16. Kommunutredningen ger stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Sverker Lindblad, huvudsekreterare i Kommunutredningen, hade utförliga PP-bilder och dessa anteckningar syftar till att ge en sammanfattning av presentation samt en inblick i den diskussion som följde efter presentationen.

Bakgrund

Några av de utmaningar som möter Sveriges kommuner handlar om urbanisering och regionförstoring – att många söker sig till större städer och att många kommuner växter. Samtidigt är Kommunutredningen en utredning för alla kommuner i landet, vilket innebär att kommuner kommer måsta samarbeta, över kommungränserna.

Samtidigt står vi inför en åldrande befolkning, något som gäller alla kommuner men i olika hög grad och det är en trend som kommer att fortsätta många år. Försörjningskvoterna ökar i alla kommuner men som PP visar, även detta skiljer sig åt mellan kommunerna.

Utredaren visade bilder på hur kommunernas försörjningsbörda är fördelad över ett livslopp, att vi kostar mycket som barn (förskola, skola etc.) och som ”äldre” dvs från 80 års ålder. I perioden mellan dessa åldrar finns skatteunderlaget, den arbetande befolkningen. I de kommuner där det är obalans finns ekonomiska nackdelar och detta skiljer sig åt mellan kommunerna.

Det kommer ske en ökning av kostnaderna för barn och unga ca 10–15 procent och en ännu kraftigare ökning av kostnaderna för den äldre gruppen, ca 30–35 procent. Många av de som betalar skatt minskar i antal och även i de kommuner som den gruppen ökar i, är ökningarna små. Så frågan är hur kommunerna ska klara av detta: mindre skatt och ökande utgifter.

En ytterligare aspekt är att de små kommunerna blir fler – och de stora blir också fler, vilket gör att det blir olika mellan kommunerna, och möjligheterna till att erbjuda kommuninvånarna jämlik tex omsorg försvåras, är det rimligt?

Föreläsaren pekar i sitt föredrag på två huvudutmaningar (se PP).

Två huvudutmaningar:

  • Minskande och åldrande befolkning i många kommuner
  • Urbanisering och vidgade funktionella regioner

Föreläsaren lyfter fram några specifika kommunala utmaningar:

  • Svag ekonomi pga demografi och ökande krav
  • Personal och kompetensförsörjning
  • Etablering och integration av nyanlända – svårt i starten – när man har många nyanlända. Men man kan få ny kompetens och nya skattebetalare. Olika mönster i olika kommuner
  • Kommunernas investeringsbehov – både i expanderande kommuner och i de som inte växer. I små kommunerna ofta eftersatta tex vägnät och skolor som måste renoveras.
  • Växande anspråk på service
  • Klimatförändring – kan vara en kompetensfråga. Små kommuner inte alltid den kompentens för tex olika kriser så som skogsbränder osv.

Sverker Lindblad för fram att en viktig diskussion är detta om kommunalt självstyre och demokrati, varför ska vi ha ett kommunalt självstyre, och politisk representation? Vad får det för konsekvenser i förlängningen för vårt samhälle att det blir svårare och svårare att rekrytera personer till politiska poster?

Kommunernas kapacitet – är ett svårt begrepp – mer resurser skapar mer kapacitet men kan man säga att det blir bättre kapacitet om man anpassar ”kostymen” eller kan man tänka att man plockar bort vissa funktioner för vissa kommuner – ska man förändra uppdragsportföljen?

Drift- respektive utvecklingskapacitet. Kommunerna har ofta det första men ej det andra, men det är också centralt för att på sikt kunna säkra framtida utmaningar.

Kort och lång sikt – vad är det för strukturella förändringar som behövs – uppdraget omfattar vissa längre aspekter men har fått höra mycket kring de behov som finns på kort sikt.

Olika geografier – utredningen kan inte föreslå saker som passar alla, kommunerna är olika och det påverkar hur förslagen ser ut.

Vidare pratade föreläsaren om de direktiv utredningen har. Dessa punkter finns utförligt beskrivna i bifogad pp. Nedan följer en sammanfattning av frågorna efter presentationen.

Frågor från publiken

Berätta mer om att kommunerna och regionernas samverkan och möjlighet att träffa avtal, både i försöksverksamheten och i den reguljära verksamheten!
Förändringen i kommunallagen om avtalssamverkan gäller både kommun och region, det inbär att en eller flera kommuner skriver avtal med regionen i vissa frågor. Även informell samverkan, att regionen har med samverkan med sina kommuner, när det funktionellt hänger ihop. Fungerar i storstäder men ev. inte lika utvecklat på andra håll. T.ex. arbetsmarknaden – kan man samarbeta dr, på regional nivå vara en resurs för kommunerna, t.ex digitalisering.

Det finns hinder – regioner får inte bedriva socialtjänst, kommunen får inte anställa läkare, hur gör vi i kommunerna då?
Kanske försöksverksamheten kan vara ett sätt, att se hur man i en försöksverksamhet kan arrangera detta, se över vilka behov man har.

Jag kan jämföra mellan tre regioner, hur går det för kommunerna nu när det bildats Regioner? I Stockholm är kommunerna starka mot regionerna men på andra ställen – tvärtom.
Intressanta maktfrågor. I de flesta län finns ett par stora kommuner som är starka i sin kompetens och förmåga att jobba mot regionerna, det är snarare regionerna på vissa platser som är svaga – kan inte ta på sig mer ansvar för det digitalisering.

Varti på vissa stället där regionerna bjuder in kommunerna ”sin” – men generellt – går inte att säga hur det är.

Angående försöksverksamheten. I många kommuner läggs Arbetsförmedlingen ner, vilka frågor tänker man att kommunerna ska ta över från Arbetsförmedlingen?
Vem som eventuellt tar ansvaret angående försöksverksamheten, är inte klart ännu. Utredningen ska vara färdig i februari och det tar tid innan man kan starta upp, så 1–2 år framåt i tiden.


Socialchefsdagarna 2019, seminarium 16. Kommunutredningen: Så ska kommunernas kapacitet stärkas för att klara samhällsutmaningarna • Sverker Lindblad, huvudsekreterare

Text: Petra Ahnlund, lektor och forskare vid institutionen för socialt arbete, studierektor för avancerad nivå och forskarutbildningsansvarig vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Foto: © Mark Harris, Frozentime