Innovation efter funktion

Under Socialchefsdagarna fick jag möjligheten att närvara på en av föreläsningarna som hölls. Den handlade om välfärdsteknikens effekter ur olika perspektiv. Föreläsningen hölls av John-Erik Bergkvist, analytiker på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys). Han berättade om resultatet av rapporten Innovation efter funktion 2020. I rapporten har välfärdsteknikens effekter kartlagts ur olika perspektiv.

Anledningen till att man har valt att skriva denna rapport är för att individer över 80 år kommer att öka under de kommande decennierna och antalet individer som är i förvärvsaktiva åldrar kommer att minska. Anspråket på välfärdstjänster ökar. Även regeringen har tagit upp att användning av välfärdsteknik kan förbättra verksamheter inom kommunen och att detta kan även förstärka arbetsmiljön och kvalitén i omsorgen.

Välfärdsteknik kan stärka individens självständighet, trygghet och delaktighet. Under föreläsningen framkom även möjligheter och utmaningar i fråga om individens livskvalitet, integritet, organisationsformer och arbetsvillkor. Man har därför fått i uppdrag av regeringen att analysera och kartlägga resultatet av välfärdstekniken ur flera perspektiv, vilket rapporten gör.

Vårdanalys har fått möjligheten att analysera och kartlägga hur användning av välfärdsteknik påverkar närstående, brukare, personal, kostnader och omsorgens organisation. I utförandet ingår även en jämställdhetsanalys. I rapporten har man valt att det skall omfatta verksamheter för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen, men valt att inte analysera juridiska frågor, etiska aspekter av välfärdsteknik, sårbarhet och pålitlighet i infrastruktur och tekniska system och gränser för offentliga åtagandet med krav som ställs på leverantörer av välfärdstekniska lösningar. 

Välfärdsteknik är en digital teknik med syfte att upprätthålla eller öka delaktighet, aktivitet, trygghet och självständighet för individer som har eller riskerar att få en funktionsnedsättning. Tekniken kan nyttjas av individen, närstående eller någon annan i individens närhet och ges även som bistånd, kan förskrivas som hjälpmedel i individens vardag eller köpas på rekommenderade butiker.

Det finns olika teknologier som Socialstyrelsen har rangordnat, dessa är: sensorer, passivt larm, gps-larm, nattillsyn med digital teknik såsom trygghetskamera, nattillsyn, fjärrtillsyn med kamera, elektronisk lås till brukare inom hemtjänsten, påminnelse för mediciner, elektroniskt planeringsverktyg för hemtjänsten, vårdplanering/samordnad individuell vårdplanering med stöd av video mm. 

På föreläsningen togs det även upp att marknaden bör erbjuda användbara välfärdstekniska produkter. Uppdragsgivaren bör ha rätt kunskap och villkor för att köpa in välfärdsteknik. Personal som jobbar inom omsorg och handläggare som tar beslut bör även ha rätt kunskap och kompetens för att avgöra vilken välfärdsteknik som passar bäst. Det finns en del kommuner som erbjuder välfärdsteknik men det är inte så många brukare som tar del av detta. 

Välfärdsteknik kan även ge positiva effekter som ökar brukarens trygghet, självständighet och delaktighet samt kommunikation, säkerhet och psykosociala välbefinnande. Man kan även se positiva effekter på personalens resursfördelning, motivation och arbetsmiljö men det kan skilja sig från individ till individ beroende på sammanhang men detta kan leda till positiva hälsoeffekter. Välfärdsteknik kan även ge närstående trygghet och avlastning vid omsorgsarbetet.

Välfärdstekniken kan även ge förändrade arbetssätt och organisatoriska förändringar. Detta sker genom att det ställs krav på tjänstemannanivå och omsorgspersonal som jobbar med brukare. 

Det finns även negativa effekter såsom sämre trygghet och psykosocialt välbefinnande. 

För att kunna ta tillvara på välfärdsteknikens möjligheter bör man utgå ifrån brukarens förmåga, behov och önskemål.

Föreläsaren tog även upp att information till brukare och närstående är viktigt för att skapa en uppfattning och acceptans. En annan viktig sak är att information och kunskap framkommer till omsorgspersonal, brukare och biståndshandläggare, det är viktigt för att se efter brukarens erfarenheter och behov.

Regeringen behöver stöttning i kunskapsutveckling inom välfärdsteknik. Beslutsunderlag som kommunerna har kan förstärkas genom metodstöd och kunskap. Föreläsaren sa även att alla aktörer som är närstående, brukare, leverantör och personal bör vara delaktiga i kunskapsutvecklingen.


Socialchefsdagarna 2020, Välfärdsteknikens effekter ur flera olika perspektiv • John-Erik Bergkvist, analytiker, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Text: Felicia Korkmaz, socionomstudent vid Göteborgs universitet