5. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Föreläsare: Mia Nordlund, Marie Linder, Arpad Andersson och Sara Thil, FoU i Jönköpings län. Moderator/seminarievärd: Karl Gudmundsson, socialdirektör Jönköpings kommun.

Inledning

Socialdirektör Karl Gudmundsson inleder seminariet med att hälsa alla välkomna. Karl berättar att han är här för att han inte vet allting om återhämtningsinriktad psykiatri men att han förstått att det är framgångsrikt inom Jönköpings län. Nu ska fyra stycken föreläsa för oss om Co-production.

Marie Linder börjar med att återberätta en historia om sin smärta, förtvivlan och oro men att det fanns ett hopp och en framtid trots de djupa såren hon bar inombords. Föreläsningen kretsar kring följande teman:

  • återhämtning
  • återhämtningsinriktat förhållningssätt
  • Co-production
  • peer
  • recovery college
  • peer support.

Återhämtning

Marie återberättar sin livshistoria och hur hon fick kontakt med psykiatrin. Hon berättar att hon inte minns händelseförloppet till hundra procent men att hon minns att hon åkte med ambulans. Mardrömmar och flashbacks började återkomma med tiden trots att Marie trodde att hon var över sitt trauma.

Med tiden fick Marie två diagnoser och hon började läsa på om vad de innebar. Efter att ha talat med en av personalen, vid namn Birgit, kom Marie fram till att hon ville resa runt och föreläsa om sina erfarenheter. Men hur skulle hon våga när hon kände sig så svag? Efter att Birgit berättat sin historia, log hon. Varför log Birgit trots att hon hade gått igenom så pass tunga händelser? Samtidigt tänkte Marie: ”Kunde hon så kan jag”.

Peersupportern Marie Linder.

Med tiden kom kraften och motivationen och Marie fick information om att ansöka som ”peer”. Att arbeta som peer innebär att arbeta med den erfarenhet man har som resurs utifrån sina egna händelser. Peer innebär att man har insikt om sin sjukdom och hälsa. Att dela med sig av sina erfarenheter till andra gör man för att inspirera andra. Så Marie började hålla i egna föreläsningar och klarar nu av att jobba med det.

Återhämtningsinriktat förhållningssätt

Det finns några faktorer som är relevanta inför individens livsresa till återhämtning. Det handlar om att finna hopp och att kunna se ett sammanhang. Vidare handlar det om att ha ett ”aktivt jag” för att sedan komma till egen insikt. Till sist finns kraften till att ta eget ansvar.

Vi har alla upplevt svårigheter i livet och sedan gått igenom de här faserna. Därför är det viktigt att försöka sätta sig in i klientens perspektiv.

Mia Nordlund, FoU Jönköpings län.

Men vad är personalens mål i det här sammanhanget? Det är att vara medresenär och att försöka se människan bakom diagnosen. Det handlar om att försöka bygga en jämlik relation och att kunna byta perspektiv till individens perspektiv.

Det handlar även om att vara det coachande stödet i motgångar och att finnas där för att fira framgångar och försök. Personalen ska finnas där för att göra motgångar till erfarenheter. Misstag och misslyckanden finns inte utan det handlar om att ta fram erfarenheter och kunna se framåt. Det handlar om det ömsesidiga lärandet, och då behövs utbildningar och studiecirklar för att kunna förmedla informationen vidare.

Men för att klara det och inte bränna ut personal behövs ett återhämtningsinriktat förhållningssätt gentemot varandra. Mellan personal, medarbetare, chefer och de vi är till för. Det måste finnas i organisationen och det är viktigt att också försöka engagera peers.

Co-production

Co-production betyder samskapande vilket innebär att ha ett jämlikt förhållande i sitt arbete. Både peer och olika professionerna ska stå för samskapandet inom ett jämlikt förhållningssätt till varandra. Det handlar om att göra det tillsammans från scratch. Professionen äger inte allt!

Arpad Andersson, FoU Jönköpings län.

De planerar, genomför och utvärderar tillsammans. Det bygger på ett engagemang för att man vill göra det man gör. Man använder sig av de resurser som finns i närområdet, både när det gäller materiella och immateriella resurser. Sammanhanget är att vara där man verkar. Både region och kommun har gemensamma intressen och därmed ett samskapande.

Återhämtningsinriktade utbildningar skapas till följd av behovet av kunskap inom återhämtning. Det här skapar även ett nätverk för Peer och professioner då de kan känna samhörighet. Fokus ligger även på att knyta ihop någon typ av handledning till det. Det är en viktig del för att man ska vilja fortsätta.

Peer

Att vara peer (person med egen erfarenhet) innebär att vara jämlik sina kollegor. En peer har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det anordnas utbildningar för dem som blir Peer. Förutom erfarenhet handlar det om att kunna berätta om sina erfarenheter. Det krävs ett visst mod att dela sin livshistoria, sprida kunskap och vara en röst utåt – trots allt är det vår tyngsta CV som vi bär med oss. Självständighet är viktigt då man inte alltid har tillgång till sitt nätverk. Peer med professioner gör det möjligt fö Co-production då man kan använda sig av bådas erfarenheter.

Peer-nätverket behöver fyllas på kontinuerligt då folk går vidare i sina liv. Det är en liten kärngrupp som träffas en gång i månaden. Det finns tre stycken peers i planeringsgrupp som bestämmer vad som ska tas upp. Önskemål diskuteras, som att vilja veta mer om projekten. De tar även upp olika diskussionsfrågor. Vad förväntas av peers och vad gör regionen och kommunen? Vad är skillnaden? Kan vi säga stopp när folk frågar för mycket? När gruppen träffas ofta föds nya idéer som man kan bygga vidare på.

En utbildning hölls i Eksjö för blivande peers. Sammanlagt var det nio stycken peers och sex stycken personal. Utbildningen – ett medskapande lärande – varade under fyra dagar och avslutades med workshop. Detta gjordes under samtliga dagar:

Dag 1. Medskapande lärande – vad är viktigt för oss att göra? De tog reda på vilka som är med och hur ska de möta varandra. De lärde sig att tänka såsom i Co-production. De är personerna som är här. Mycket fokus lades även på samtal, information om hur man får fram sina erfarenheter och sedan tar till sig av andras erfarenheter.

Dag 2. Co-production – det handlade om att hitta sina styrkor och att komplettera varandra, inte bara se ens problem som hinder. Det kallas också för samskapande.

Dag 3. Organisationen – personliga kontaktnät (förening, kyrka, myndighet). De gjorde sedan en sammanställning av gruppens nätverk för att se vilka kontakter de hade.

Dag 4. Medskapande samarbete – hur ska vi nu gå vidare? Sedan tog med allt till workshopen och satte ihop allt. De röstade om vilka utbildningar de ville börja med och ta fram. Workshopen tog fram följande vision:

”Samskapande av profession och personer med egen erfarenhet med visionen att inspirera och ge möjligheter till förståelse och insikt omkring återhämning från psykisk ohälsa.”

Recovery college

De hämtade inspiration från London och dess 30 Recovery colleges. Önskan är att få öppna ett Recovery College i Jönköping. I London pratade även de om Co-production. Det första skapades år 2010. Deras utbildningar är allt från en halvdag till flera veckor. Det var inte alltid direkt kopplat till psykisk ohälsa men de hade en viss inriktning på det.

Peer-support

Det pågår ett projekt under åren 2018 till 2020. Uppdraget kallas för Strategigrupp missbruk/psykiatri. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa kan därmed få en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra personer i deras återhämtningsprocesser. Peersupporterns arbete utgår från att stöd till indicier är baserat på egna erfarenhet av återhämtning, egenmakt och minskat självstigma. Det är av relevans att bygga upp stödet runtom och ge dem det som behövs.

Effekter ur ett individperspektiv: ökad återhämtning, ökad känsla av egenmakt, bättre social förmåga, mer hopp och kontroll. Peer support kan vara som en bro mellan personal och brukare.

Eva Thil, FoU Jönköpings län.

Ur ett personalperspektiv leder peer support snarare till ökad kunskap om brukare. Det ger ökad förståelse för livet med psykisk ohälsa. Det påverkar dem i arbetsgruppen positivt även om bara en i personalstyrkan har den erfarenheten. Det skapar även en viss medvetenhet kring olika traditionella gränsdragningar mellan personal och brukare.

De synliga effekterna inom ett verksamhetsperspektiv påvisar att det påverkar vårdklimatet positivt, det blir mer återhämtningsinriktat. Chefen upplever att deras synsätt på personalen som helhet förändras och blir mer personligt.

Peersupportern upplevs agera som rollmodell för ett mer öppet och brukarorienterat vårdklimat. Det leder till färre tvångsåtgärder och mindre behovsmedicinering. Ett samtal med peersupportern har ofta kunnat räcka för att ge en upprörd patient trygghet och lugn.

Marie Linder avslutar med att tacka Birgit för att hon gav henne ett hopp. Annars skulle hon inte ha stått här och föreläst för oss idag.


Socialchefsdagarna 2018, seminarium 5. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län. Mia Nordlund, Marie Linder, Arpad Andersson och Sara Thil, FoU i Jönköpings län.

Text: Sofia Somo, socionomstudent och trainee på Jönköpings kommun.
Foto: © Frozentime.