6. Samverkan vid utskrivning från sjukhus

Seminariet som leddes av Sveriges Kommuner och Landsting handlade om nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus.

Maj Rom, handläggare SKL. Emma Spak, samordnare SKL. Anette Johannesson från FSS var moderator/seminarievärd. Greger Bengtsson, handläggare SKL.

Seminariet var uppdelat i två delar där Emma pratade om nära vård för att sedan lämna över ordet till Maj och Greger som talade mer konkret kring hur utskrivning från sjukhuset sker.

Bakgrund

Emma Spak är SKL:s samordnare för nära vård. Hon inleder med att säga att det är många som talar om att det krävs en omställning och förändring inom området, men för att förstå det måste man veta varför detta behövs och vad det är för behov egentligen.

Om man tittar på Sverige i dag präglas verksamheten av goda resultat och hög medicinsk kvalitet. Däremot har Sverige sämre resultat internationellt när det kommer till mjuka värden såsom kvalitet i form av kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet.

Vidare berättar Emma att hälsan är olika mellan olika grupper och att hälsan då blir ganska ojämlik. Hon lyfter att Sveriges demografi genomgår stora förändringar och att det om tio år kommer att finnas fler äldre och färre arbetsföra. Det är en stor förändring och utmaning som vi står inför.

Hon slår fast att arbetssätt och sjukdomspanorama måste ändras och att vi måste anpassa hur vi arbetar med denna fråga. Åtgärderna och syftet med denna omställning måste ligga i linje med bibehållen eller ökad kvalitet, ökad jämlikheten och minskade klyftorna i hälsa, och sist men inte minst en väsentligt bättre resursanvändning.

Hur definieras ”närhet”?

Emma beskriver utifrån en bild från Västra Götalandsregionen att de har jobbat mycket med att definiera begreppet närhet. Det blir lätt att man talar om geografi, att något ska vara nära en, till exempel att man listar sig på närmaste vårdcentral. Tillgänglighet är också närhet och kan handla om öppettider, det fysiska mötet, kontaktmöjligheter samt digitala möten.

Den relationella närheten är också väldigt viktig och handlar om relationen till sin vårdkontakt och att just denna relation ska fungera. Att man ska känna trygghet i sin vårdkontakt och att denne ska ha kompetens för att hjälpa och så vidare. Det man också pratar om här är kontinuiteten och att den i sig inte är viktig, om relationen inte fungerar bra.

Emma tar ett exempel från när hon var liten och besvärades av eksem och var tvungen att gå till vårdcentralen och fick träffa doktorn ofta. Hon hade samma doktor var gång och tyckte att han var otäck och Emma var ofta ledsen när hon var tvungen att gå till doktorn. Exemplet visar på bra kontinuitet men mindre bra relation.

Man behöver arbeta mer med relationerna än med kontinuiteten. ”Patientens upplevelse är central för upplevelsen av närhet.”

Nära vård handlar inte handlar om en ny organisation eller en ny vårdnivå, utan om hur vi bygger nätverken emellan. Hur får vi det här att hänga ihop och länka över? Jo man kan skapa nya arbetssätt och olika arbetsgrupper för en specifik målgrupp, till exempel avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) eller mobila team.

Men oavsett hur många arbetsgrupper vi bildar är vi fortfarande sämre på att samverka med andra arbetsgrupper och lappa över varandra.

Målbild

Emma beskriver att det finns en målbild: En god och nära vård utgår ifrån individuella förutsättningar och behov. Den bygger på relationer, hälsofrämjande, förebyggande och proaktiva. Den bidrar till jämlik hälsa, trygghet och självständighet och den grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit. Det är viktigt att man checkar av sina idéer mot denna målbild och mot dessa punkter för att se att de stämmer överens.

Vägen mot målet

Hur når vi målet? Det handlar om ett modigt och uthålligt ledarskap och att skapa utrymme för förändring. Och för den verksamhetsnära medarbetaren så handlar det om att ha mandat för att göra förändring och att man har verktyg för att ta sig framåt. Det måste även få vara roligt att arbeta! En förbättrad personalupplevelse är nämligen en viktig faktor. Emma skickar med alla som arbetar med det här att reflektera över denna fråga: ”Vad kan jag göra för att bidra till arbetsglädjen och utvecklingen av den nära vården?”

Konkret om utskrivning

Maj Rom och Greger Bengtsson, som båda är handläggare på SKL, tar över ordet. De pratar om hur utskrivning från sjukhuset sker och inleder med att man tidigare trott att kommuner och landsting inte kan samarbeta. Sen kom 1 januari 2018 och den nya lagstiftningen som innebar mer samarbete.

Om man inte vet vart man ska spelar det ju ingen roll hur man gör, menar Maj, och målet blir därför viktigt. För att klara ut de demografiska förändringarna måste de äldre rehabiliteras och klara mer själva.

Det har skett en dramatisk förbättring av utskrivningsprocessen. Greger berättar att det minskat med 25 % i hur många dagar som personen varit utskrivningsklar och att ettusen vårdplatser frigjorts. Greger beskriver att det gått från stark misstro till samarbete och att fler får en fast vårdkontakt.

Hinder och svårigheter

  • Ändringar av planerad utskrivning som stressar omsorgen.
  • Högre tempo ställer nya krav.
  • Svårt för vårdcentralerna att bli dirigent i processen.
  • SIP är svårt.
  • Informationsöverföring, systemen som vi har, och kommunikation.

Framgångsfaktorerna är

  • tillit,
  • vilja att göra på det nya sättet,
  • struktur för samarbete på olika nivåer med mötesplatser för dem som ska samarbeta,
  • följsamhet till rutinerna,
  • trygg hemgång behövs.

Nästa steg i arbetet är att

  • flytta fokus från utskrivning till att förebygga inskrivning,
  • arbeta med kulturen,
  • biståndshandläggarens roll förändras och hur ska man fatta beslut i det här läget,
  • följa upp och utvärdera.

Diskussion och röst från deltagare

I slutet av seminariet togs många frågor upp som ledde till diskussion mellan seminarieledarna och deltagarna. Frågorna handlade bland annat om problematiken med det förväntade datum för när personen är förväntat utskrivningsklar som sjukhuset förmedlar under sjukhusvistelsen. När ett sådant datum ges börjar kommunens arbete och de riggar upp med hemtjänst och så vidare, och om sedan datumet ändras blir detta ett irritationsmoment.

”Tillit och tillsammans, det är det som det handlar om. Vi behöver gemensamt titta på vad man kan göra och göra det tillsammans. Samverkan måste man hela tiden jobba med, det fungerar olika inom olika områden och är beroende bland annat av chefsbyten.” Det säger Leena Kuusipalo, verksamhetschef i socialförvaltningen i Botkyrka kommun.


Socialchefsdagarna 2018, seminarium 6. Samverkan vid utskrivning från sjukhus • Emma Spak, samordnare för nära vård. Maj Rom och Greger Bengtsson, handläggare. Alla från Sveriges Kommuner och Landsting.

Läs mer här!

Text: Alva Weber, socionomstudent och trainee Jönköpings kommun.
Foto: © Frozentime.