Den digitala revolutionen, Bo Dahlbom

Digitaliseringen har blivit allt mer uppmärksammad och diskuteras i media, vilket oftast ger skrämmande intryck, inleder Bo Dahlbom, docent i teoretisk filosofi, IT-professor vid Göteborgs universitet, sin föreläsning om den digitala revolutionen och socialtjänsten.

Vi oroar oss för skärmtid, övervakning, fake news, ungdomars mentala hälsa, beroendet av skärmar etc. Det ligger mycket i denna kritik men detta är medias sätt att skapa oro och man bör inte bygga sin världsbild baserat på media. Skulle man tro på media kommer världen att gå under inom de närmaste 10–20 åren.

”Framtiden är fantastisk”

Vi står i början av en samhällsrevolution – det är skrämmande men det är spännande. I en samhällsrevolution behöver man lyfta blicken och försöka se vad som skall komma. Men hur kan man definiera en samhällsrevolution? Detta görs genom att studera den förra samhällsrevolutionen.

Den industriella revolutionen

Maskinerna som kom drevs av en otroligt billig resurs – olja, som kom att bli den viktigaste resursen i industrisamhället. John D Rockefeller hade startat standard oil och när han började samarbeta med Henry Ford, skaparen av det löpande bandet i biltillverkningen, som hade förvandlat biltillverkningen från hantverk till industri, lades grunden för 1900-talets samhälle. Bilar tillverkades och vägar skapades. Det bidrog till fantastiska transportsystem, ingenjörer byggde ett globalt transportsystem, vilket tillsammans med produktionssystemen gav oss bland annat mängder av mat och kläder.

Den nya samhällsrevolutionen är digital

Den digitala samhällsrevolutionen kan vi lära oss av genom att kolla på den förra samhällsrevolutionen. Återigen har det kommit en otroligt billig resurs – data.

Data är den nya oljan, med olja bygger vi maskiner men med data bygger vi tjänster. Ju mer data, desto bättre tjänster. Precis som i den industriella revolutionen, fanns det aktörer, entreprenörer som förstod datans betydelse. Dessa aktörer är ”de digitala giganterna” Apple, Google, Microsoft och Amazon. Var finns dom? Dom finns ej i Europa, utan i USA och Kina. Det kan antas att det kommer att uppstå en konflikt mellan USA och Kina.

Vilket samhälle kommer ”de digitala giganterna” att skapa?

2000-talets samhälle byggs av de digitala giganterna. Vad satsar de på? De satsar på sådant som är deras kärnverksamheter: informationssökning, sociala medier, e-handel etc. De satsar också på robotar, självstyrande bilar, drönare, robotar i äldrevården och skolan, sensorer till robotarna men även till människor samt intelligenta kontaktlinser som mäter sockerhalten i tårvätskan, m.m, m.m.

Dessa digitala giganter, framför allt Google, vill samla in så mycket data om sina användare som möjligt. För ett halvår sedan köpte Google träningsbandsföretaget Fitbit, vilket är det som gör att dessa digitala giganter växer. Därför blir det inga stora företag i Europa, då dessa köps av amerikanska eller kinesiska företag. De digitala giganterna satsar på kameror. Ett exempel på detta är Amazons och Googles drönarkameror, som kan filma inbrottstjuvar i telefonen. Interventioner är dock beroende av internet och internet har vi haft sedan 1994 och många har vant sig vid dessa tjänster som internet erbjuder. Detta har bidragit till uppkomsten av Internet of things. Med hjälp av IOT ska vi kunna sätta sensorer, kameror i kroppar, fastigheter, överallt för att sedan ladda upp informationen på nätet. Syftet är att allt ska vara tillgängligt på Internet, globalt.

Plattformar

Den digitala revolutionen fokuserar på digitala plattformar. Susan Wojcicki är världens mäktigaste digitalkvinna, chef för YouTube och chef för marknad på Google. YouTube är ett typiskt plattformsföretag. Precis som alla andra företagen har Google många olika plattformar. Tanken är att användare ska kunna nätverka med andra och få ta del av olika tjänster. Däremot är det du som gör jobbet. När du är inne på dessa plattformar, sparas all data. Sedan år 2004 har Google kunnat ta reda på alla webbsidor som användare har besöker. När data samlas in kan dessa företag med hjälp av programvara ge bättre tjänster. Detta innebär att allt som användare gör på plattformarna bevakas.

Från 1900-talet till 2000-talet

Övergången från 1900-talet till 2000-talet har medfört en övergång från system till plattformar. Självklart behåller vi fabrikerna och transportsystemen. Däremot, genom att knyta digitala plattformar till dem, kan vi börja övervaka dem och använda dem mer intelligent. På 1900-talet byggde ingenjörerna vatten- och avloppssystem i städerna och kommunerna, medan vi på 2000-talet stoppar in sensorer överallt i dessa system så att vi kan få intelligent water management. Syftet är att kunna övervaka, sköta och hantera kommunens resurser på ett effektivt sätt.

Revolutionen i dagens sjukvård

Idag har vi digital hälsa, en digital plattform där vi laddar upp data om vår kropp och får tillbaka diagnoser som ställs med hjälp av artificiell intelligens. Därmed flyttas sjukvården från sjukhusen till patienterna. Ett konkret exempel är Apple-klockan som kan ta ett EKG-test med hjälp av fingret. Poängen är att tekniken är billig. Vi får en digital sjukvård som arbetar enligt vad Google kallar för plan A. Innan individen blir sjuk ska plattformen reagera men den traditionella sjukvården i Sverige fungerar fortfarande enligt plan B. Du måste ha rejäla symtom innan du vänder dig till sjukvården. Sen när individen väl har rejäla symtom får den responsen ”du skulle ha kommit för länge sen!”.  Lösningen på detta är enkel: Amazon, Google, Tencent, Apple. Alla dessa jättar utvecklar digitala plattformar för hälso- och sjukvård. I den digitala vården sker transformationen för oss individer, konsumenter etc. Vi får teknikstöd.

Ett nytt samhälle växer fram

Allt fler aktiviteter i samhället sker på de digitala plattformarna. Vi lever våra liv där, i allt större utsträckning. Frågan är: Vem ska kontrollera plattformarna? De offentliga eller privata? Här kommer Anne Wojcicki in i bilden, syster till Susan Wojcicki och entreprenör med företaget 23andMe. Genom att skicka ett salivprov ger företaget individen en genkarta samt råd för vilka vaccinationer som är lämpliga, utifrån resultatet. Det är det som är digital hälsa – kunskap till oss – vi ska få kunskap om vår kropp, gener och få möjligheten att nätverka med andra med liknande symtom etc.

Bortkastade data

På 1900-talet kastade vi bort data, vi undervisade utan att ta reda på dess effekter. Det var ett slöseri med data. Tänk vilken socialtjänst vi skulle ha om vi hade data om våra medborgare? Om vi visste individers intressen, svårigheter etc. Hur lång tid ska det ta innan vi förstår att tekniken finns? Den största revolutionen är kunskapsrevolutionen.

Här kommer helt nya sätt att skaffa kunskap och dagens tonåringar är otroligt kunniga.

Övervakning

Allt bygger på big data. Europa inför GDPR som gör det svårt att samla in data. Vi vill inte ha övervakning men övervakning är det vi får. Det digitala samhället består av övervakning. Det är ett öppet samhälle – alla kan gå överallt men det finns kameror överallt. Övervakning är något positivt när vi själva har kontrollen, men när det går över alla gränser blir vi oroliga. Vi inser inte hur mycket information vi lämnar ifrån oss t.ex. när vi är ute och joggar. Detta beror på att AI (artificiell intelligens) tittar på oss hela tiden. Man kan inte ha fri rörlighet utan övervakning och kan inte få skräddarsydda tjänster utan övervakning. Däremot om vi vill ha skräddarsydd hälso- och sjukvård som är individbaserad, måste vi övervakas.

Hur reglerar vi övervakning?

Med hjälp av internet har mobiliteten effektiviserats; alla flyktingar från Afrika har Google Maps så att de hittar till Europa. Konsekvensen blir dock att det även medför en värld med kriminella nätverk som globaliseras. Vi får en värld med pandemier men den digitala tekniken gör det enklare att lösa detta. Om vi t.ex. tar tempen varje dag, kan vi med hjälp av AI ta reda på om någon har viruset, då AI kan känna igen de typiska feberutvecklingarna för smittan.

Den digitala revolutionen innebär att vi får digitala plattformar som ger oss ett överflöd av tjänster, samlar in data och övervakar oss.

Vad händer när kommunen blir digital?

Då blir samhället digitaliserat, automatiska administrationer med AI, robotar överallt samt sensorer överallt. Vi måste förstå att det är detta samhälle som vi håller på att bygga. Kommunen själv kan bli en plattform för medborgarnas, företagens och föreningarnas nätverkande. Istället för att producera tjänster för medborgarna kan medborgarna göra det själva. Socialtjänsten kan bli en sådan plattform. Automatiserad tillståndsgivning med hjälp av AI system – vi vill att medborgarna ska stötta varandra så att vi bara behöver ingripa när det verkligen behövs. Vi vill göra det möjligt för dom att chatta med varandra, övervaka vad som sker i chatten och utöva tillsyn genom plattformarna. Istället för att bara använda våra egna resurser, ska vi använda samhällets resurser. Som Jeff Bezos uttrycker det: ”Gör inte jobbet själv!” Om socialtjänsten kan förstå detta är den anpassad för 2000-talet. Vi ska börja se till att medborgarna själva gör arbetet. Vad händer då med socionomer, ekonomer? De blir plattformsoperatörer. När vi gör revolution är det viktigt att lyfta blicken.

Vad säger detta om kvalitet?

Är det plattformstjänster det handlar om är individen inte övergiven. Om du vaknar mitt i natten, ensam i ditt hem och är orolig är det alltid någon vaken på socialtjänsten. Därefter kan dina vänner kopplas upp på den här plattformen och prata med dig.

Detta leder till att vi måste jobba på nya sätt. Vi måste lämna kontoren och fabrikerna då internet blir vår arbetsplats.

När vi bygger en ny socialtjänst så tittar vi på de digitala företagen. Ser vi på t.ex. Spotify hur de jobbar, ser vi att de jobbar med självstyrande grupper, som har ansvaret för en viss typ av tjänst. De jobbar agilt, dvs hela tiden med förändring och utveckling. När jag pratar om framtiden så pratar jag egentligen om nutiden. Jag pratar om ett överflöd av tjänster och upplevelser; ett mänskligare samhälle där tekniken tar hand om rutinerna och gör det som tekniken är bra på. Detta resulterar i att tid frigörs för människor och det finns ett oerhört behov av människor. Då kan man inte gömma sig bakom blanketter, utan man måste ut och konfrontera medborgarna. Det enda som krävs för att Europa ska hänga med i denna utveckling är att våga använda tekniken.  Ha ögonen vidöppna och försöka se vart är vi på väg.


Socialchefsdagarna 2020, Den digitala revolutionen och socialtjänsten • Bo Dahlbom, docent i teoretisk filosofi, IT-professor vid Göteborgs universitet, bodahlbom.se.

Text: Diana Ali, socionomstudent, Göteborgs universitet
Foto: Kerstin Öhman