ekonomiska begränsningar. Även om man vill se patientens bästa är det svårt när det inte finns tillräckligt med resurser.

Nyckeln

Handlar om att man behöver få in ett länsövergripande och lokalt gränsöverskridande perspektiv. Saknar även barn- och ungaperspektivet, saknar brukarinflytande och delaktighet. Primärvården blir därav en viktig aktör för annars kan det vara svårt att fånga upp dessa perspektiv. Behöver prioritera rätt i frågan samt vad är det som behövs för att implementeringen ska gå rätt till. Interprofessionell samverkan. Tvister och konflikter, måste kunna hantera och lösa detta. Till slut har vi finansieringsfrågan, och den ska brukarna inte behöva höra och oroa sig över.

Vad gör föreläsarna hela dagarna?

Reser land och rike runt för att upplysa om handlingsplanen. Fyra län är redan med på tåget. Syftet med dialogen är att få till en handlingsplan lokalt.

Exempel på hur Dalarna arbetar

Ett exempel från hur Dalarna arbetar är att de lyfter fram deras överenskommelse, de har ett övergripande dokument och de är lokala. I det övergripande dokumentet har de varit noga med gemensamma analyser, som grunden för vilka utmaningarna är i länet, vad behöver vi jobba med osv. De har samlat och identifierat utmaningarna samt de gemensamma målen och de har en punktlista som kommunerna i Dalarna ska följa. Det är tydligt, och om alla 15 kommuner får till det kommer det leda till positiva resultat förhoppningsvis. Arbetet kan se olika ut från kommun till kommun men än så länge de följer samma punktlista. Kommunerna själva får bestämma tillvägagångssättet, då de vet vad som skulle fungera bäst i deras egen kommun. Skapa förutsättningar med tydliga ansvarsfördelningar är extremt viktigt.

Exempel på hur Kalix arbetar:

De har ett bra samarbete sedan 2009. Ett av områdena är att jobba med de integrerade verksamheterna. Det funkar bäst trots svårare fall. Hade kostat mer annars. Kalix är övertygade om att de sparar mer pengar på detta sätt. Enligt en klient så hade den inte överlevt utan CM-teamet.

Exempel på hur Skåne arbetar:

Struktur för samverkan, både politisk och chefsnivå. Viktigt för implementering med strukturen i samverkan. Fler utskott men alla hänger ihop. Kunskapsbaserat från bägge parter men att man jobbar med frågor längre ner i ledet.

Tidiga insatser

Socialtjänsten i Örebro är aktiva med att stötta skolor och föräldrar då de jobbar med utbildning av att upptäcka i ett tidigt skede. Våga fråga, våga upptäcka och våga agera där skolverksamheten har en action plan. Samtal med individen, bistånd och insats. Problemet där var att skolorna i Örebro hade elever som var boende i andra kommuner. Samma struktur fanns inte i grannkommuner och det är ett exempel på att det skulle behövts lokala gränsöverskridande överenskommelser.

Samverkan = Kärlek

För att få till en bra helhet behövs alla perspektiv samt att tillit måste finnas. Avslutningsvis, identifiera problemen och undanröj dom. Gemensamma utbildningar. Det finns saker vi inte kan göra något åt, det finns lagrum. Visa respekt för varandras beslut.

Frågor och svar:

Ekonomisk aspekt?
Ekonomin är inte riggad. Varje krona vi lägger ut får vi förhoppningsvis mångdubbelt tillbaka om vi satsar. Vissa saker kan man behöva jobba bort.

Hur jobbar ni med tillgänglighetsfrågor angående funktionshinderomsorgen, då det är en målgrupp som ökar lavinartat?
Vi nämner gruppen i handlingsplanen och betonar målgruppsanpassning och satsning på kunskapsutveckling. Kunskap i att göra rätt analyser. Hur drivkraftig kan personen själv vara? Individen gör som den gör och inte alltid det som sägs. I många delar i Sverige är det svårt för målgruppen att få en behandling. Socialtjänsten behöver stöd runt kunskapen, behöver agera och identifiera personerna. Alla kommer inte självmant.

Kommentar från publiken: Narkotikalagstiftning? Att det är illegalt bidrar till att vissa inte vågar ta hjälp för att man är ”olaglig”. Sverige måste be om ursäkt för hur de har betett sig mot dessa personer. Kan bli beroende av legala utskrifter från sjukvården.


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 18 • Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna – så här vänder vi utvecklingen! Mikael Malm, ansvarar för frågor kring psykiatri, missbruk och beroende på SKL, sektionen för hälso- och sjukvård, mikael.malm@skl.se. Zophia Mellgren arbetar på socialtjänstsektionen inom SKL, zophia.mellgren@skl.se

Text: Fanny Milde och Josefine Limpar, socionomstudenter vid Umeå universitet
Foto: SKL