4. Kommunutredningen

Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bland annat till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter. En parlamentariskt sammansatt kommitté har därför fått i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.

Sverker Lindblad är huvudsekreterare i Kommunutredningen som lämnar sitt slutbetänkande i oktober 2019.

Ett delbetänkande om avtalssamverkan lämnades i oktober 2017. Slutbetänkandet kommer den 15 oktober 2019.

Huvudutmaningarna är att en minskande och åldrande befolkning ger bristande kapacitet, framförallt i mindre kommuner, och att urbanisering och vidgade funktionella regioner innebär att kommunindelningen inte svarar mot ett funktionellt regionperspektiv.

Andra stora utmaningar är personal- och kompetensförsörjning, etablering och integrering av nyanlända, kommunernas investeringsbehov, växande anspråk på service och klimatförändring och inte minst de stora skillnaderna i kommunernas förutsättningar, beroende på om de är stora eller små, landsbygdskommuner eller storstadskommuner. Exempel:

  • 39 procents tätortsgrad i Berg men 100 procent i flera Stockholmskommuner.
  • Från över 74.200 kr/invånare i kommunala nettokostnader i Vilhelmina till 33.900 kr/invånare i Solna.
  • Genomsnittlig köpeskilling för småhus från 310.000 kr i Ragunda och Åsele till över 10 miljoner kr i Danderyd och Lidingö.
  • Från 2.500 invånare i Bjurholm och Sorsele till 950.000 invånare i Stockholm.
  • Från över 19.000 kvadratkilometer i Kiruna till 9 kvadratkilometer i Sundbyberg.
  • Från 34 procent 65+ i Borgholm och Pajala till 13 procent i Sundbyberg och Huddinge.