GD-panelen

För en samordnad, behovsanpassad och kunskapsbaserad socialtjänst

Rådet för styrning med kunskap består av nio myndigheter, och syftet är att samordna den statliga förvaltningen så att den bättre kan stödja socialtjänstens arbete. Målet är att ge en gemensam bild av omvärlden och inte säga emot varandra i rekommendationer. På Socialchefsdagarna i Östersund berättar sex medlemmar i rådet om sitt arbete och svarar på frågor från deltagarna.

Panel med generaldirektörer består av: Olivia Wigzell, Socialstyrelsen. Susanna Axelsson, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Ethel Forsberg, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Janna Valik, eHälsomyndigheten. Malin Ekman Aldén. Myndigheten för delaktighet. Fredrik Lennartsson, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Rådet leds av Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen, som inleder paneldiskussionen med generaldirektörer under Socialchefsdagarna (foto: Socialstyrelsen).

– Tack för att ni har tagit er tid att möta den statliga förvaltningen i samlad tropp. Det här rådet är en unik förvaltningspolitisk konstruktion, med nio myndigheter i ett samlat råd. Vi arbetar behovsanpassat utifrån faktiska behov ute i landet och med kunskap och lärande i fokus. I samarbete med en pendang av politiker, kommuner och landsting pekar vi ut och prioriterar vad som är viktigt för staten att göra, berättar Olivia Wigzell.

Samordnat arbete kring välfärdsteknik

Malin Ekman Aldén (foto: Rebecka Rynefelt Scandinav Bildbyrå) från Myndigheten för delaktighet tar vid och berättar om deras uppdrag att stödja och genomföra regeringens politik för funktionshindrade, i alla åldrar. En konkret fråga handlar om digitalisering och digitala verktyg för att stödja delaktighet, jämlikhet och rätt till självbestämmande. Rådets roll är framför allt att stärka samordningen kring det arbetet, så att det ska bli lättare för små kommuner att hitta rätt, hänga med i utvecklingen och ställa krav på leverantörer.

– Området ”välfärdsteknik” växer stort just nu. Vi som medborgare i Sverige är vana och intresserade av att använda tekniken som stöd. Den suddar ut hinder som ofta ställer till det i vardagen för funktionshindrade och är en fantastisk möjlighet för att kunna leva självständigt.

Forskarskolor inom socialtjänstens område

Ethel Forsberg (foto: Rickard L Eriksson) kommer från forskningsrådet Forte (hälsa, arbetsliv och välfärd). Deras roll i rådet är att fånga upp behovet av ny kunskap som behövs, finansiera forskning och förmedla den vetenskapliga evidens som finns på området och som kan komma bättre till användning.

– Vi är bryggan mellan forskarsamhället, myndigheterna och samhället i övrigt. Vi har fokus på en mängd olika forskningsområden, med flera nya satsningar på välfärdsforskningen. Bland annat satsar man på forskarskolor, där doktoranden jobbar halvtid inom socialtjänsten. Det finns idag en ganska svag relation mellan akademin och socialtjänsten, något som behöver stärkas, säger Ethel Forsberg.

Sverige ledande inom e-hälsa 2025

Janna Valik (foto: Jennifer Glans) från eHälsomyndigheten berättar att 99 procent av alla recept är idag elektroniska, och hanteras av myndigheten. De samordnar regeringens satsningar på e-hälsoområdet med målet att Sverige ska vara ledande i världen inom e-hälsa år 2025. Ett pågående gemensamt projekt fokuserar på att ta fram digitala hjälpmedel som underlättar arbetet i vården, och bli bättre på att inse vad man kan dela med andra runtom i landet.

– Digitalisering är något vi alla lever med. Vi gör ibland misstaget att datorisera det vi redan gör, istället för att skapa nya metoder. Vi vill använda innovationer för att utveckla våra vardagsuppgifter, och då måste vi samverka över gränserna och med er ute i verksamheten, säger Janna Valik.

Utvärderar metoder och insatser inom socialtjänsten

Susanna Axelsson (foto: Susanne Kronholm) från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering tar vid och berättat att myndigheten har 30 års erfarenhet av att samla in och sammanställa stora datamängder från sjuk- och hälsovårdens metoder och insatser. Sedan två år tillbaka gör de samma sak för socialtjänsten. De arbetar också med brukarsamverkan i ett projekt, tillsammans med andra brukar- och patientorganisationer. Där är syftet att skapa samverkan och samstämmighet mellan myndigheter, och med hjälp av dialogen med brukare skräddarsy lösningar med information från staten.

– Det är ju egentligen självklart att civila organisationer ska ha rätt att framför sina synpunkter och hävda sina intressen mot statliga aktörer, för att påverka beslutsunderlagen. En annan fördel med brukarsamverkan är att de kan hjälpa oss att prioritera bland kunskapsluckor i forskningen som vi har upptäckt. Vad är viktigast? Vad behöver vi ta itu med först? Den bästa forskningen är den som kommer till användning och har relevans ute i samhället och hos brukare och patienter, säger Susanna Axelsson.

En mer brukarcentrerad socialtjänst, med hjälp av kunskapsunderlag

Fredrik Lennartsson (foto: Rickard Kilström) från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys talar om en mer brukarcentrerad och resultatorienterad socialtjänst, och att de tar fram kunskapsunderlag för att utveckla verksamheten. Han flaggar för att kontakta dem, om man är intresserad av detta.

– Vi effektivitetsgranskar statliga instanser och ser att den skapar nytta och är samordnad. I längden ska vi ha en god vård som man känner förtroende för. Vi tittar på systemet ur individens perspektiv och har en konstruktiv ansats. Vi vill inte hitta fel eller ställa någon till svars, utan vi presenterar fakta och underlag för utveckling och lärande, säger Fredrik Lennartsson.

Frågor från publiken

1) Är ni lika frustrerande som vi över i vilken utsträckning som socialtjänsten kan säga vad vårt arbete med utredningar och insatser leder till för brukarna?

Olivia: Ja, vi är lika frustrerade som ni över detta.

Fredrik: Översynen av socialtjänstlagen borde fokusera mer på att jobba med resultatet.

Olivia: Vi har en del data, och bygger hela tiden på. Men det är ett stort hopp i hur man använder den för att förbättra verksamheten.

Ethel: Om vi forskar på effekterna av frågeställningen kan det avlasta socialtjänsten att göra den här uppföljningen hela tiden.

Janna: Det sker en massa spännande saker ute i verksamheten, som är viktiga att förmedla vidare. De digitala kanalerna är bra verktyg för att tillgängliggöra för fler än den verksamhet man är med i. Många myndigheter är på gång att gå in i den webbaserade informationen, det är ett sätt att förmedla allt det fina jobbet som pågår. Ja, vi är frustrerade men har en hel del åtgärder på gång.

2) Hur ska man tillvarata och stödja den lokala kunskapsproduktionen?

Ethel: När man pratar med forskare om behovet av forskning inom socialtjänsten säger de att det är oändligt. Det finns många frågeställningar att belysa för att få evidens för beslutsunderlag. Det kan vi göra på ett utmärkt sätt genom att engagera och sätta igång forskning som involverar socialtjänsten lokalt.

Fredrik: Det måste drivas underifrån. I en situation där evidensen är skakig är det viktigt att jobba på ett lärande sätt och bygga upp kunskapen om vad som fungerar i verksamheten.

Susanna: Vi har träffat många FoU-företrädare hos er för att se hur man systematiskt samlar in kunskap. Det vore att kunna dela det digitalt på lokal nivå, och det är ett arbete som pågår.

Malin: Social innovation är ett spännande område som vi kan använda mer i socialtjänsten. Det kan involvera många sätt för att tillvarata sedda behov, genererad kunskap och för att lösa problem.

3) Hur samverkar SBU och Socialstyrelsen gällande kunskapsstöd till socialtjänsten?

Olivia: Socialstyrelsen styr både med regler och stödjer med utbildning, analyser, dokumentationsstöd och liknande. Den produkt som laddas ner mest från oss är handböcker i vad regelverket anger om hur man dokumenterar. Men innan man gör en regel eller föreskrift, gör vi alltid en förstudie för att se om man kan göra på något annat sätt – och vi studerar alltid alternativ. Det är viktigt med få föreskrifter, och samla dem i en författningssamling som är ensad och sökbar, och gör det lättare att hitta.

Fredrik: Vi är också en analysenhet för socialtjänsten, och har potential att bidra till utveckling. Vi har inte fått så mycket resurser som hade önskat, men vi gör vad vi kan inom de ramar vi har.

4) Hur tänker rådet kring att hitta stödstrukturer för att komma igång med systematisk uppföljning av resultat?

Fredrik: Potentialen att komma igång med det här är större inom socialtjänsten än hälso- och sjukvården, och vi önskar att vi skulle få fler regeringsuppdrag. En utvecklingsstrategi inom socialtjänsten är att inrätta ett projekt, men det misslyckas ofta. Vad krävs för att utvecklingsprojekt ska lyckas? Det skulle man kunna jämföra mot andra nordiska länder för att se vad som fungerar bra.

Malin: När det handlar om regionala stödstrukturer för implementering, är det viktigt att tänka digitalisering som en grundfråga. Ibland skiljer man på teknikutveckling/välfärdsteknik och implementering som olika spår, men det är först när man använder digitaliseringen som ett dynamiskt verktyg att arbeta på nytt sätt som det verkligen blir utveckling.

Olivia: Socialstyrelsen har i dagarna utvecklat ett webbaserat stöd för systematisk uppföljning. Systemet kan användas på delar av verksamheten, och är ett rätt enkelt analysverktyg att använda.

Janna: Man behöver peka på vikten av ledarskap när det handlar om digitalisering och utveckling. Ibland märker jag folk säger, ”bara vi digitaliserar det här har vi löst problemet.” Det finns många verktyg som kan hjälpa, men det är viktigt att som ledare att peka på de alternativen och våga göra det tillgängligt. Och vi måste fortfarande arbeta med verksamhetsutveckling.

Ethel: För att det ska fungera med forskarskola är det lokala engagemanget hos cheferna en framgångsfaktor. Man kliver ju ur och lämnar sin tjänst på deltid för att gå en forskarutbildning, och det är en stor investering för individen. För att komma i hamn, vore det underbart att få stöd från några av er ledare.

5) Vad tänker ni om kunskapsstödsutredningens förslag att dela upp hälso- och sjukvårdsområdet från socialtjänstområdet vad gäller kunskapsstyrning?

Olivia: Statskontoret kommer att utreda hur rådet fungerar, hur väl vi har lyckats samverka och om vi har fått den effekt vi hoppades på. Vi får se vad som faller ut där innan man går vidare. Det finns ett likartat behov av tillgång till en gemensam källa för vetenskaplig litteratur och kunskapsstöd bland chefer och anställda inom socialtjänsten.

6) Till eHM: projektet om äldres psykiska hälsa – är besöken och stödet endast för primärvård och landsting eller även äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, som är viktigt prioområde?

Susanna: Vi utgår från behoven som finns i verksamheten, och försöker få ut kunskap till verksamheten när det behövs. Den är en typ av tjänstedesign som vi jobbar tillsammans med.

7) Det är fantastiskt att ni finns men vi praktiker kan inte alltid gå till era hemsidor för att få information. Hur skall ni nå ut med era resultat?

Fredrik: Vi vill nå ut med resultat och det jobbar vi alla med på olika sätt. Vi är intresserade av direktdialog med er, så har ni tips och råd är det bara att höra av er.

Olivia: Ja det är vår ständiga fråga, att nå ut. Men jag använder inte begreppet ”nå ut”, för vi är parter som vill ha en dialog som just jämbördiga parter. Webbsidor är viktiga, och Kunskapsguiden är viktig. Vår webb växer och där finns en hel del material från flera olika aktörer, men vi måste jobba mer med möten och enklare digitala lösningar, som också är skräddarsydda.

Malin: Grunden är en fungerande implementering, oavsett verksamhet, och ledarskapet är avgörande för att något ska hända. Det gäller inte minst en kommunal verksamhet. Som myndighet kan vi se till att det finns bra verktyg att använda, men beställningen kommer ändå inifrån organisationen!

Janna: Vi måste hitta vägar att nå ut i verksamheten och till er personal, utan att resa runt hela Sverige. Med webbseminarier kan man nå alla över hela landet och svara på frågor och delge sin kunskap. Socialstyrelsen jobbar på det sättet, och det ser jag som en vision, att vi ska vara en initiativtagare till den typen av möten.

Vi ser alla fram mot fortsatt dialog med er!


Paneldiskussion med generaldirektörer på Socialchefsdagarna 28 september 2017 • Tillsammans för att möta socialtjänstens behov. Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, Susanna Axelsson, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Ethel Forsberg, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Janna Valik, eHälsomyndigheten, Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet och Fredrik Lennartsson, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Text: Jenny Asp, frilansande textkonsult och skribent
Foto: © Mark Harris, frozentime. Här hittar du bilder för nedladdning!