Musse Hosseini

Föreläsning Socialchefsdagarna onsdag 5 oktober 2016
En röst för de ensamkommande,
Musse Hosseini, ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening


Så kan katten bli en tiger

Musse Hosseini kom ensam till Sverige från Afghanistan för sex år sedan. Idag är han 22 år och ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening. ”Vi ensamkommande är Sveriges framtid! Om vi inte använder vår röst, kommer någon annan att använda vår tystnad.”

Resan till Sverige tog två månader. Musse berättar om hur han ständigt behövde vara stark, men egentligen var han bara var ett barn. Om man visade sig svag, var det lätt att bli utnyttjad. Väl i Sverige fick han starta från noll. Han kunde varken språket, kulturen eller normerna som gällde här.

mussehosseini02_foto_frozentime_d8b_9545_500

– Kan ni tänka och föreställa er, att det blir krig och oroligheter i Sverige? Att ni är tvungna att ge upp allt ni har? Den situationen upplevde jag som 15-åring. Jag lämnade mitt hemland, min familj, mina vänner och landet där jag föddes. Där jag hade drömmar. Men på grund av krig och oro fick jag ge upp allt. Och jag är inte ensam om det; det är många ensamkommande som har gjort det jag har gjort, säger Musse.

Lättare komma in i det svenska samhället

2012 bildades Sveriges Ensamkommandes Förening och idag består den av sju lokala föreningar och ett riksförbund. Syftet med föreningen är att ensamkommande snabbare ska komma in i det svenska samhället. Genom olika aktiviteter ska man kunna träffa andra som varit i samma situation, få nya vänner, råd och stöd och lära sig språket snabbare.

– Vi vill förebygga utanförskap. Det uppstår lätt när man inte kan språket och inte känner till kulturen eller de osynliga normerna. Vi vill också förebygga förutfattade meningar. Alla har sina. Men det är jätteviktigt när, var och hur man använder dem och hur man hanterar dem. När det gäller ensamkommande finns ofta förutfattade meningar som att vi är inkompetenta, kriminella och att vi ljuger om vår ålder, säger Musse.

Resurser på utbildning istället för åldersbedömning

Idag bedöms ofta åldern på ensamkommande barn och unga utifrån utseendet. Musse sätter sig starkt emot att Migrationsverket lägger så pass mycket resurser på dessa åldersbedömningar.

– Varför kan vi inte lägga dessa resurser på en grundintroduktion om Sverige istället? Den skulle kunna ta upp lagar, regler, normer och värderingar. Resurser kunde också läggas på utbildning istället, även för de vuxna – om de nu ljuger om sin ålder för att få gå i skola. Detta skulle minska missförstånd, kulturkrockar och förebygga kriminalitet, säger Musse.

”Först måste vi bli accepterade av samhället”

Minns ni Susan Boyle? Musse ställer frågan och visar filmklippet med Susan – en 47-årig arbetslös kvinna som 2009 var med i Britain’s Got Talent. Hon ville bli professionell sångare, men hade aldrig fått chansen att visa upp sin talang. Den starka skepsis juryn och publiken visade för den medelålders kvinnan byttes ut till applåder, tårar och tappade hakor så snart Susan började sjunga.

mussehosseini_foto_frozentime_d8b_9540_500

– Där såg ni hur snabbt en förutfattad mening kan ändras. Alla var skeptiska på grund av hennes ålder, men ändrade snabbt sina åsikter. Sådana här förutfattade meningar finns när det gäller ensamkommande.

Musse betonar vikten av att ha en öppen dialog med barnen. Det krävs en förståelse för deras situation, bakgrund och erfarenheter för att bygga relationer och skapa tillit. Det som syns utanpå är inte alltid det som finns inuti.

– Med det vill jag säga, att i varje katt finns en tiger. När vi kommer fram till det nya landet verkar vi vara små katter, men egentligen är vi alla tigrar. Vi är så modiga, motiverade och målinriktade, och det är därför vi har kunnat lämna våra hemland och familjer och genomföra en tuff resa för en bättre framtid. Men vad är det som krävs för att katten ska kunna utvecklas till en tiger? Det är samhällets ansvar att stötta oss och respektera oss. Vi säger hela tiden att ”de ska lära sig språket och integrera sig”. Men först måste vi bli accepterade av samhället. Annars går det inte.

mussehosseini_katt-tiger_500

Gör ungdomarna mer delaktiga och sluta flytta runt dem

Musse träffar många ensamkommande på gruppboenden och pratar med dem om deras rättigheter och skyldigheter. Han uppmuntrar dem att lära sig språket, eftersom det främst är därigenom man kan ta kontroll över sin situation. Han strävar efter att förståelsen ska öka för ensamkommande och deras situation, bakgrund och kultur – för att på så sätt minska kulturkrockar och missförstånd.

– Något som skulle förbättra situationen på gruppboenden är att göra ungdomarna mer delaktiga i de regler och rutiner som sätts upp. På det viset kan man undvika en hel del kaos och konflikter.

mussehosseini_foto_frozentime_d8b_9551_500

”Vi ensamkommande är Sveriges framtid! Om vi inte använder vår röst, kommer någon annan att använda vår tystnad”, säger Musse Hosseini till deltagarna på Socialchefsdagarna 2016.

– Många ensamkommande, däribland jag själv, blir ofta runtflyttade mellan olika boenden. Det gör det svårt att skaffa kompisar, och man måste hela tiden börja från noll. Om konflikter uppstår flyttar man ofta på ungdomen istället för att ta tag i det faktiska problemet på ett professionellt sätt. Det leder oftast till att problemet bara uppstår igen, på det nya stället, berättar Musse.

Respekt skapar i längden tillit

Inom föreningen pratar de mycket om respekt, och Musse sammanfattar deras syn på begreppet:
R för relation
E för empati
S för samarbete
P för professionalitet
E för erfarenhet
K för kommunikation
T för tillit – som vi får om vi gör allt detta.

– Ensamkommande behöver allt stöd vi kan ge dem. Låt oss kämpa för friheten, och allas lika värde, samma rättigheter och möjligheter. Vi är alla människor i grund och botten. En är stark, två är starkare. Tillsammans är vi är oslagbara! Tack för att jag fick komma hit, avslutar Musse.


Text: Jenny Asp, Södra tornet kommunikation
Foto: © Mark Harris, Frozentime