Barn som begår brott, Emma Fall

Föreläsningen behandlar socialtjänstens ansvar för barn och unga som begår brott, samverkan med polisen, barnkonventionen samt extra fokus kring påföljdsfrågan. Det är dels en ny påföljd för unga som träder i kraft i januari 2021; ungdomsövervakning, och förslag om slopad straffrabatt för unga. Det är fråga om politiska vindar mot – från behandlingstankar till repressiva åtgärder – och att dessa blåser fram och tillbaka men just nu fokuserar på ”hårdare tag”.

Emma Fall är juridisk rådgivare på JP Infonet med fokus på socialrätt. Hon har tidigare arbetat i socialtjänsten som handläggare och chef inom öppenvården.

Socialtjänstens ansvar

För barn under 15 år har socialtjänsten hela ansvaret för att vidta åtgärder. För unga mellan 15–20 år är ansvaret delat mellan socialtjänst, polis, åklagare, domstol och i vissa fall kriminalvården. 

Socialtjänsten har särskilda uppgifter i arbetet med unga lagöverträdare. Dels en skyldighet att tillgodose särskilda stödbehov som kan finnas då sluten ungdomsvård upphört (5 kap. 1 § p. 10 SoL). Socialtjänsten har också möjlighet att utse en särskild kvalificerad kontaktperson för den unge (3 kap. 6 b § 2 st SoL). Vidare har socialtjänsten ansvar för att se till att påföljd i form av ungdomstjänst kan verkställas (5 kap. 1 b § SoL) samt skyldighet att se till att medling (2002:445) kan erbjudas när brott har begåtts av någon som är under 21 år (5 kap. 1 c § SoL).

Socialtjänsten har även särskilda uppgifter enligt LUL. Socialtjänsten ska närvara vid förhör (7, 33 §§ LUL), lämna yttranden till åklagare och polis (11 § LUL) och yttra sig till domstol (28–29 §§ LUL). Socialtjänsten kan även begära att en utredning om brott ska göras där den misstänkte inte fyllt 15 år (31 § LUL). En begäran om utredning kan ha olika syften, exempelvis kan utredningen ge Socialtjänsten vägledning i vilka insatser som behövs för den unge och det ska särskilt beaktas om det är fråga om ett brott som innebär att barnet äventyrar sin hälsa och utveckling eller om brottet kan utgöra ett led i upprepad kriminalitet.

En utredning enligt 31 § LUL kan också begäras av annan än socialtjänsten, och då ska socialtjänsten omedelbart underrättas. Polisen ska enligt presumtionsregeln alltid inleda en utredning då barn under 15 år misstänks för ett brott där straffet är som lägst ett års fängelse, bland annat mord, dråp, grov misshandel, rån, våldtäkt och mordbrand. En utredning ska endast underlåtas om det finns särskilda skäl. Utredning kan innebära stora påfrestningar för den unge, vilket i undantagsfall kan motivera att utredning ej ska göras. Särskilda skäl kan även handla om att en utredning inte bedöms kunna bidra med relevant information.

En utredning enligt LUL får även inledas mot en person under 15 år om det behövs för att klarlägga om någon över 15 år deltagit i brottet samt för att efterforska stöldgods och föremål som använts som hjälpmedel vid brott.

Socialtjänsten kan framställa begäran om bevistalan, alltså prövning av skuldfrågan i domstol för någon som inte fyllt 15 år. Det kan vara intressant om exempelvis vårdnadshavare är helt övertygad om att barnet är oskyldigt.

Kommun/socialtjänst har även ansvar för medling (5 kap. 1 c § SoL). Där framgår att kommunen ska sörja för att medling med anledning av brott om erbjuds, om brottet begåtts av någon under 21 år. Det är en frivillig insats för parterna som syftar till att gärningspersonen ska få ökad insikt och brottsoffret möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Under föreläsningen frågar föreläsaren publiken om/i vilken omfattning medling förekommer i deras kommun. Ca 80 procent uppgav att medling är ovanligt medan 16 procent uppger att det är ganska vanligt vilket föreläsaren uppger sig bli positivt överraskad av. Hon menar att medling kan ha en bra förebyggande effekt men att det krävs mod både hos den som blivit utsatt och hos gärningspersonen.

Barnkonventionen

I Barnkonventionens första artikel (1) framgår att det i konventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet.

Det finns fyra grundläggande principer som fungerar styrande för tolkning av övriga artiklar och även har en självständig betydelse. Dessa är; förbud mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6) samt barnets rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12). Den mest välkända och omnämnda av dessa är artikel 3: vad som bedöms vara barnets bästa ska i första hand beaktas vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala instanser. Föreläsaren beskriver även att hon genomfört en egen ”helt ovetenskaplig undersökning” där hon sett att det i domar ofta hänvisas till barnets bästa, såsom vid överklagan av avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd eller av utvisningsbeslut.

Vidare finns två artiklar i Barnkonventionen som särskilt berör unga lagöverträdare. Artikel 37 om frihetsberövande och behandling av frihetsberövade barn samt artikel 40 om barns rättigheter som misstänkt, åtalad eller dömd. I artikel 37 framgår att det med barn avses personer upp till 18 år –så förslaget om slopad straffrabatt strider inte mot Barnkonventionen.  

Barnkonventionens principer finns i hög grad att återfinna i svensk lagstiftning. I Artikel 40 fastslås bland annat att det ska finnas en lägsta ålder för straff, vilket ju Sverige har (15 år). Vidare framgår också i artikel 40 att barn har rätt till offentlig försvarare – vilket också står i LUL.

Det Sverige generellt fått kritik för, inte bara när det gäller unga, är långa häktningstider. Personer under 18 år får endast häktas om det finns synnerliga skäl. Föreläsaren uppger att det är svårt att veta om Barnkonventionen kommer visa sig påverka detta.

Samverkan med polisen

Enligt 3 kap. 5 § SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde vid behov utformas i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Samverkan med andra polis (med flera) måste ske med hänsyn till tystnadsplikt och sekretess.

Även enligt 39 § LUL ska kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om unga lagöverträdare verka för att lokal samverkan sker regelbundet. Polisen ska i vissa fall underrätta socialnämnden när ett barn misstänks för brott (6 § 1 st. och 34 § 1 st. LUL): om barnet misstänks för brott med fängelse i straffskalan och är under 15 år ska socialnämnden omgående underrättas liksom då en utredning enligt 31 § LUL har inletts.

Är ett barn 15–17 år skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan ska socialnämnden också omgående underrättas. Det ska framgå om barnet har tillfrågats om hen vill delta i medling samt hur denne ställt sig till ett sådant deltagande.

När det gäller alla barn ska också vårdnadshavare, eller annan som svarar för barnets vård och fostran samt annan som har en fostrande roll som huvudregel omgående underrättas och kallas till förhör.

Det finns inga generella regler om att socialnämnden ska underrättas om att någon som har fyllt 18 år misstänks för brott. Polis/undersökningsledare har dock en skyldighet att underrätta om tid och plats för förhör med unga under 20 år då det finns anledning att anta att ingripande från socialnämnden kan aktualiseras.

Påföljder

Utgångspunkten i dagens straffrättsliga system är att barn och unga (under 21 år) som begått brott främst ska bli föremål för insatser inom socialtjänsten. Barn och unga ska alltså särbehandlas både vid straffmätning och påföljd liksom under själva utredningsprocessen. Straffsystemet för barn och unga ska även bygga på principer om förutsebarhet, proportionalitet och konsekvens. För personer mellan 15–21 år utdöms lindrigare straff än vuxna, den så kallade straffrabatten minskar ju närmare vuxen ålder man kommer. Det finns förslag om att straffrabatten ska slopas, nu inom ramen för 34 punktsprogrammet mellan regeringen och samarbetspartierna. Man menar att ungdomspåföljder i vissa fall är för slapphänta och att dessa främst ska avse unga under 18 år.

Enligt förslaget ska man från 18 år betraktas som vuxen i straffrättslig hänsyn och kan då även dömas till livstids fängelse. Många blickar mot Danmark, där exempelvis två 17-åriga svenska ungdomar nyligen dömts till 20 års fängelse.

Emma Fall reflekterar kring att diskursen för närvarande präglas av fokus på repression och att statuera exempel. I media lyfts ofta krav på hårdare tag, kanske främst i samband med gängkriminalitet. Föreläsaren diskuterar att det möjligen kan minska socialtjänstens möjligheter att hjälpa unga när de avtjänat straff i och med att den unge kan hinna ”växa ur” de åtgärder som socialtjänsten har för unga. Om slopad straffrabatt införs bör det följas upp noga för att utreda vilka effekter och konsekvenser det får.

32 kap. BrB behandlar bestämmelser om påföljderna ungdomstjänst, ungdomsvård och sluten ungdomsvård. Ungdomstjänst innebär att den dömde ska utföra oavlönat arbete och delta i annan särskilt anordnad verksamhet i lägst 20 och högst 150 timmar. Det är socialtjänsten som är skyldig att verkställa och överse att planering följs. Påföljden är främst tänkt för de upp till 18 år, den som är mellan 18–21 kan dömas till ungdomstjänst endast om det finns särskilda skäl.

Den som är under 21 år kan även dömas till ungdomsvård om hen har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt SoL eller LVU och sådan kan beredas den unge. Syftet är att motverka att individen utvecklas ogynnsamt.

Så kallad sluten ungdomsvård utgör påföljd istället för fängelse vid grövre brott, placering på ett §12-hem genom Statens institutionsstyrelse (SiS). Lägst 14 dagar och som längst 4 år. Enligt 3 § LVU kan vård även efter avtjänande fortsätta.

Ungdomsövervakning – ny påföljd 2021

I januari 2021 införs även påföljden ungdomsövervakning. Den ligger ”snäppet under” sluten ungdomsvård och kan aktualiseras vid grova våldsbrott, grova vapenbrott, grova narkotikabrott och dylikt. Socialtjänsten kommer även vid denna påföljd ha en viktig roll i planering och uppföljning men det är kriminalvården som ansvarar för verkställighet. ungdomsövervakning. Påföljden är mycket detaljerad och personen bevakas genom elektronisk fotboja.


Socialchefsdagarna 2020: Barn som begår brott • Emma Fall, juridisk rådgivare JP Infonet.

Text: Malin Torlén, socionomstudent vid Göteborgs universitet
Foto: Från livesändningen