7. Agenda för integration

Från mottagandet av asylsökande till efter avslag eller bosättning och etablering.

De senaste åren har präglats av upp- och nedgångar i mottagandet genom nya regelverk, omstöpta samverkansformer mellan aktörer och ändrade ekonomiska förutsättningar. Kommunerna och socialtjänsten påverkas av alla delar och därmed också de snabba förändringarna.

Det gäller mottagandet av asylsökande vuxna och familjer i anläggningsboende eller eget boende, ensamkommande barn och unga, de som får avslag, anvisade och självbosatta nyanlända, kvotflyktingar och anhöriga. Erfarenheterna och lösningarna är olika över landet. Vid seminariet presenteras och diskuteras aktuella frågor, utmaningar, goda exempel och möjliga framtidsscenarier.

Alla föreläsare arbetar på SKL: Leif Klingensjö, sektionschef avdelningen för utbildning och arbetsmarknad. Karin Perols, utredare avdelningen för utbildning och arbetsmarknad. Ove Ledin, handläggare avdelningen för vård och omsorg, sektionen för socialtjänst.

Leif Klingensjö, sektionschef avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, SKL.

Bakgrund

Sverige hade stora utmaningar i och med flyktingkrisen hösten 2015 och kommunerna har ställt upp oerhört mycket och gör det fortfarande. Vi behöver arbetskraft i Sverige. Etablering är och kommer även framgent att vara en viktig fråga för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov.

Den nationella siffran är att cirka 42 procent idag går ut i arbete eller studier, 90 dagar efter avslutade etablering. När det gäller statistiken så skiljer det sig dock åt hur väl de olika kommunerna lyckas. Det finns kommuner i Jämtland där siffrorna visar att 85 procent av individerna går vidare till arbete eller studier medan siffran för andra kommuner är 5-10 procent. Lyckas vi inte med etableringen så kommer vi att skapa många andra problem.

SKL driver frågan om finansiering där staten inte täcker kostnaderna till kommunerna eftersom finansiering är en avgörande fråga. Ett sådant exempel är att kommunerna får ligga ute med stora summor pengar eftersom Migrationsverket inte hinner med att utbetala pengar.

Det finns utmaningar, kvotflyktingar ökar då det idag är 5000 individer som Sverige skall ta emot. Kvotflyktingar är inte med i Mottagandeutredningen. De har ofta en utsatt situation. Många kommer från svåra förhållanden vilket innebär utökade kostnader för kommunerna. SKL har uppmärksammat statssekreteraren om detta.

Det finns ett starkt stöd att alla kommuner skall ta emot nyanlända och där är bosättningslagen viktig. Bosättningslagen täcker endast ett visst behov och kommunerna har att hantera helheten mellan de som egenbosätter sig, anhöriginvandring till de som anvisas till kommunen. Detta är aspekter som tydligare måste komma fram, det räcker inte att säga att bosättningslagen fungerar.

En annan viktig fråga är bostadspolitiken. SKL kommer därför att starta Agenda på bostadspolitiska området i likhet med Agenda för integration, detta för att nå en helhet i bostadsfrågor.

SKL:s Agenda för integration fokuserar på olika områden. Exempel på detta är mottagande och bosättning, etablering på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa, statliga ersättningssystemen till aktuell forskning och utveckling. Arbetet görs utifrån olika utgångspunkter som helhetssyn och samordning, samverkan med olika aktörer, att få till en jämnare fördelning inom landet, fler nyanlända i arbete m.m.

Asylmottagande

Migrationsverket kommer att publicera en ny prognos den 8 november, 2019. Det är ett lägre inflöde idag än under de senaste åren. Migrationsverket har stängt ner de tillfälliga boendena och de försöker nu att anpassa sig till nya nivåer. En strategi som Migrationsverket har är att samla sina verksamheter till vissa strategiskt utvalda kommuner.

Ove Ledin är handläggare på avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Huvudförslaget i mottagandeutredningen Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande, innebär att asylsökande skall tas emot i statliga ankomstcenter där asylprocessen påbörjas.

Asylsökande med högre sannolikhet att få stanna anvisas enligt förslaget till en kommun inom fyra veckor. För de individerna får kommunerna ansvar att ordna med boende och insatser under asyltiden. Efter uppehållstillstånd bor den nyanlände kvar inom kommunen.

Under april 2018 presenterades 2 förslag. I huvudförslaget, som utredningen förordar, kommer staten, kommunerna och landstingen att ta ett gemensamt ansvar för mottagandet. I det alternativa förslaget kommer staten att ta ett ansvar för mottagandet av asylsökande i huvudsak på egen hand.

Det är begränsningar i Mottagandeutredningen gällande egenbosatta och två inriktningar presenteras. En individuell social prövning i vissa kommuner och/eller områdesbegränsningar där vissa kommuner föreslås att vara helt undantagna. De kommuner som omfattas är Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro.

Mottagandeutredningen har också ett förslag om ensamkommande som inte ligger i paritet med SKL:s krav på att staten skall ta det initiala ansvaret för ensamkommande. I stället läggs ett förslag om en ny typ av beredskapsersättning för ankomstkommuner och möjlighet till avlastning vid många asylsökande, en så kallad ankomstanvisning införs.

En ankomstanvisning tydliggör vilken kommun som är ansvarig och ger möjlighet att dela på ankomstansvaret. Asylansökan bör göras vid ankomstcentret och kommunerna där centren är lokaliserade blir ankomstkommun. Beredskap i ankomst avser dessa kommuner och utgår från Migrationsverkets prognos, om antalet överskrider prognosen kan Migrationsverket anvisa till annan kommun inom länet.

Remisstiden att yttra sig över de olika förslagen har förlängts till den 15 november 2018 och SKL skall vara färdig med sitt yttrande senast den 12 oktober. Så snart deras yttrande är klart kommer det att läggas ut på SKL:s hemsida.

Ensamkommande barn och unga

Prognosen för 2018 är att 1500 barn kommer att söka asyl i Sverige. Till och med den 30 september 2018 har 726 barn sökt asyl varav 26 procent är flickor. Vi är nu nere i samma nivåer som 2007. Prognosen för 2019 är att det kommer 2300 barn, prognosen för 2020–2021 är att 3000 barn kommer att söka asyl.

Det kommer en ny anvisningsmodell under 2019 som är mer flexibel än den som vi har för närvarande. Anvisningsandelarna skall kunna omfördelas inom ett län vilket innebär att om en kommun vill bli nollad så förutsätter det att en annan kommun säger att de kan ta emot.

En kommun kan dock aldrig säga nej till en anknytning. Anvisningar på anknytningar skall dock minska då begreppet anknytning snävas åt. Vid anknytningsanvisningar så skall anknytningspersonen kunna vara delaktig i omhändertagande av barnet vilket kommer att innebära att anvisningar på anknytningar kommer att minska.

Gymnasielagen

Den så kallade gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli 2018, vilket är en ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande unga vuxna. Totalt har ca 10600 ansökningar kommit in men endast ca 9300 ansökningar kommer att prövas. En ny rättsutredning har kommit, vilket innebär att de som bor i anläggningsboenden via Migrationsverket kommer att ha rätt att bo kvar då de har fortsatt rätt till bistånd enligt LMA. SKL har upprättat en länk på hemsidan som heter SKL:s promemoria med frågor och svar där kommunerna kan få svar på många frågeställningar.

Karin Perols är utredare på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

De ungdomar som har flyttat ut från Migrationsverkets boenden skall anskaffa boende på egen hand då regeringen har varit tydlig med att det är vuxna personer. Undantaget är vårdbehov och då skall socialtjänsten göra individuella behovsprövningar enligt SoL. Bistånd om bostad kan enligt lagen endast beviljas vid speciella svårigheter som missbruk, ohälsa m.m. (RÅ 1990 ref. 119).

Utgångspunkten för försörjning skall i första hand ske med studiestöd. Studiehjälp betalas ut till individen till sommaren då de fyller 20 år. Eventuellt kan kompletterande ekonomiskt bistånd betalas ut om kraven är uppfyllda. Från hösten det år individen fyller 20 år så kan studielån och studiebidrag vara aktuell.

Ersättningar för kommunen kommer att betalas ut som en schablon, det vill säga 133200 kronor samt schablon om 750 kronor per dygn för studerande till och med första kalenderhalvåret den unge fyller 20 år men då krävs att de har studiehjälp. Kommuner kan också återsöka ersättning för kostnader för försörjningsstöd upp tills att ungdomen fyller 21 år.

Delmi har gjort en studie av ensamkommande under åren 2003–2014, Ensamkommande barn och ungas väg in i samhället. Studien visar bland annat att det är få ungdomar som fullföljer treårig gymnasieutbildning. Det går bättre för ensamkommande än för dem som har kommit tillsammans med sin familj då det bland annat finns ungdomar som hoppar av sina studier för att hjälpa sina föräldrar.

Asylsökande som får avslag

Det är mycket svårt att göra prognoser kring hur många som förväntas få avslag, hur många som förväntas återvända frivilligt samt hur många som förväntas att avvika.

De närmaste fyra åren förväntas ca 50000 individer att avvika. Migrationsverket överlämnar 700–1000 ärenden i månaden till gränspolisen efter att den frivilliga tidsfristen att återvända har gått ut. Gränspolisen verkställer i sin tur 300–350 ärenden i månaden vilket innebär att de har ca 17000 öppna ärenden varav 12000 individer är efterlysta.

Mottagandeutredningen är väldigt vag när det gäller detta område vilket SKL är kritiska till. De individer som hittas får åka till ett obligatoriskt avresecentrum, avvisningen skall då ske inom en tidsperiod av 2–4 veckor och sedan kommer individen att skrivas ut ur alla system. Ser man till statistiken så ser man att det tar betydligt längre än 2–4 veckor att återvända.

Mottagande av nyanlända

Antalet nyanlända kommer att ligga på drygt 30000 individer år 2019–2021. Anhöriga kommer att stå för ungefär hälften av de som bosätter sig i kommunerna i framtiden. Runt 9000 individer kommer att anvisas nästa år varav hälften är egenbosatta.

Fördelningen mellan de som anvisas och de som egenbosätter sig har blivit allt jämnare under de senaste åren. Arbetsmarknadsdepartementet skulle vilja se att fler anvisas än att de egenbosätter sig.

Det finns diskussioner inom arbetsmarknadsdepartementet att de som har bott EBO under asyltiden skall kunna anvisas när de har fått till uppehållstillstånd till en kommun. I år utgör kvotmottagandet en tredjedel av alla anvisningar men det kommer framöver att vara en majoritet av de som anvisas till kommunerna.

Innan nuvarande bosättningslag började gälla i mars 2016 gjordes mätningar avseende kommunmottagna flyktingar i förhållande till befolkningen. 2014 hade Lessebo kommun tagit emot ca 700 procent fler än vad de skulle ha gjort utifrån sin befolkningsandel. 2017 trycks antalet individer ihop i förhållande till sin befolkningsandel, vilket innebär att kommuner med en hög andel egenbosatta har kompenserats i högre grad efter att bosättningslagen infördes.

Bosättningslagen

Går inte hand i hand med hur väl kommunerna lyckas med etableringen. Det finns flera kommuner som säger att de har en större kapacitet att ta emot och det finns också ett behov av arbetskraft. SKL driver frågan men regeringen säger blankt nej. Det har diskuterats på högsta politiska nivå. Det finns inget skrivet om hur länge kommunens bosättningsansvar gäller.

Kvotmottagandet

Sverige tar emot 5000 kvotflyktingar per år vilket utgör hälften av de som ansvisas. ”Emergency”-ärenden är prioriterade. Att en sådan stor del utgör kvotmottagande kommer att innebära nya behov av insatser i mottagandet.

Anhöriga inom mottagandet

År 2018 utgör ca 17500 av totalt 47500 individer anhöriga, år 2021 kommer de att utgöra 10400 av totalt 32200 individer. Vuxna personer har ett eget ansvar att ordna sitt eget boende. Socialtjänsten har inget generellt ansvar att ordna boende till alla bostadslösa. Vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för ekonomiskt bistånd.

Om individen har en bosättningskommun är vistelsekommunens ansvar begränsat. Placeringskommunen är ansvarig för att planera för återföreningen. Kommunen har generellt inget ansvar gällande bistånd till föräldrar till ett ensamkommande barn. Utgångspunkten är att personen skall vistas i Sverige när den söker bistånd. Det finns en kunskapsguide om vilket ansvar kommunerna har som heter Kunskapsguiden om familjeåterförening.

Etableringsprogrammet

Det är nu de stora grupperna kommer att gå ur etableringen. Det tredje året säger något om hur många som kommer ut i försörjningsstöd, knappt hälften kommer ut i kompletterande eller helt försörjningsstöd. Statistik visar också att det går snabbare i dag att etablera sig än för några år sedan.

Det skiljer mycket mellan länen, dvs hur många procent som går ut i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etablering. Det län som har lägsta siffrorna ligger på 28 procent och Jämtland lyckas bäst med över 47 procent. Rikssnittet ligger på 36 procent. Skillnaderna mellan länen tror SKL beror på:

  • Kommunen är engagerad i etableringsinsatserna
  • Kommunen som arbetsgivare, extratjänster
  • Det finns kommuner som har använt väldfärdsmiljarderna
  • Vuxenutbildningen, utbildningsplikt och snabbspår
  • Arbetsförmedlingens närvaro

Kontaktuppgifter

www.skl.se/integration

ove.ledin@skl.se08-452 77 66

Karin.perols@skl.se08-452 76 82

Läs mer på https://skl.se/integration


Socialchefsdagarna 2018, seminarium 7. Agenda för integration: Från mottagandet av asylsökande till efter avslag eller bosättning och etablering • Leif Klingensjö, Karin Perols, Ove Ledin, alla från Sveriges Kommuner och Landsting.

Text: Ulrika Nyberg, områdeschef Integration, Socialförvaltningen Östersunds kommun.
Foto: © Frozentime.