Kan vi vända socialtjänstens utmaningar till möjligheter?

Kommunalrådet Oliver Rosengren och förvaltningschef Per Sandberg, Växjö kommun. Niclas Johansson, sektionschef avdelningen för Ekonomi och styrning, SKR. Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen, SKR.

Inledning

Föreläsningen inleds med att Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen SKR, beskriver de stora utmaningarna som Sveriges socialchefer och politiker står inför just nu. Hon betonar att det behövs en omställning för at klara socialtjänstens alla olika områden, såväl det demografiska som införandet av en ny socialtjänstlag.

Åsa pratar därefter om en modernisering av socialtjänsten, men att detta inte går att räkna med förrän minst två år framöver. Hon menar därmed att det är viktigt redan nu att starta upp ett förändringsarbete.

Bland Sveriges kommuner finns i dagsläget flera exempel men det finns ett flertal frågor som återkommer. Vilken är den bästa organisationen för socialtjänsten? Hur ska man arbeta för att brukarna ska få bästa möjliga hjälp? Vilka lagändringar krävs? Och hur ska socialtjänsten kunna arbeta ännu mer effektivt och ekonomiskt?

Sju framgångsfaktorer

Åsa talar även om vilka framgångsfaktorer som man behöver jobba med i nuvarande lagstiftning och nämner sju olika som SKR har kommit fram till. Dessa är:

  • Ökad samverkan mellan kommuner och mellan kommuner och regioner
  • Ta vara på digitaliseringens möjligheter
  • Sträva efter en personcentrerad socialtjänst
  • Skapa en närmare relation till civilsamhället
  • Ha större fokus på förebyggande arbete
  • Lägg grunden genom systematisk uppföljning och analys
  • Anamma en tillits- och kunskapsbaserad ledning och styrning

Utifrån dessa faktorer betonar Åsa Furén-Thulin att samverkan är viktigt och att alla inte behöver göra allting själva på egen hand. En annan aspekt hon lyfter fram är strävan efter en personcentrerad socialtjänst, vilket är ett begrepp som tidigare inte har använts. Här handlar det om att ge brukaren makt och att brukaren behöver ta ansvar.

Detta behöver följas upp systematiskt samtidigt som man behöver se över hur man ska använda pengar, beroende på verksamhetsområde, för att kunna ta bort sådana saker inom verksamheten som inte fungerar. Hon ber även lyssnarna att ta del av en skrift som SKR utfärdat som innehåller inspirerande exempel där kommuner kan utvecklas och lära av varandra.

Utmaningarna ur ett ekonomiskt perspektiv

Niclas Johansson, sektionschef på avdelningen för Ekonomi och styrning, fortsätter sedan på samma spår och pratar om utmaningarna vi står inför utifrån sitt perspektiv. Han diskuterar ekonomin här och nu genom ett flertal prognoser och ekonomirapporter. Niclas betonar även de långsiktiga utmaningarna som vi kommer behöva hantera efter det att pandemin är över.

I denna långsiktiga struktur framträder Sveriges befolkningsutveckling, där prognoser visar att äldre kommer öka inom tio år. En annan grupp som ökar procentuellt är yngre. När kostnader fördelas ut kommer därför kostnadskurvan att bli u-formad.

Slutsatsen som dras är därmed att barn- och äldreomsorgen är de mest kostsamma områdena i samhället. Därtill går flest resurser till barn- och utvecklingsnämnden eller äldre. Frågor som uppkommer då är vad är det som händer och hur mycket ökar behoven av verksamhet i kommuner på grund utav att befolkningen ökar? Detta i sin tur hänger även samman med invandring och stor befolkningsökning.

Niclas nämner även att det tenderar att bli en svag sysselsättning i samhället på grund utav att de verksamma blir färre till antal. Således blir det svårt att täcka utmaningar såsom skola, äldrevård och sjukvård. Då både brukare och elever ökar kommer det därmed bli svårt att anställa så att behovet täcks.

Lång väg tillbaka

Niclas Johansson tar upp vad vi kan lära av varandra inom de 290 kommunerna i Sverige. Han pratar utifrån hur det såg ut före pandemin och de siffror och statistik som rådde då.

I Sverige arbetar vi 80 miljarder timmar, men ökningen av arbetsutbudet har planat ut. Under andra halvåret av 2020 är det en kraftig smäll neråt i faktiska timmar. Niclas säger att ser man på detta över tid kommer det nog att ta fram till 2023–2024 innan vi är tillbaka i samma läge som förut. Skatteintäkterna kommer således bli väsentligt lägre under den kommande perioden.

Det intressanta nu är att se hur staten kommer göra. I skrivande stund råder ett rekord i nya budgetpengar då staten har tagit 68 miljoner kronor i kostnader under pandemin. Hittills har man satsat riktigt mycket från statens sida och till den människobehandlande sektorn har det tillförts stora bidrag, vilket i sig tyder på att staten har försökt skydda denna sektor.

I dagsläget ser 2021 mer ljust ut på grund utav bidragen från regeringen än vad 2022 och 2023 förväntas att bli. Niclas avslutar med att säga att långsiktigt kommer inte den här sektorn kunna få samma satsningar, utan just nu är vi i ett undantagstillstånd.

Växjös utvecklingsarbete

Vidare fortsätter föreläsningen med att kommunalrådet Oliver Rosengren och förvaltningschef Per Sandberg från Växjö kommun, överlappar varandra utifrån deras arbete i kommunen.

Oliver Rosengren inleder med att prata om nämnden för arbete och välfärd vars ansvar ligger på arbetsmarknad, vuxenutbildning och socialtjänst. Genom att använda sig av denna sorts organisation sitter man därmed både på utmaningarna och lösningarna, vilket Oliver uppmuntrar till andra kommuner. Därefter berättar han att deras organisation finns på 76 olika adresser i Växjö samt illustrerar bredden av organisationen med hjälp av en PowerPoint-bild.

Per Sandberg berättar att organisationsformen etablerades 2007 där individ- och familjeomsorg, vuxenutbildning, socialpsykiatri och integration har kopplats samman. Detta har gjorts för att man ska kunna erbjuda Växjöborna bästa möjliga stöd och insats samt möjligheter.

Över tid har de även lyckats minska en stor del av sitt utbetalda ekonomiska bistånd, i jämförelse med kommuner i samma storlek. Oliver säger att variationen handlar om lokala beslut och lokal organisation samt demografiska skäl och lokal arbetsmarknad.

Växjölöftet

Vidare beskrivs Växjölöftet, deras offensiva arbetslinje, som en del av kommunens utvecklingsarbete. Växjölöftet är ett trepartslöfte för full sysselsättning mellan den offentliga parten där Växjö kommun och Arbetsförmedlingen ingår, arbetsplatserna och Växjöborna.

Organisationen arbetar med kommunen och Arbetsförmedlingen i första hand men de jobbar även nära arbetsplatser, både offentliga och privata. Växjölöftet framställs också som ett vardagslöfte för Växjöborna, där organisationen ska möta alla oavsett om det gäller att söka jobb, utbildning eller bidrag.

Organisationen utgörs av en gemensam ledningsgrupp tillsammans med Arbetsförmedlingen, allt för att kunna anpassa insatserna och låta Arbetsförmedlingen ta ett mer lokalt ansvar, berättar Per Sandberg. Gruppen träffas sex gånger om året och diskuterar arbetsmarknads- och utbildningsfrågan, vuxenutbildningen, integrationen, etableringen, försörjningsstödet och praktikplatser för att kunna få en samlad bild samt undvika dubbelarbete. Det råder därmed stor samverkan mellan flera aktörer.

Följaktligen har Växjölöftet tre stora åtaganden som lovar något för alla Växjöbor. Det första är en arbetslinje med heltidskrav på motprestation för bidrag och positiv förväntan om arbetsförmåga. Det andra är en arbetsmarknad med personlig kontakt och en väg in för arbetsgivare, flexibelt stöd och förbättrad matchning. Och det tredje är arbetskraft med individanpassade insatser och vuxenutbildning med fokus på kompetensförsörjning.

Genom Växjölöftet ska Växjöborna kunna möta arbetslivet med en personlig relation, olika slags stöd och utbildningar och som arbetsgivare ska man inte heller behöva gå vilse i myndighetsträsket.

Oliver Rosengren nämner även ett antal större reformer som finns inom Växjölöftet: Vuxenutbildning, Sysselsättning, Sommar och Yrkeshögskola.

Vuxenutbildning handlar om att ta fler ut i arbete, Sysselsättning är insatser som daglig verksamhet och SoL-sysselsättning för att man ska kunna välja mellan olika utförare, Sommar knyter ihop satsningar på ungas jobb under sommaren med sommarskola för de som inte har fått godkända betyg för att långsiktigt kunna bygga Växjöborna starkare på arbetsmarknaden, och slutligen Yrkeshögskola som fokuserar till att gymnasieexamen är avklarad.

Därefter går Rosengren in på vilka åtgärder de har vidtagit i Växjö kommun angående exempelvis heltidsaktivering med jobbsök som motprestation för bidrag, utökad lokal utbildningsplikt, föräldraansvar vid ogiltig skolfrånvaro och strama riktlinjer för socialbostad. Han diskuterar även vikten av en fungerande integration där det finns tydliga etableringskrav från dag ett rörande exempelvis bostad och deltagande i aktiviteter såsom SFI.

Han betonar vikten av att kunna utbyta erfarenheter kommuner emellan för att utveckla integrationen ytterligare. Vidare betonas vikten av ett ordnat mottagande för samhällsorientering för nykomna till Sverige.

Oliver byter sedan spår och pratar om den nolltolerans mot fusk och felaktigheter de har gällande försörjningsstöd. Han menar att bidrag ska gå till behövande och inte till bedragande. Utöver det ska försörjningsstödet inte heller bidra till negativa könsnormer och det ställs stora krav på en rättssäker och effektiv handläggning. Ambitionen är att ta människor ur ett bidragsberoende och istället bygga ett samhälle som är bättre för alla.

Balans 22

Balans 22 är Växjö kommuns långsiktiga strategi för en hållbar ekonomi och välfärd. Initiativet togs för att säkerställa att deras nämnd och förvaltning klarar sig oavsett vad fullmäktige säger, förutsatt att de får behålla den budget som de har.

De räknade då fram potentiella ekonomiska ökningar för att sedan hitta åtgärder som matchar dessa för varje år. De vill även kunna säga efter mandatperiodens slut att de klarade sin budget trots en ökning av antal invånare och behov i Växjö kommun. Utifrån detta växte tre stycken åtgärdspaket fram mellan nämnd och förvaltning. Målet med dessa är att de själva ska kunna skapa förutsättningar för verksamheterna.

Fokus på kärnuppdraget

Det första åtgärdspaketet berör att pengarna som finns idag borde kunna räcka till deras uppdrag. Åtgärdspaketet involverar delar som dels handlar om våld i nära relationer och socialbostäder samt även evidenssäkra insatser. Utöver det arbetar man aktivt för att faktiskt göra rätt saker med rätt metoder.

Effektiv organisation

Det andra åtgärdsområdet berör effektiv organisation och där arbetar man mot nära ledarskap och specialister, automatiserad biståndshandläggning, digitaliseringsplan för att klara framtiden, teambaserat arbetssätt, effektivt lokalutnyttjande, effektiv fordonshantering samt effektiv administration. Ambitionen med dessa åtgärder är därmed att se till att kvaliteten för medborgarna blir bättre, att insatserna blir mer effektiva, att man effektiviserar arbetsmiljön och utnyttjar lokalerna rätt.

Konkurrens och kvalitet

Det tredje åtgärdsområdet handlar om Konkurrens och kvalitet vilket innebär åtgärder som nya LSS-boenden, omställning av boenden och avtalsuppföljning/placeringscontroller. Här är målet att lyckas sänka kostnaderna för de människor som placeras ut på boenden samt att första placeringsdagen för en vuxen eller ett barn också ska vara första planeringsdagen. Detta sätt att arbeta gör mycket för verksamheterna och ekonomin då man lyckas hålla ihop arbetet samt bli mer affärsmässig.

Per avslutar med att säga att det är viktigt att våra chefer leder den här utvecklingen i enlighet med de politiska besluten, vilket i sig är nyckeln för att klara av framtidens välfärd.

Publikfrågor

Slutligen knyter moderatorn ihop föreläsningen genom att sammanfatta kort vad vi har fått lyssna till. Han tar sedan upp frågor som publiken skickat in.

Är det enhetschefer som blivit färre och förste socialsekreterare som blivit fler? Där svarar Per Sandberg svarar att de har minskat sina enhetschefer till antal då de har tagit in specialister i socialrätt som jobbar mer med stöd och hjälp mot handläggarna därute så att cheferna kan ägna sig åt verksamhetsutveckling och leda sin organisation.

Hur har arbetslöshetssiffrorna förändrats i Växjö?

Oliver Rosengren svarar att på senare tid har de haft en uppgång i arbetslösheten vilket handlar om en sammansättning av ekonomi och arbetsmarknad. De betydande utmaningarna som Växjö står inför är låg utbildningsnivå i kommunen bland de som är arbetslösa. Därför är det centralt för Växjö att kombinera olika slags arbetsmarknadsinsatser, exempelvis en yrkesutbildning med svenska undervisning kombinerat.

Hur ska en kommun tänka kring samverkan i socialtjänsten bland enheter och nämnder?

Per Sandberg menar att den stora utmaningen ligger i att faktiskt arbeta mer process- och teamorienterat för att se till att utgångspunkten är kommunmedborgarna. Det är väldigt komplext och ser olika ut i våra verksamheter/kommuner i Sverige idag. Man behöver se över vad man vill uppnå med verksamheten och se hur det ser ut idag innan man börjar organisera om sig.

Åsa Furén-Thulin hänvisar till SKR:s skrift om hur man kan tänka kring samarbete, men instämmer med Pers uttalande.

Vidare ställs ett antal frågor till Växjö kommun rörande hur nämnderna är uppdelade samt hur de definierar aktivitet efter fem dagar.

Avslutningsvis betonar Åsa Furén-Thulin att många kommuner redan nu gör mycket bra men att vi alla måste dra upp farten, trots rådande pandemi. Hon avslutar med att det är ytterst viktigt med samverkan mellan region och kommun samt lyfter vikten av digitalisering hos socialtjänsten.


Socialchefsdagarna 2020, Kan vi vända socialtjänstens utmaningar till möjligheter? • Kommunalrådet Oliver Rosengren och förvaltningschef Per Sandberg, Växjö kommun. Niclas Johansson, sektionschef avdelningen för Ekonomi och styrning, SKR. Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen, SKR.

Text: Maria Törnlund, socionomstudent vid Göteborgs universitet
Foto: Kerstin Öhman