Laura Hartman

Från onödig kontroll till värdefulla möten

Det riktiga värdet för människor skapas i mötet. Det menar Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen. För offentlig sektor handlar det oftast om det fysiska mötet mellan människan som verksamheten finns till för, och medarbetaren som hjälper, botar och räddar liv. Men blir mötet alltid så bra som det hade kunnat bli? Nej, ofta blir vi tvingade att lägga tid på fel saker som i längden inte fyller det övergripande målet. Det ska Tillitsdelegationen ändra på.

Laura Hartman inleder sitt föredrag på Socialchefsdagarna 2017 med att berätta om vad som driver henne. När hon 2001 blev klar med sin avhandling om sjukfrånvaro för arbetslösa, ledde det ett halvår senare till att regeringen beslutade att göra något åt de olikheter i systemet som hon hade sett i sin forskning.

– Det var en speciell stund i en doktorands liv, när man har jobbat hårt med något och så påverkar det politiken. Det fanns andra tankar bakom reformen, men min forskning spelade roll. Det blev en ögonöppnare, och jag insåg att man faktiskt kan påverka beslutsfattare med forskning och kunskap.

Nu har hon tagit sig an den gedigna uppgiften att förändra styrningen och ledningen av offentlig sektor.

För att kunna göra ett riktigt bra jobb och använda den profession och kunskap vi har, behöver vi ändra ledarskapet till ett mer tillitsfullt. Och det måste ske på en systemnivå, menar hon.

– Tillitsbaserad styrning minskar onödig kontroll och detaljstyrning. Den tar bättre tillvara medarbetares kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till människorna och medborgarna, sammanfattar Laura Hartman.

”Vi ägnar för mycket tid åt dokumentation som ingen behöver”

År 2013 blev frågan om managementreformerna stor – hur vi styr och leder organisationer oavsett huvudman, och vad det får konsekvenser. Maciej Zaremba skrev en uppmärksammad artikelserie i Dagens Nyheter som inleddes med artikeln ”Vad var det som dödade herr B?”. Den lyfte fram tesen att det inte var cancern som dödade herr B, utan ersättningssystemet, styrningen och ledningen.

– De som skapar värde, räddar liv och botar har inte alltid förutsättningar, tid eller möjlighet att göra ett riktigt bra jobb i mötet med patienten, brukaren och människan. När det går riktigt långt kan man till och med tappa kontakten med sin egen professionella etik, menar Laura Hartman.

Hon berättar att väldigt många människor hörde av sig till DN och Zaremba efter artikeln publicerats och sade ”Jag känner igen mig, vi har liknande problem, vi ägnar för mycket tid åt administration och dokumentation som ingen behöver och vi tvingas till aktiviteter som inte är kopplade till verksamhetens övergripande mål”.

Diskussionen nådde det politiska örat och den nuvarande regeringen insåg att det krävdes förändringar på systemnivå. Man behövde se hela den sammantagna styrningen i offentlig sektor, inklusive den statliga styrningen som är en viktig del i styrkedjorna i välfärdssektorn. Men till skillnad från 90-talets revolutionära reformer är tanken att tillitsreformen att ske mer organiskt och hållbart. De goda intentionerna bakom mål- och resultatstyrningen ska värnas.

Normer, kultur och ledarskap ofta svårast att ändra

Laura Hartman beskriver fyra olika styrsignaler:

  1. Regelstyrning (lagar och avtal)
  2. Ekonomisk styrning (statsbidrag, anslag, ersättning)
  3. Prestationsstyrning (kvalitet, effektivitet, mål)
  4. Normstyrning (kultur, ledarskap, värdegrund)

Traditionella styrutredningar har oftast fokuserat på de tre första delarna, där de två senare också är grundbulten för mål- och resultatstyrningen. Men man har ofta missat den fjärde delen, som Laura Hartman beskriver som viktig på riktigt.

– I mångt och mycket är det värdegrunden och kulturen som avgör hur de övriga styrsignalerna verkligen påverkar. Två verksamheter kan ha exakt samma ekonomiska styrning, men det kan ge helt olika konsekvenser och upplevelser eftersom ledarskapet bär fram det på olika sätt.

Det är svårt att separera en viss styrsignal eftersom de alltid påverkar varandra. Därför är det viktigt att ta hänsyn till alla fyra när man ser över styrningen. Laura Hartman ger exempel på ersättningsmodeller, som vi tenderar att fokusera väldigt mycket på och ofta överskatta vikten av.

– Vi har skrivit ett betänkande som heter ”Jakten på den perfekta ersättningsmodellen”. Och jag säger bara, sluta med den jakten. Det finns ingen perfekt ersättningsmodell, utan det finns för- och nackdelar med alla. Vi tror ofta att om vi ändrar ersättningsmodell blir allt bra. Men dessa förändringar kan ha stora effekter som inte var avsedda, men som vi måste hantera. Det är svårare att förändra kulturen eller ledarskapet än att ta in en ny ekonomisk modell, men kanske desto viktigare.

Hitta goda exempel och bygga ny kunskap

Även om delegationen är en traditionell statlig utredning som tar fram betänkanden, understryker Laura Hartman att främjandet är den spännande delen av utredningen.

– Det ska hända så mycket som möjligt redan under utredningen. Man ska våga göra nya saker under tiden, och inte bara efter betänkandet. Vårt arbete har inte den karaktären. Vi vill hitta goda exempel på tillitsbaserad styrning runtom i Sverige. Även mindre lyckade exempel är förstås lärorikt att studera. Det pågår många lovande initiativ ute i landet!

Just nu pågår tolv olika försök med kommuner runtom i landet, som täcker olika delar av styrning. Delegationen träffar hela styrkedjor, med samlade representanter i samma rum – ute i verksamheterna. Just för att man vill utgå från mötet och människorna och för att det handlar om ett komplext samspel av olika styrsignaler. Därför är det viktigt att följa hela styrkedjan, från det fysiska mötet mellan brukare och medarbetare, ändå upp till kommunfullmäktige och vidare till den statliga styrningen.

En annan viktig punkt att utveckla är trygga läroprocesser. Laura Hartman menar att kontroll är viktigt, men allra helst ska den fungera som ett stöd för utveckling. Därför behöver vi skapa forum för lärande, där var och en i verksamheten kan arbeta utifrån forskning, följa resultaten och bygga ny kunskap i det dagliga arbetet.

– Från min tid inom forskningen bär jag med mig vikten av kvalitetssäkring och det kollegiala ansvaret och stödet. Har man robusta rutiner runt sig står man inte ensam om det händer något. Det är så vi utvecklar vårt kunnande och vågar ta oss an de riktigt svåra samhällsfrågorna.


Text: Jenny Asp, frilansande textkonsult och skribent
Foto: © Mark Harris, frozentime. Här hittar du bilder för nedladdning!