22. Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Kristin Marklund och Anna Gärdegård, Nordens välfärdscenter. Mats Mikiver och Lilia Lahmar, Linköpings kommun

Nordens välfärdscenter arbetar med välfärdsfrågor i Norden. Bland annat välfärdspolitik, funktionshinder, integration och folkhälsa. NVC:s uppdrag är att samla på lärande exempel från Nordiska länder, exempelvis kunskapssammanställningar om forskning. De samlar forskning som finns från Norden, många rapporter finns på hemsidan.

En viktig del av arbetet är att anordna nordiska möten i syfte att utbyta erfarenheter.

Bakgrunden till deras projekt var att det 2015 var över 60 miljoner människor på flykt. Sedan dess har ännu fler människor tvingats fly. Många har kommit till Norden, men det är ändå en liten del, endast 0,4 procent sökte asyl i Norden. Sverige har tagit fler asylsökande än de andra nordiska länderna tillsammans. Flyktingströmmen skapar mångfald i de nordiska länderna. Andelen utrikesfödda är ca 17 procent i Sverige.

Projektledare Kristin Marklund från Nordens Välfärdscentrum har varit med på Socialchefsdagarna vid flera tillfällen.

Projektets temaområden:

Migrationens betydelse för glesbygden. Cirka 40 % av kommunerna har en åldrande befolkning. Många kommuner tvingas ta fram strategier för att få migranter att bosätta sig och stanna i mindre kommuner.

Inkludering på arbetsmarknaden. Nordiska politiker är fokuserade på att migranter snabbt ska komma ut i jobb. Tar 5-10 år innan de kommer ut. För kvinnor kan det ta över 15 år, något de arbetar aktivt med.

Tidiga insatser till barn och familjer. Viktigt att fokusera på kvinnors etablering på arbetsmarknaden och föräldrastödsinsatser till nyanlända. Mycket mer behöver göras.

Förebyggande arbete mot segregation i utsatta områden. Mellan år 2011 till 2016 kom 400.000 barn till EU, av de kom 200.000 barn till Norden, och av dessa kom 150.000 till Sverige.

Både män och kvinnor ska arbeta

Grunden för den nordiska välfärdsmodellen är att både män och kvinnor arbetar. Viktigt är då att nyanlända kvinnor också kommer in i systemet. Kvinnor födda utanför EU har ofta ingen egen inkomst. Bydelsmödrarna i Danmark arbetar med att söka upp kvinnor som anses vara isolerade i hemmet. De försöker få kvinnor att delta i samhället, genom att ta in folk som pratar deras språk skapar det större möjligheter för kvinnorna att ta sig ut.

Anna Gärdegård, projektledare på Nordens Välfärdscentrum.

Som nämnts tidigare har många barn har kommit till Norden. Vanligast är att yngre barn kommer (0–13 år). Riskfaktorer för flyktingar: osäkerhet i asylprocessen, avsaknad av socialt nätverk och stöd, förlorad social status, förändrade roller för män och kvinnor, respektive barn och förälder. Skyddsfaktorer kan vara att ha positiva och personliga coping-strategier med fokus på nu och framtiden, samt socialt nätverk och stöd.

Nordiska lärandeexempel

Mindspring: Är ett program där deltagarna träffas i grupp, åtta gånger, och i två timmar per tillfälle. Man arbetar med exilrelaterade teman. Gruppen leds av en mindspring tränare som själv kommer från ursprungslandet men nu bor och är integrerad i samhället. Samarbetar med medtränare som har tolk, gruppen hålls på hemspråket. Grupper som finns är för föräldrar, unga (15-17 år), och nu även för barn (9-14 år). Finns i 46 av 98 kommuner i Danmark.

FHille-programmet: Varar i 30 veckor. Barnet och föräldern får uppgifter att göra hemma. Är ett skolförberedande program för familjer med barn i 4-7 årsåldern. Material får familjen tillgång till, vilket inte är särskilt dyrt. Billig men bra metod som finns i Finland.

Rinkeby hembesöksprogram: Finns som namnet antyder i Sverige. Innebär en samverkan mellan kommun och landsting. Alla förstagångsföräldrar ska få ett utökat stöd. Sex hembesök besök ges vid första barnet. Syftar till att stärka föräldrars självkänsla och kunskaper om barn. Utvärderat med goda resultat, utvecklar manual/vägledning just nu.

Behov hos nyanlända familjer

Mats Mikiver och Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar att kommunen arbetar med att identifiera behov hos nyanlända familjer. Några saker som framkommit är att nyanlända är i behov av mer info om samhället och skolvärlden, behöver träna på att prata svenska och få praktisk hjälp med myndighetskontakter. Stöd till utrikesfödda familjer finns idag i form av brobyggare, gruppledare på familjecentraler, förskolor och skolor.

Mats Mikiver, Linköpings kommun.

Program i Linköpings kommun

Att vara förälder i Sverige: Når de vuxna genom barnen. Programmet innebär att man träffas fem gånger, 2 timmar per gång. Syftet är att prata om demokrati, jämställdhet och barnkonventionen. De vuxna får information om myndigheter, hur skola och förskola fungerar, samt om föräldrarollen. Språket är viktigt, vilket förklaras för föräldrarna. Kan de inte språket har de inte möjlighet att hjälpa barnen med läxor, de får svårt att göra sig förstådda. Efter kursen får de ett diplom som kan användas till CVt.

Lära tillsammans, family learning: En globalt spridd metod. Talar om för föräldrarna att de är viktiga för barnets utveckling. Främjar det livslånga lärandet och vill bryta de invanda familjemönster som finns, bland annat med låg utbildningsnivå. De som går programmet träffas 5–10 gånger, barn och föräldrar.

Ledaren för programmet kollar hur behovet ser ut och planerar därefter. Arbetar med teman för att föräldrarna ska lära sig bättre svenska. Föräldrar upplever själva att det blir bättre. De lär sig tillsammans med barnen på ett roligt och kreativt sätt. Exempel på vad de talar om och lär sig om är den stadsdel och kommun de bor i, hälsa, mat och kropp, vilka jobb och yrken som finns i staden, kläder och deras namn, familjeekonomi, hjälpa dem att hitta i upptäcka staden.

Kursen avslutas med en enkel utvärdering av föräldrar och barn. Programmet har bland annat bidragit till att osäkerheten blir mindre, föräldrarna vågar prata svenska, och de vistas mycket ute.

Hur kan vi organisera arbetet med brobyggare och familjestöd?

En viktig faktor för Linköping är att de organisatoriskt tillhör utbildningssektionen istället för socialtjänsten, då socialtjänsten kan ha en negativ laddning. Det är viktigt med samverkan mellan flera nämnder och förvaltningar men befinner sig i utbildningsdelen.

Lilia Lahmar som arbetar i Linköpings kommun, berättade på Socialchefsdagarna 2018 om brobyggare.

Brobyggare är länken mellan samhället och familjen, brobyggaren används inte direkt som tolk men kan vara familjen behjälplig när det behövs. Brobyggare ska ha en dubbel kulturkompetens, får då en hög trovärdighet hos målgruppen, samt är de utbildade i någon föräldrastödsmetod.

Arbetstider innefattar både dagar, kvällar och helger. Brobyggarna behöver anpassa sig efter föräldrarna, därför måste schemat vara flexibelt. Det saknas dock personal, de som har kompetensen behövs inom förskolorna så det är svårt att rekrytera.


Socialchefsdagarna 2018, seminarium 22. Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden • Lilia Lahmar och Mats Mikiver, Linköpings kommun. Anna Gärdegård och Kristin Marklund, projektledare vid Nordens Välfärdscentrum.

Läs mer på https://nordicwelfare.org/projekt/ och https://www.facebook.com/nordicwelfare/

Text: Elin Fondelius, socionomstudent och trainee på Jönköpings kommun
Foto: © Frozentime