28. Hur möter vi de kommande finansiella utmaningarna?

De närmaste 20 åren kommer antalet barn och gamla öka i snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Hur möter vi invånarnas växande behov av välfärdstjänster när det råder brist på både pengar och kompetens? Annika Wallenskog från SKL och Roger Molin gav sina svar på situationen.

2017 passerade Sverige 10 miljoner invånare och prognosen är att 11 miljoner passeras år 2028. Roger Molin, tidigare analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting, inledde seminariet med att berätta vad demografin kommer att resultera i.

– Kommuner och landsting är känsliga för demografiska förändringar och nu har vi en snabbare befolkningsökning än någonsin tidigare. Antalet barn och ungdomar ökar dramatiskt och det ger kommuner och landsting mer att göra inom bland annat mödra- och barnhälsovård och skolan. Samtidigt har vi en åldrande befolkning med många som kommer att bli 80–90 år gamla.

– Tittar vi på de demografiskt betingade behovsökningarna 20 år framåt från och med nu, så är de tre gånger så stora som de senaste 20 åren. Kostnaderna för det kommer att öka med i genomsnitt 1,5 procent per år. Tidigare var den ökningen 0,5 procent per år.

Totalkostnaden i de yngre leden

Roger Molin jämförde sedan den bilden med arbetskraftens storlek och utveckling.

– Den ökar inte på samma sätt som de demografiskt betingade behoven. Tidigare hade vi måttliga behovsökningar och dessutom ökade arbetskraften i samma takt. Det var en behaglig situation, men nu finns det ett jättegap mellan dessa båda faktorer.

När ämnet analyseras är det viktigt att se till totalkostnaden för olika åldersgrupper menade Roger Molin. Han gav exempel på en persons kostnadsutveckling i livet.

– I hälso- och sjukvården kostar en 0-åring cirka 50 000 kronor i genomsnitt per år. Sen ligger det runt 15 000 kronor, med en liten topp runt 15–16 år, innan det ökar sakta för att nå toppen mellan 82 och 92 år, då kostnaden är runt 60 000 kronor per person och år. Jag tror att det har förvillat oss lite, för det ger ett intryck av att det är de äldre som kostar. Men ser man på totalkostnaderna ges en helt annan bild. De äldre dominerar inte totalkostnadsmässigt eftersom de inte är så många.

Samma bild är det på det kommunala området enligt Roger Molin. En person kostar cirka 150 000 kronor i genomsnitt varje år under skolgången. När en person kommer in i äldreomsorgen är kostnaden 500 000 kronor per år och den siffran stiger sedan.

– På kommunsidan dominerar kostnaderna när man går i förskola och skola, så inte heller där är de äldre det stora totalkostnadsproblemet. Då förstår man vilken utmaning kommuner och landsting står inför när arbetskraften inte hänger med.

Inga priser är fasta

Annika Wallenskog är chefsekonom på SKL. Hon pekade på att utvecklingen av välfärden måste räknas in i alla analyser.

Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom (foto: Rickard L. Eriksson).

– Prislappen som är satt per ålder är inte fasta priser. I själva verket ökar kostnaderna hela tiden. Man hör ofta att det levereras mindre och sämre välfärd i Sverige, men det krävs också helt andra saker nu än tidigare. En socialsekreterares dokumentationsbehov ser exempelvis helt annorlunda ut nu, vilket gör att kostnaderna drar iväg ännu mer. Historiskt har alltså kostnaderna ökat utöver demografin.

Har Sverige ställts inför utmaningar av samma karaktär tidigare? Ja, under 1990-talets babyboom, konstaterade Annika Wallenskog.

– Där hade vi en puckel av demografiska krav till följd av att många föddes runt 1990-talet, samtidigt som resurserna inte ökade alls. Det innebar en stor omställningsutmaning och det hoppas jag att vi kan lyckas med igen.

– Andra typer av teknologier och kortare vårdtider är exempel på åtgärder som behövs i en omställning, sa Roger Molin.

Illavarslande personalsituation

Personalfrågan var nästa tema under seminariet. Pengar är viktigt, men måste användas vettigt var budskapet.

– Slår man ihop kommuner och landsting går det åt cirka 0,2–0,3 anställd för varje barn och ungdom. Äldre personer över 80 år drar cirka 0,6 anställd. Antalet anställda har också ökat snabbare än demografin, utom under finanskrisen 2009. Då minskade antalet sysselsatta, även om inte antalet arbetade timmar minskade lika mycket. Vi har ett helt annat utbud nu än under 2000-talet och exempelvis har hela funktionshinderområdet byggts ut och ambitionerna är högre, sa Annika Wallenskog.

Idag är det större arbetskraftsbrist hos kommuner och landsting än hos privata arbetsgivare. En blick in i framtiden förbättrar inte bilden.

– Om man tittar framåt, så ser det tyvärr ännu värre ut. 2007–2017 ökade antalet sysselsatta totalt med 489 000. Av dem gick 134 000 till kommunsektorn. 2017–2025 beräknas antalet sysselsatta öka med 207 000 totalt. Om vi fortsätter att anställa i samma takt som vi gör nu, skulle vi behöva anställa alla de som tillkommer i arbetskraften i kommuner, regioner och landsting. Med oförändrad personaltäthet skulle 60 procent av den tillkommande arbetskraften behöva jobba i vårdsektorn, sa Annika Wallenskog.

Problemlösningar

– En lösning på situationen är att vi jobbar längre. Kan vi öka längden på arbetslivet med två år, skulle vi ha minskat behovet med 50 000 personer. Det kan ske genom att vi arbetar längre upp i åldrarna eller tidigarelägger inträdet. De yngre har skjutit upp tidpunkten till att de träder in på arbetsmarknaden, sa Annika Wallenskog.

Nyanlända personers snabbare inträde i arbetslivet nämndes också som en lösning på arbetskraftsproblemet.

– Tiden tills man kommer till ett jobb när man är nyanländ måste kortas. Vi behöver också minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda, sa Roger Molin.

Roger Molin, analytiker Sveriges Kommuner och Landsting (foto: Frozentime.

Digitala effektivitetssprång

Vid sidan av arbetskraft är effektivisering med hjälp av ny teknik en ytterst aktuell fråga. Små steg som förbättrar verksamheterna i små steg är långt ifrån tillräckligt.

– Den här sektorn är extremt duktig på att jobba med ständiga förbättringar, men inte bra på att göra stora effektivitetssprång. Nu behövs riktigt stora språng och historiskt har man bara lyckats med det genom ny teknik. Digitalisering med hjälp av AI är det enda som kan hjälpa oss att göra språnget, menade Roger Molin och blickade in i framtiden.

– En dator är redan mycket bättre än en hudläkare att göra bedömningar av en hudförändring. Om några enstaka år kommer vi att kunna prenumerera på en digital doktor som ställer diagnoser, föreslår behandling och som kommer ihåg alla värden bakåt i tiden. Olika helautomatiserade system kommer på sikt att bli minst lika bra som den skickligaste allmänläkare. Vården är bra på att ta in ny teknik, exempelvis nya maskiner, men inte när det är teknik som utmanar hela arbetssättet.

Roger Molin riktade också en uppmaning till seminariedeltagarna när det gäller samarbete med den privata sektorn.

– Ni måste våga samarbeta med dem. Alternativet till effektiviseringar är nedskärningar och försämringar, det är däremellan som valet står.

Kostnad som snabbt räknas hem

Vad blir kostnaden för den digitala omställningen? Forskningsinstitutet RISE har gjort en beräkningsmodell för digitala lösningar, exempelvis digitala lås för hemtjänsten och nattövervakning.

– Enligt RISE skulle alla lösningar kunna räknas hem redan under det första året. Trots allt är det en spännande tid som vi lever i och att vi får vara med om de förändringar som behövs, sa Annika Wallenskog.


Socialchefsdagarna 2018, seminarium 28. Hur möter vi de kommande finansiella utmaningarna? • Annika Wallenskog, chefsekonom och Roger Molin, analytiker. Båda från Sveriges Kommuner och Landsting.

Text: Erik Skördåker, copywriter