Alla vinner på en mer jämlik stad

Göteborgs Stads kraftsamling mot skillnader i livsvillkor

Ritva Gonzalez är verksamhetschef för Social utveckling vid Göteborgs Stad. Hon inleder med att säga att jämlikhetsarbetet inte är ett nytt fenomen i Göteborg och Sverige, utan det sker runt om i hela världen, framförallt i Europa. I vårt välfärdssamhälle ska det allmänna verka för jämlika livsvillkor vilket nämns i bland annat socialtjänstlagens portalparagraf, i plan- och bygglagen, skollagen och i de globala målen.

Att bedriva ett jämlikhetsarbete är inte ett fritt val utan något som alla behöver ha med sig. På 2000-talet uppmärksammades efterfrågan av resultat på arbetet för att aktivt minska skillnader i livsvillkor och hälsa av politikerna. Under 2013 gjordes stora satsningar på socialresursförvaltning som fått ett särskilt budgetmål för att göra Göteborgs Stad mer jämlik.

Baslinjestudie la grunden

För att undersöka ojämlikheterna i staden gjordes en baslinjestudie för att analysera och förstå hur problemet skulle angripas på bästa sätt. En uppföljande rapport tas fram vart fjärde år för att följa den utveckling som sker i Göteborgs Stad. Baslinjemätningen har visat att det existerar strukturella och ekonomiska skillnader vilket skapat en strukturell segregation som Göteborgs Stad behöver arbeta med.

Barnfattigdom finns i flera av våra delar i Göteborgs Stad, vilket kräver ett arbete i hela Göteborgs Stad för alla göteborgare, möjligtvis en större portion och proportion i områden som har en större problematik men man får absolut inte glömma av områden där problematiken är lite mindre då utsattheten är minst lika stor för de barnen. Trångboddhet är också ett problem som för med sig enorma negativa effekter, framförallt för ett barn, vilket gör det till en relevant och viktig fråga även för de personer som arbetar med samhällsplanering och stadsutvecklingsfrågor.

Riktmärke med fyra målområden

För att minska de stora skillnaderna har social resursförvaltning fått i uppdrag av politiker att ta fram styrande dokument som ska fungera som riktmärken om hur arbetet ska genomföras. Ett program har tagits fram med mål och strategier men även en plan som är mer konkretiserande. Ett mål är att Göteborg ska bli en mer jämlik stad.

Det finns fyra målområden, det ena handlar om att alla barn ska ha goda uppväxtvillkor, det andra är att skapa förutsättningar för arbete, det tredje är att skapa hållbara och jämlika livsmiljöer och det fjärde handlar om att skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit.

För att kunna motverka att symtom och utsatthet uppstår behöver man agera och motverka i ett tidigt skede. För att klara av arbetet behövs en samverkan ske över gränserna som bygger på bland annat kunskap och erfarenhet, bland annat från göteborgarna själva. Dessutom krävs en normmedvetenhet, för att veta vilka grupper man behöver nå ut till särskilt mycket och hur det arbetet ska gå till.

Effekterna tydliggörs

Två styrande dokument som Göteborgs Stad har antagit fokuserar främst på två saker, att politiken ska efterfråga effekterna av samverkan, hur man gemensamt kan fördela resurser för att få den största möjliga effekt för göteborgaren. Fokus ligger även på egenmakten i det egna arbetet över hur man kan påverka skillnaderna i livsvillkor och hälsa.

Om man kan få till samverkansstrukturer och en ökad rådighet hur man kan påverka skillnaderna i livsvillkor och hälsa för göteborgarna så blir det ett bättre utfall. Genom ett ökat och bättre samarbete mellan exempelvis Västra Götalandsregionen, barnavårdscentralen, mödravårdscentralen etc. kan man med gemensamma krafter påverka skillnader i livsvillkor och hälsa för göteborgare.

Civilsamhälle och näringsliv

Det flera olika arenor i Göteborgs Stad där civilsamhälle och näringsliv gemensamt kan samlas kring ett område på en arena för att få till ett möte och förståelse för hur man kan samverka.

Ritva Gonzalez lyfter skolan som en fysisk arena och ställer frågan om hur flera aktörer kan vara med och bidra i arenan för att möjliggöra fortsatta goda uppväxtvillkor för barn. Att ha en tillgänglig fritid- och kulturverksamhet och att alla agerar gemensamt för att alla barn ska ha lika goda förutsättningar för studier är en enorm skyddsfaktor för att barn ska klara av skolan. Det krävs även att man fördelar resurser och samverkar för ett jobb och kompetensutvecklingsarbete, vilket kräver bra samverkansstrukturer med bland annat olika myndigheter, verksamheter och civilsamhälle.

Det är även viktigt att en samverkan sker för jämlik tillgång till livsmiljöer och bostäder. Genom att samla aktörer inom Göteborgs Stad och externa aktörer kan man motverka bland annat hemlöshet, otrygga boendeförhållanden, trångboddhet och segregerade boendemiljöer och negativa effekter som skapas av dessa. Samtidigt skapas en ökad trygghet, tillit och sammanhållning mellan grupper.

Det finns även ett viktigt arbete gällande integrering, för att kunna genomföra arbetet behövs kunskap om hur det ser ut idag samt vilka förutsättningar som finns. Integrering handlar föra in jämlikhet i ordinarie styrning och uppföljning samt vad som görs inom den egna verksamheten för att öka jämlikheten.

Jämlikhet ur ett socialtjänstperspektiv

Pernilla Nylén, tf enhetschef vid Social utveckling, Göteborgs stad, tar över och berättar om rapporten Jämlikhet ur ett socialtjänstperspektiv. Fokus har inte varit att ta fram alla svar utan snarare belysa att man behöver åstadkomma en förändring för att kunna realisera att det blir mer lika förutsättningar för invånarna i staden. Rapporten har haft två syften, dels att få fram en modell för att göra en fördjupad analys samt att undersöka förebyggande insatser med fokus på barn och unga.

Man har haft som utgångspunkt att använda sig av socialtjänstlagens portalparagraf som belyser uppgifterna på samhällsnivå för socialtjänsten utifrån att främja människors ekonomiska trygghet och arbeta för att stärka jämlikhet och det aktiva deltagandet.

En annan utgångspunkt är ett tidigt och förebyggande arbete inom socialtjänsten, speciellt inom området för barn och unga samt förslaget till en ny socialtjänstlag som berör vikten av ett förebyggande perspektiv.

Ytterligare en utgångspunkt är barnkonventionen som berör jämlikhetsfrågor. För att belysa detta har man utgått från preventionspyramiden, där man ska försöka fånga invånarnas behov, hur arbetssätt och metoder ser ut samt hur resursfördelningen se ut.

Processen bakom aktualisering

Det är viktigt att lyfta frågan om hur man kan arbeta på ett effektivt sätt när det kommer till samverkan, med andra aktörer, förebyggande arbete, upptäckt och olika insatser. För att veta vilka barn som blir aktualiserade hos socialtjänsten behöver man ha en förståelse för processen bakom aktualiseringen för det säger hur andra aktörer uppfattar barn och ungas situation och behov.

Det har skett en ökning av aktualiseringar i Göteborgs Stad. I de olika stadsdelarna ser förutsättningar och behovet olika ut för barn och ungdomar 0–20 år vilket avspeglas i aktualiseringarna. Det är större risk att bli aktualiserad hos socialtjänsten där man kan se att det finns strukturella skillnader, fler blir aktualiserade i de socioekonomiskt utsatta delarna i Göteborgs Stad.

Allt fler socialsekreterare arbetar med barn och ungdomar, vilket innebär färre barn per socialsekreterare. Däremot har det blivit fler aktualiseringar och fler individer att hantera per socialsekreterare. Det har visat sig att personer som blir aktualiserade mer än en gång hos socialtjänsten är personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Återkommande utredningar av samma individer har visat sig att de har ett fortsatt behov av stöd.

Identifiera behoven gemensamt, strukturerat och systematiserat

Viktiga förutsättningar i arbetet är att identifiera behoven och göra det arbetet mer gemensamt, strukturerat och systematiserad. För att kunna identifiera behoven behöver man finnas på flera olika arenor och kunna arbeta flexibelt och vara mer uppsökande, även kunna arbeta mer digitalt och använda plattformar för att nå ut till och involvera invånarna.

Dessutom krävs det att man gör invånarna delaktiga och skapar en tillit då det finns skillnader mellan olika grupper i samhället. Civilsamhället behöver involveras då det finns mycket kunskap att ta vara på. Man har även kollat på metoder och arbetssätt där det varit svårt att få ett samlat grepp om metoder och utbud i Göteborgs Stad, vilket försvårar överblicken och ökar risken för dubbelarbete.

På samhällsnivå arbetar man med öppna förskolor, prioriterad mobiliseringsfråga, jämlikhetsarbete genom att bland annat ge ut böcker för att främja språkutveckling. På gruppnivå finns det riktat föräldrastöd och på individnivå arbetar man med bland annat biståndsbedömda insatser.

Viktiga förutsättningar

Viktiga förutsättningar som lyfts i dialoger och workshops är en ökad kompetens och kunskap om det förebyggande arbetet, vad ett förebyggande perspektiv faktiskt innebär. Dessutom behövs förutsättningar för att bli en lärande organisation där man kan mötas från olika håll och professioner. Det är även viktigt att ha kunskap om evidensbaserade insatser och metoder.

En annan förutsättning är att det krävs samverkan över gränserna. Man har även kollat på resurssättning då det saknas en samlad bild av resurserna i det förebyggande arbetet, där man kan se att det finns en variation mellan stadsdelarna. Viktiga förutsättningar med resurser är att det krävs en bra styrning, ledning och samordning där man behöver en gemensam målbild och riktning. Det innebär även att man behöver följa upp arbetet för att ta reda på om man når dit man tänkt sig, i detta fall – blir det en ökad jämlikhet? Det är ibland problematiskt då det finns en kortsiktighet i arbetet, bland annat genom årsbudgetar.

Strukturellt förebyggande arbete behövs

Slutsatserna är att det finns ojämlikheter mellan stadsdelarna i Göteborgs Stad vilket visar på att behovet av strukturellt förebyggande arbete. Dessutom krävs det att man utvecklar arbetet för att få mer likvärdiga bedömningar. Utifrån ett samverkansarbete krävs det att man arbetar med andra aktörer som skola, polis, sjukvård i ett mycket tidigare skede i barn och ungas liv.

Det behövs ett arbete med att utveckla behovsanalyser där man fångar upp invånare och brukarens perspektiv. Man ska kunna koordinera och samordna resurserna i det förebyggande arbetet för att få ett så bra resultat som möjligt. Det behövs även tydligare styrning av det förebyggande arbetet för att påverka resurssättning och prioriteringar som behövs göras.

Man behöver även ha en gemensam målbild med en strukturerad uppföljning av insatserna för att se om man fångar upp de som behöver stöd, för att kunna göra Göteborgs Stad till en mer jämlik stad.

Diskussionsfrågor från publiken

F: Kan man arbeta mer med öppenvården redan när man planerar en insats och inte bara när man beslutat om en insats?

S: Det är viktigt att skapa en gemensam behovsbild för att gemensamt kunna prioritera, då man behöver kroka i på ett annat sätt än vad som görs idag. Det behövs även en gemensam utgångspunkt för att få en förståelse för vad som behövs göras och prioriteras bland olika aktörer.

F: Hur går man från fina ord i teorin till praktik i samverkan? Hur ser man till att inte fastna i individer utan i strukturer och vem kvalitetssäkrar att det blir en ändamålsenlig samverkan?

S: Man har lagt mycket fokus på att skapa strukturer för samverkan då det annars kan bli väldigt personbundet och riskera att samverkan fallerar om någon slutar. Utifrån det familjecentrerade arbetssättet finns det ett stiftat avtal som berör allt från delad kostnad på hyran på gemensamma lokaler till samfinansiering av tjänster med gemensamma arbetsuppgifter och tydlig rollfördelning. Det handlar även om att personal som ska genomföra samverkan har rätt förutsättningar så det inte blir så personbundet, vilket centralbyråkrater kan hjälpa till med.

F: Omfattas barn eller ungdomar med funktionsnedsättningar av aktualiseringarna?

S: Det kan de göra om det finns en aktualisering, oron berör alla barn oavsett funktionsvariation eller inte.

F: Är arbetet som beskrivs politiskt prioriterat i Göteborgs Stad? Syns prioriteringen konkret i budgetramarna?

S: Ja, man har fått tillfälliga budgetposter för att initiera eller ta del av ett arbete. Utifrån den demografiska utvecklingen kommer välfärden få mindre pengar då det kommer vara färre som ska göra mer för fler. För att klara av det behövs det tillfälligt en puckelekonomi, vilket man fått, så att man kan satsa på två saker samtidigt. Detta för att förhindra att symtom uppstår, då det inte är hållbart att bara lindra symtom eller vänta på att en katastrof är kommen.

F: Hur ser den politiska styrningen ut mellan region och kommun och hur följer man upp effekterna?

S: Det finns ett tätt samarbete mellan regioner, bland annat Västra Götalandsregionen, som har samma gemensamma utvärderingsprojekt och uppföljningar.

F: Vad är den största utmaningen i ert arbete? Vad har varit svårast att få till?

S: Det svåraste men även det roligaste är att få alla att förstå att man kan vara med och bidra. Bland annat genom att se till hur barn kan få ett mycket större ordförråd innan barnen börjar skolan, då det visat sig att ett begränsat ordförråd kan försvåra skolgången. Här har exempelvis Trafikkontoret och energibolagen varit med och påverkat genom att berätta om olika stadsutvecklingsprojekt i samverkan med lokala bibliotek, med ett pop up-bibliotek finns det möjlighet att lyfta vikten av läsfrämjande. Göteborgs energi delar ut gratis pannlampor vilket gör det möjligt för barn att kunna läsa i alla situationer.

F: Vilka förväntningar har ni på den nya socialtjänstlagen?

S: Stora förväntningar då det kan ge möjligheter att realisera hållbarheten och arbeta mer förebyggande, där politiken och lagstiftningen ska hjälpa till att skapa dessa förutsättningar. Möjligheten att göra strukturerade uppföljningar, föra in och ställa krav på evidensbaserad socialtjänst samt möjligheten att erbjuda tidiga insatser är konkreta möjligheter och verktyg som skulle kunna ge en mer jämlik stad.

F: Finns det några exempel på samverkan med civilsamhället?

S: Vi samverkar väldigt mycket med civilsamhället. I ett område där utsattheten är som störst samlade vi civilsamhällets aktörer och lyfte frågan om hur man kan hjälpas åt med dessa samhällsutmaningar. Nu samverkar civilsamhällets aktörer allt ifrån räddningsmissionen, stadsmissionen till röda korset och rädda barnen. De har varit med och tagit fram en gemensam handlingsplan och struktur för hur man kan vara med och bidra till en mer jämlik stad.


Socialchefsdagarna 2020, Alla vinner på en mer jämlik stad – Göteborgs Stads kraftsamling mot skillnader i livsvillkor • Ritva Gonzalez verksamhetschef och Pernilla Nylén tf enhetschef, Social utveckling/Jämlik stad, Göteborgs Stad.

Text: Jessica Samuelsson, socionomstudent Göteborgs universitet
Foto: Kerstin Öhman