Globala migrationstrender, Nicola Clase

Nicola Clase, samordnare för migrations- och flyktingfrågor vid Utrikesdepartementet och nyutnämnd ambassadör i Finland, ger oss en bild av den variation och komplexitet som migrationsfrågan utgör i världen idag.

I den globaliserade världen har det blivit billigare att resa och kommunicera än någonsin tidigare. Det har aldrig varit lättare att påbörja en resa, men aldrig heller varit så svårt att ta sig över landsgränser. Vi har det högsta antalet internationella migranter i modern tid, det rör sig om 272 miljoner människor. Deras resor är mer komplexa och osäkra än tidigare.

När stora grupper människor rör sig över landsgränser påverkad det nationer och internationella relationer. Detta har gjort att migrations och flyktingfrågor har blivit allt viktigare inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Staters nationella intressen påverkas av ifall de är ett ursprungs-, transit- eller mottagarland, eller allt på samma gång som Marocko exempelvis.

Vid en första anblick är migration enkel, människor reser från en plats till en annan, från ett land till ett annat. Men det finns en enorm variation och komplexitet vad gäller migrationsmönster, hur migrationsströmmar utvecklats över tid, former och typer av rörelser, orsaker och konsekvenser.

Migration är fylld av motsatser

Frivillig/Ofrivillig, Tillfällig/Permanent, Intern/Internationell, Utbildad/Utbildad. Reguljär/Irreguljär. Sker migrationen över kort eller lång period?

Flyktingar kanske aldrig kan återvända till sitt ursprungsland. Hur länge måste man stanna i ett land för att bli en migrant? Allt detta visar på den stora variation som finns bland migranter. Det är i regel inte de fattigaste som migrerar eftersom det kräver ett visst kapital för att kunna påbörja sin resa. Familjen spelar väldigt stor roll när det kommer till att avgöra vem som ska migrera, det är mycket mer välorganiserat än vad många tror i vår del av världen.

Clase lyfter frågan om hur pandemin har påverkat migrationen. I våras levde 90 procent av världens befolkning i länder med reserestriktioner. Många länder stängde gränserna, även för sina egna medborgare att återvända hem. En majoritet av världens befolkning lever fortfarande med någon form av reserestriktion.

Mindre pengar skickas tillbaka hem

Men antalet migranter har inte förändrats något nämnvärt även om rörelserna har minskat. Framför allt är det remitteringarna, alltså pengarna som skickas tillbaka till ursprungslandet, som har minskat. Internationella migranter skickar avsevärda summor pengar, 689 miljarder dollar om året, till sina ursprungsländer. En summa som är betydligt större är det samlade biståndet.

Men remitteringarna har minskat drastiskt under pandemin, upp till en 30-procentig minskning. Detta har fått stora konsekvenser för de som behöver pengarna.

Migrant eller flykting?

Ofta används begreppen migrant och flykting synonymt på ett felaktigt sätt. Nicola Clase pekar på vikten av att använda begreppen rätt och skilja dem åt. Flyktingar har till skillnad från migranter ett skydd enligt internationell rätt då de uppfyller kriterierna enligt FN:s flyktingkonvention. De har ett skyddsbehov då de har en välgrundad fruktan för förföljelse, tortyr eller död riktat mot sig.

Detta är inte så enkelt som det kan låta, en flykting är en internationell migrant men en internationell migrant behöver inte vara en flykting. En människa kan vara irreguljär migrant i ett land om den inte söker asyl men kan bli flykting när den reser vidare till ett annat land. Många gånger blir det begreppsförvirring.

De flesta migranter stannar inom den egna kontinenten, det gäller samtliga kontinenter. Indien har den största diasporan i världen, därefter kommer Mexico, Kina och Ryssland. Mer än hälften av de internationella migranterna bor i Europa och Nordamerika, i topp ligger Tyskland, USA, Saudiarabien, följt av Ryssland, Storbritannien och Förenade Arabemiraten.

Clase visar bild på migrationskorridorer, till stor del bestående av arbetsmigration. Ett exempel är från Indien till Förenade Arabemiraten. Ryssland-Kazachstan och Mexico-USA är andra exempel på migrationskorridorer. Nicola Clase menar att det ger mycket intressant information att studera migrationskorridorer.

Länder där många lämnar landet efter examen, påverkas på flera sätt av utflyttningen. I Moldavien måste ungdomarna rycka in och ta ett större ansvar för att hantera kommunfrågor än i andra länder, då det nästan bara är unga och gamla kvar i landet. Det påverkar skola, universitet och sjukvård och personerna som blir kvar negativt, när nyexaminerade lämnar landet. De som har en släktning som migrerar har oftare högre utbildningsnivå än de utan eftersom släktingen finansierar barnens skolgång.

Antalet flyktingar har ökat dramatiskt

Antalet personer som är på flykt i världen är nästan 80 miljoner, vilket är en dramatisk ökning de senaste åren. Dessa 80 miljoner befinner sig på flykt på grund av krig, våld eller förföljelse. Ca 30 miljoner av dem har korsat nationsgränser medan ca 45 miljoner är kvar i sina hemländer.

Ca 4 miljoner människor är asylsökande. Den största andelen av flyktingarna kommer från Syrien, ca 5 miljoner. Hälften av flyktingarna i världen är barn. Många tror att alla flyktingar reser till Europa, men det är direkt fel. 85 procent av världens flyktingar bor i utvecklingsländer.

Åtstramad migrationspolitik får konsekvenser

Många europeiska länder har dragit ner sina flyktingkvoter eller helt slutat ta emot. USA är kanske det land som har dragit ner mest av alla. När länder stramar åt sin migrationspolitisk får det konsekvenser för de som flyr. Inte minst genom vägen de behöver resa. Människosmugglare är välorganiserade och skrupelfria, de hittar alltid nya vägar in i länderna.

Människosmuggling är en miljardindustri som finansierar organiserad brottslighet och många väpnade konflikter i världen. För de som reser med människosmugglare är det en väldigt farlig resa till ett nytt land, många dör längs vägen. Medelhavet är den farligaste vägen i världen med flest kända dödsfall varje år. För de som överlever resan kan det resultera i en skuld till människosmugglarna som de måste arbeta av när de kommer fram.

De irreguljära vägarna in i Europa har blivit färre och de reguljära fler. Migranter och flyktingar reser allt mer tillsammans på samma rutter och det blir svårare att skilja dem åt. Nicola Clase lyfter EU:s nya migrationspaket som redovisades förra veckan i syfte att skapa en mer solidarisk, långsiktigt hållbar migrations- och flyktingstrategi i Europa. Flyktingkrisen år 2015 visade att EU:s tidigare gemensamma asylsystem inte fungerade.

För att åtgärda problematiken med stor migration krävs åtgärder som:

  • Hantera orsaken till fattigdom
  • Ökad utbildning
  • Förebygga och lösa konflikter
  • Väl fungerande folkbokföringssystem

Det är naturligt att människor rör sig över vår jord. Om vi vill ha mer av en laglig migration så måste vi arbeta med dessa frågor internationellt.


Socialchefsdagarna 2020, Globala migrationstrender • Nicola Clase, samordnare för migrations- och flyktingfrågor vid Utrikesdepartementet. Nyutnämnd ambassadör i Finland.

Text: Emma Weidolf Nyström, socionomstudent vid Göteborgs universitet
Foto: Kerstin Öhman