Hållbara liv – om barns rättigheter, barns uppväxtvillkor och samhällets ansvar

Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Temat för föreläsningen är Bris årsrapport. Magnus Jägerskog inleder föreläsningen med att prata om hur pandemin har påverkat barn i samhället. Han ger en lägesbild kring vad de på Bris möter under pandemin och hur deras arbete framåt ser ut.

Bris roll i vardag och kris är att stödja barn och för detta kan man ringa 111 116 som är ett nationellt stödnummer. Överallt i Europa kommer man till en stödlinje för barn om man ringer detta nummer. Bris har stöttat barn, fört en nära dialog med myndigheter och de har även kunnat bistå med kunskap kring vad barn berättar samt kunnat nå ut med information.

Pandemin oroar barnen

Den generella oro som pandemin skapar i samhället syns även hos barn. De beskriver att de oroar sig över vad som händer med dem om deras föräldrar dör. För barn med hälsoångest blir situationen särskilt svår då de oroar sig över att de själva ska bli smittade eller att de ska smitta andra. De upplever också en besvikelse över saker de missar och de saknar även kontakt med vissa vuxna. En ungdom uttrycker sig såhär:

Jag tycker det är väldigt jobbigt nu för att man vet inte vad man får och inte får göra. Hur framtiden kommer se ut. Jag känner att jag har förlorat tryggheten då jag inte vet vad som kommer näst.”

Under pandemin har samtalen till Bris ökat kraftigt. Under våren var samtalsökningen 20 procent och under sommaren 37 procent jämfört med fjolårets. Under april ökade samtalen om familjekonflikter med 60 procent, under fysiskt våld var det 50 procent fler jämfört med en genomsnittsmånad under 2019. Den psykiska hälsan påverkas kraftigt med mer samtal om ångest, nedstämdhet och självdestruktivitet. Gymnasieungdomar upplever svårigheter att få stöd.

Omvårdnadsskuld

Magnus Jägerskog tror att effekterna av pandemins påverkan på barns mående kommer att stanna kvar under en lång tid framåt. Man pratar mycket om en vårdsskuld men det finns också en stor omvårdnadsskuld.

Rätten till utbildning är också viktig att tala om. Redan före pandemin fanns stora likvärdighetsproblem i skolan och detta verkar ha förstärkts, vilket är viktigt att följa. Det är också viktigt att staten ska öka sin styrning vilket blir extra viktigt under pandemin. Man behöver utreda vilka grupper av barn som kan ha missgynnats av pandemin, exempelvis barn med funktionsvariationer, barn i trångboddhet eller barn i migration för att kunna säkerställa att deras behov har tillgodosetts.

Vad är ett hållbart liv?

Ett hållbart liv är, enligt Magnus Jägerskog, en livssituation där barnets rättigheter tillgodoses. Där barn ges förutsättningar att kunna klara skolan, där barn ges trygghet och stöd och får en tro på framtiden samt får vara delaktiga i frågor som rör dem. Hållbara uppväxtvillkor är också nödvändiga för ett hållbart samhälle i stort.

Samhället snurrar väldigt fort och många upplever att det är svårt att hänga med, svårt att få tid att må bra. Bris ser en utbredd psykisk ohälsa där allt fler uppvisar sömnsvårigheter, förskrivningar av psykofarmaka eskalerar och samtal om självmord har nästan fördubblats under de senaste fyra åren. Då är frågan om barn och unga har förändrats eller handlar det om att samhället har ändrats?

Förmodligen det sistnämnda, där de psykiska besvär som många upplever är symtom på att livet inte går ihop. Trenden där psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att barn vänder sig till Bris ökar. Även allvarsgraden i samtalen om psykisk ohälsa har ökat.

Under pandemin ser man också att familjerelaterade frågor har ökat kraftigt, både generella frågor men även kring konflikter i familjen. Vi spenderar mer tid hemma, det finns en yttre press och oro och många har även förlorat jobbet. I den kontexten finns det många faktorer som ökar risken för exempelvis våld i hemmet.

Stort fokus på självförverkligande

World Values Survey är en parameter för att mäta människors livssituation i olika delar av världen. Den visar att Sverige utmärker sig som ett väldigt individualistisk land där människor i hög grad uppmuntras att ta självständiga beslut och att stort fokus ligger på självförverkligande. Detta är vi ganska ensamma om jämförelsevis med andra länder.

Barn beskriver ofta att de behöver prestera på livets alla områden och inte sällan ska de få detta bekräftat på sociala medier. Ett barn beskriver det såhär:

”Jag måste göra allt perfekt. Jag mår skitdåligt om jag har ett fel på ett prov. Dessutom så mår jag skitdåligt av att se på folk för alla är så f*cking perfekta förutom jag.”

I en värld där allt snurrar allt snabbare är det viktigt att vi är starka tillsammans.

Många barn upplever ensamhet

Ensamhet är ytterligare en sak som många barn upplever. Många barn har inte en vuxen att kunna samtala med, andra känner sig även ensamma i skolan och liknande sammanhang. Att bli del av ett sammanhang och kunna få bli sedd och känna tillhörighet är oerhört viktigt för måendet. Förväntningarna om att man själv är ansvarig för sin lycka blir då ännu jobbigare för de barn som känner sig ensamma.

Därför är det så viktigt med relationer och gemenskap, vilket Jägerskog kan se att det faktum att grundskolorna har hållit öppet bidrar till. Genom samtalen som kommit in till Bris har de insett hur viktig skolan är för barnens hälsa. Det är också viktigt att motverka ensamhet genom fler mötesplatser för barn och unga. Dessa ska vara tillgängliga oberoende av barnens olika ekonomiska eller sociala förutsättningar.

Skolan både stressfaktor och skyddsfaktor

Magnus Jägerskog berättar om en ökning av mobbning, sexuella övergrepp och fysiskt våld. Bris har länge lyft vikten av en nationell handlingsplan för att motverka detta och de ser positivt på att regeringen nu håller på att upprätta en sådan. En skärpt lagstiftning behövs, likaså ökad samverkan mellan samhällsaktörer, ett mer likvärdigt stöd när våld upptäcks.

Det är viktigt att satsa mer på insatser för en skola fri från våld och mobbning. Det finns även ett behov av insatser för ett starkt föräldrastöd då föräldrarna oftast är de viktigaste personerna i barnens närhet och de som kan göra mest skillnad för barn.

Många barn upplever en stark oro över att saker de gör nu kommer att påverka deras framtid, exempel på detta är huruvida de klarar skolarbetet eller inte. De upplever att arbetsbelastningen i skolan är stor och ingenting pausas. Skolsegregation ska motverkas genom att minska klassklyftor och olikvärdighet. Man behöver tidigt fånga upp de barn som riskerar att hamna snett. Skolan är bland de absolut viktigaste skyddsfaktorerna för ett barns liv.

Alla barn behöver få en likvärdig vård. Många barn upplever en bristande tilltro till vården som exempelvis BUP. De slussas ofta runt mellan olika vårdgivare.

Enligt Jägerskog har politikerna inte lyckats skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och de behöver komma med konkreta åtgärder för att uppnå detta. Frågor som jobb och bostad, men även trygghet är viktigt att komma tillrätta med.

Många barn upplever också klimatångest. Politiker behöver ta ett större ansvar för klimatet. De behöver också redovisa vad de gör för åtgärder.

Sammanfattningsvis är ett hållbart samhälle ett samhälle där barnets rättigheter respekteras, där barnet ges trygghet och förutsättningar att kunna klara skolan. Där barn får stöd och ges framtidstro. Sverige kan bli bättre i dessa frågor.


Socialchefsdagarna 2020, Hållbara liv – om barns rättigheter, barns uppväxtvillkor och samhällets ansvar • Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Text: Sandra Kjeldsen, socionomstudent vid Göteborgs universitet