Framtidens socialtjänst, Monica Engström

Monica Engström på socialdepartementet har varit huvudsekreterare i utredningen Framtidens Socialtjänst.

Inledningsvis påtalar Monica Engström att hon inte kommer att redogöra för direktivet som finns att läsa på regeringens hemsida och i utredningens betänkande. Presentationen kommer istället att fokusera på några allmänna utgångspunkter som är och var av vikt vid utredningen och resultatet.

Utredningens uppdrag

Uppdraget med utredningen är en översyn av socialtjänstlagen. Monica poängterar att styrmedlet som lag begränsar en del av det arbetet som de gör, eftersom allt som rör socialtjänsten inte kan regleras i lag, bland annat arbetsförhållanden.

Det gäller också det kommunala självstyret, det blir ”en form av rågång” när man tittar på förändringar, i lagen kan man ange vad men inte riktigt hur, för att det ska finnas utrymme för kommunen själv att styra och leda det som ska göras.

Två perspektiv

Vid utredningen har man fokuserat på och haft med två perspektiv, dels verksamhetsperspektiv alltså kommunens möjlighet att utföra jobbet, men också individperspektiv. Det har inte endast lagts vikt vid specifika ärenden eller vad som blir bäst för en individ utan framför allt helheten och totalen. Det handlar om att kunna ge förutsättningar för att få och ge rätt stöd och hjälp.

I utredningen har man också haft med sig vad gäller bättre hushållning med resurser men också kunskap, där kunskapen ska bygga något som är hållbart. I utredningen har man fokuserat dels på att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande men också arbeta för en mindre kostnad, dels ekonomiskt men även för individen, detta för att spara resurser och använda de till andra som behöver det mer.

De har funderat mycket vad gäller att öppna upp för nya arbetssätt, men vill undvika att bygga in saker i lagen som gör att den inte blir teknikneutral eller motverkar ny teknologi och digitalisering. Monica talar även om att sista utgångspunkten som de har förhållit sig till i utredningen är att de förslag som man lägger fram inte får generera nya kostnader för socialtjänsten.

Vill åstadkomma en helhet

I betänkandet motiverar man och lägger fram vad man vill åstadkomma i socialtjänstlagen. Främst handlar det om att få ihop en helhet med flera större förslag.

  • Ökat fokus på förebyggande arbete och en lätt tillgänglig socialtjänst
  • En mer socialt inriktad samhällsplanering och stadsutveckling
  • Planering av insatser till enskilda – särskilt tidiga och förebyggande
  • En kunskapsbaserad socialtjänst
  • Insatser utan föregående behovsprövning

Dessa förslag ska ses som en helhet för att man ska kunna nå en hållbar socialtjänst.

Tydligare och modernare struktur

Utskottet föreslår en helt ny socialtjänstlag, som ska struktureras om i den befintliga lagstiftningen. De flesta bestämmelserna kommer att vara kvar men bli mer moderna. Vissa bestämmelser kommer att försvinna och det kommer att tillkomma nya. I den nya socialtjänstlagen ska det vara en tydligare och modernare struktur samt att det ska vara lättare att hitta, det ska även vara en enhetlig begreppsanvändning. Syftet är att lagen ska vara pedagogisk och mer överblickbar.

För att lagen ska vara mer tillämpbar har man delat in den i avdelningar. Monica tydliggör att det inte är lätt att ta bort bestämmelser ur en befintlig lagstiftning eftersom det kan finnas ett värde i dem.

Tanken med den nya lagen är att åstadkomma en större jämlikhet mellan grupper genom att tona ner gruppindelningen som finns i i 5 kap. SoL, man har också gjort att vissa bestämmelser kommer vara mer generella och gälla samt tillämpas för alla grupper.

Jämlikhet och jämställdhet

Till portalparagrafen har man lagt till nya övergripande mål, man har dels infogat ett tydligare jämställdhetsperspektiv. Det har lagts till att socialtjänsten ska främja människornas jämlika och jämställda levnadsvillkor. Jämlikhet ska fokusera på skillnader och rättvisa villkor mellan grupper och individer medan jämställdhet är förhållandet mellan könen, exempelvis flickor och pojkar eller kvinnor och män.

Det har lagts till ett förebyggande perspektiv i målen, som ligger tätt samman med att socialtjänsten ska vara lätt tillgängligt. Perspektivet ska bidra till att socialtjänsten ska jobba i en större utsträckning med att motverka sociala problem och utanförskap men även minimera behovet av framtida insatser. Socialtjänsten ska arbeta utifrån ett förebyggande perspektiv, inte på grund av ekonomi utan medmänsklighet och att individer som är i behov av hjälp ska få den så tidigt som möjligt.

Lättillgänglighet är ett komplement till den befintliga lagstiftningen. Det ska vara lätt att nå och ha kunskap om hur man kommer i kontakt med socialtjänsten.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet vill man i den nya socialtjänstlagen tydliggöra och förstärka. Det handlar om ett övergripande arbete, samverkan med andra aktörer, kommunens planering och när man arbetar med insatser till särskilda grupper samt enskilda. Att medverka i samhällsplaneringen finns i den befintliga lagen, dock har det inte fått något större genomslag. För att förstärka det vill man att det ska finnas en motsvarande bestämmelse i PBL. Det ska vara av vikt att inhämta information och kunskap som socialtjänsten besitter om samhällsplanering.

Man föreslår två ändringar i PBL, den ena handlar om en mer övergripande planering, det vill säga att man ska tillvara ta sociala aspekter Den andra ändringen handlar om översiktsplanerna, där man ska ta hänsyn till det sociala. Dessa ändringar ska i huvudsak påverka samhällsplaneringen att ta tillvara socialtjänstens kunskaper.

Planering av insatser

I den nya lagen vill man förstärka och understryka vikten av planering av insatser. Bestämmelsen ska vara mer generell och omfatta alla bestämmelser av insatser. En övergripande planering och framförhållning säkerställer att individer får de insatser som de är i behov av och har rätt till. Detta är sättet för att komma tillrätta med tider, exempelvis beslut av insatser.

När det handlar om planering av insatser ska det omfatta ett aktivt arbete för kommunen och att i god tid planera och tillgodose behoven av insatser men även ha en omvärldsbevakning att planera utifrån. Om kommunen kan planera för insatser bättre än idag, kan det resultera i att man tar bort sanktionsavgifterna. Långa väntetider bottnar i problem med planering och resurser, det handlar alltså inte om kommunala beteendeproblem.

Kunskapsbaserad socialtjänst

Förslaget om kunskapsbaserad socialtjänst behöver stärkas, man behöver skapa långsiktiga och stabila förutsättningar men också överenskommelser och nationella statsbidrag.

Enligt 3 kap. 3 § SoL anges tre typer av kvalitetskrav, det är dels att insatser ska vara av god kvalitet, dels om personalens utbildning och erfarenhet och till sist tillägget om kvalitetsarbete. Monica berättar att de under utredningen kommit fram till att det saknas ett kunskapskrav, och att kunskapskravet är lika viktigt när det handlar om kvaliteten. De föreslår därför att det i lagen ska införas ett krav på ska utgå från vetenskap och beprövad vetenskap. Anledningen till att detta begrepp används och inte ”bästa tillgängliga kunskap” är för att det är det etablerat begrepp inom hälso- och sjukvården samt skolan.  Begreppet inkluderar också forskningen samt evidensbaserad praktik.

Krav på uppföljning föreslås också. Även om det redan ingår är det viktigt att det uttalas i lagen, centralt underlag för vetenskap och kunskapsbaserad socialtjänst. Det saknas dock statistik idag som man skulle behöva, därför föreslås att den officiella statistiken utvidgas genom en ny lag som handlar om socialtjänstdataregister, vilket ger Socialstyrelsen större möjlighet att samla in data.

God kvalitet förutsätter även kunskapsstyrning och adekvat beslutsordning. En bestämmelse om kunskapsstyrning har inte kunnat lösas då man landar i att det blir för styrande, ett förslag till regeringen är att påbörja en utredning om kunskapsstyrning och dess frågor. Ett område som inte heller gav resultat och bör ses över är professionsfrågorna som handlar om beslutsmandat, yrkeslegitimering eller annan skyddad yrkestitel. Området handlar även om professionens handlingsutrymme och beslutanderätt.

Insatser utan behovsprövning

Detta är ett nytt sätt att tillhandahålla insatser på där sänkta trösklar gör det lättare att nå individer som annars är svåra att nå. Det kommer också möjliggöra att erbjuda insatser på ett enklare sätt och att anpassa verksamheten efter lokala förutsättningar och ändrade förhållanden.

I detta ingår också att kommunerna ska få en möjlighet att kunna anpassa sig för att på så sätt kunna göra det mer jämlikt mellan olika kommuner. Monica nämner att det finns kritik mot detta förslag då det kan skapa en minskad likvärdighet över landet.

Undantag från befogenheten

Möjligheterna vad gäller befogenhetsbestämmelserna resulterade snabbt i att det finns vissa typer av insatser som inte är lämpliga för den typ som nämnts ovan. Det gäller insatser där den enskilde är i ett mer utsatt läge kontra exempelvis en kontaktperson.

Undantag för stadigvarande platser på ett särskilt boende eller bostäder med särskilt stöd har gjorts då det kan vara problematiskt om man lägger ut den typen av insats på privata utförare som sedan går i konkurs. Det kan påverka den enskilde om socialtjänsten sedan inte i sin tur anser att behovet för ett boende inte finns eller att socialtjänsten saknar boende.

För att inte riskera att den enskilde blir bostadslös eller saknar plats på ett särskilt boende bör det finnas ett undantag. Undantag vad gäller ekonomiskt bistånd har vidtagits, eftersom man inte tittat på de frågorna vid utredningen. (Fler undantag presenteras i presentationen).

Rätten till bistånd

Ingen ändring när det gäller rätten till bistånd trots befogenheten, detta på grund av att den enskilde alltid ska kunna ansöka om rätten till bistånd i form av insats genom socialtjänsten.

En skillnad är förslaget om delad biståndsbestämmelse, dvs att reglera ekonomiskt bistånd och livsföringen i övrigt i olika bestämmelser. Detta för att lagen blir tydligare och lättare att förstå. Allt som har med ekonomiskt bistånd att göra kan hållas för sig och vice versa.

Skäliga levnadsförhållanden

Man har tittat på om skälig levnadsnivå verkligen är ett aktuellt begrepp och är gångbart även för insatser för livsföringen i övrigt. Det man har kommit fram till är att det är inte är ett bra begrepp och man förslår istället ”levnadsförhållanden”. Det föreslagna begreppet ska syfta till förhållanden som är viktiga för den enskildes sammantagna livssituation. Man har inte föreslagit att ”skäliga” ska bytas ut mot ”goda” levnadsförhållanden, detta på grund av det kan generera nya kostnader, detta kan endast bytas ut om regeringen själva önskar detta.

Utformning av insatser

Insatser till enskilda ska utformas så att de ger hen möjligheter till ett självständigt liv, detta är centralt för socialtjänsten i alla sammanhang. Det ska omfatta både biståndsbedömda och icke biståndsbedömda insatser.

Insatser för enskildas behov ska stärka individen känslor till ett värdigt liv och goda livsförhållanden. Handlar om jämlikhet mellan grupper. Den enskilda ska så långt som möjligt kunna bestämma när och hur tjänster i hemmet ska gå till, för att hen ska känna sig delaktig och ha inflytande över sin egen vardag. Den enskildes inflytande över sina insatser och delaktighet föreslås att utvidgas.

Förtydligat barnrättsperspektiv

När en åtgärd rör ett barn ska en bedömning på barnets bästa lyftas fram, bedömas och beaktas. Lagen kommer också förtydliga att hänsyn ska tas till barnets åsikt då barnet ska kunna uttrycka sina åsikter. För att det inte ska råda tvekan om att barn har rätt till relevant information i en åtgärd gällande barnet så kommer det nu också skapas en bestämmelse som förtydligar detta. När det gäller barns rätt till att framföra sina åsikter måste också hänsyn tas till barnets ålder och mognad, samt att respekt mot barnet måste visas om/när barnet inte vill framföra sina åsikter.

Man lägger ett förslag att samtal med barn vid förhandsbedömning kan ske utan vårdnadshavarens samtycke. Det är av stor vikt för att stärka barnets rätt och skapa förutsättningar för socialtjänsten vad gäller stöd och skydd av barn. Detta ska handla om huruvida en utredning ska påbörjas eller inte. Efter samtal med barn ska vårdnadshavare informeras i efterhand om samtalet som genomförts om det inte finns särskilda skäl att hemlighets hålla det.

Kontakt med syskon har stor betydelse för barn vid placering, utifrån det ska man särskilt uppmärksamma placerade barns relationer till syskon, föräldrar och andra närstående. Kontakten kan ske på olika sätt och behöver inte innebära ett fysiskt möte.

Ett annat förslag gäller tiden för uppföljning av ett barns situation, som föreslås förlängas från två till sex månader, detta gäller barn som är HVB eller familjehems placerade, där placeringarna har upphört eller en utredning avslutas utan insats. Man anser att tiden för uppföljning är idag för kort för att man ska kunna säkerställa och bedöma om barnets skulle vara i behov av mer stöd.

Hållbar socialtjänst

Avslutningsvis handlar en hållbar socialtjänst om och förutsätter att samhällets resurser används till största möjliga nytta för medborgarna och för socialtjänstens förebyggande arbete. Tanken med de nya förslagen är att socialtjänsten får bättre förutsättningar att åstadkomma de förändringar och leva upp till de mål som lagen anger. Då förutsättningarna blir bättre ska det resultera i att den enskilde får det mycket bättre.

Publikfrågor

Kan digitalisering vara en väg för att öka tillgänglighet?

Absolut, detta har beaktats i utredningen. Frågan blev mer tydlig på slutet i och med coronapandemin, man har inte längre så svårt att se digitaliseringens möjligheter för t.ex. ökad tillgänglighet.

Tidplan för färdig lag?

Beredning pågår. Det innebär att remisslista bereds just nu, men innan det formella beslutet är fattat kan man inte gå ut och säga något än, men det sker rätt snart.

Hur har utredningen definierat begreppet ”förebyggande?”

När det handlar om att motverka och förhindra i fråga om sociala problem, men även motverka och förhindra behov av mer ingripande insatser, till exempel att äldre ska kunna skjuta upp behov av insatser. Handlar inte bara om att förebygga sociala problem utan ska gå att applicera på hela socialtjänstens arbete.

Hur ska man som medborgare kunna ”önska en insats” om man har svårt att beskriva sina behov?

Så tänker inte jag, säger Monica. Socialtjänsten ska dels fortsätta det uppsökande arbetet, dels ska socialtjänstkontoret finnas kvar på samma sätt som idag, men individer ska ha möjlighet att kunna ansöka om en insats och även kunna vända sig direkt till den verksamheten som arbetar med den typen av insatser. Visar det sig att den verksamheten inte passar individen ska verksamheten upplysa om hur verksamheten ingår i socialtjänsten i övrigt. De ska upplysa om mer eller annan hjälp.

Gällande insatser utan behovsprövning, vad har respektive kommun för insatser att erbjuda? Det kanske är det som blir styrande snarare än individens behov av insatser, hur blir det i relation till tillförlitlighet till medborgaren?

Det hade kunnat vara en risk, men tanken är att det inte handlar om antingen eller utan både och. Rätten och möjligheten att ansöka och kunna ta del på ett annat sätt. Det ska säkerställa att det inte handlar om vilka insatser kommunen erbjuder.

Hur har ni tänkt på samverkan med civilsamhället?

Mycket kontakt och diskussioner har gjorts med civilsamhället, men när det kommer till samverkan har det inte kommit så långt som kanske var önskat. Detta har gjort att det är alldeles för lite i betänkandet kring samverkan.

Dokumentation, finns det någon risk kring att dokumentationen är frivillig?

Det stämmer inte riktigt, ett dokumentationskrav införs, huvudregeln är att det ska dokumenteras, men det öppnas upp för en möjlighet med undantag.

Finns det skäl för kommunen att redan nu påbörja planeringen för att ha ett minskat antal handläggare inom myndighetsutövningen?

Det handlar till viss del om befogenhetsbestämmelsen, om den träder i kraft. Gör den det så absolut.

Hur har ni harmoniserat er utredning med andra utredningar som LSS och God och nära vård?

LSS hann vi inte, utan de avslutade, så vi kunde inte harmoniera med LSS- utredningen. Däremot har vi samarbetat mycket med God och nära vård och har haft mycket dialoger kring äldreomsorgen, hälso- och sjukvården, men också det här med samverkan.


Socialchefsdagarna 2020, Framtidens socialtjänst • Monica Engström, socialdepartementet (tidigare huvudsekreterare i utredningen Framtidens socialtjänst).

Text: Alina Ericsson Knap och Sofia Antonsson, socionomstudenter vid Göteborgs universitet
Foto: Kerstin Öhman