Jan Gunnarsson

Föreläsning på Socialchefsdagarna fredag 7 oktober 2016
Den välkomnande organisationen,
Jan Gunnarsson från Värdskapet Sverige.


Det bor en värd i varje människa

Som den sista föreläsaren på Socialchefsdagarna 2016 vill Jan Gunnarsson visa en möjlig väg att skapa en positivare värld, genom värdskap och konsten att få människor välkomna. Framförallt handlar det om att få bort bråten som hindrar oss från att välkomna andra människor och oss själva, och visa värdighet, respekt och omtanke.

Glöm inte allt vackert som sker

– Jag vet inget viktigare rum att vara i just nu, tillsammans med er som betyder så ofantligt mycket i vårt samhälle, för så många. Tack för att jag får vara här!

jangunnarsson_foto_frozentime_d8b_0602_500

Jan Gunnarsson är utbildad lärare i medkänsla vid Stanford University i USA, och grundare av organisationen Värdskapet. Tillsammans med 30 kollegor i Norge, Danmark, Holland och Uganda arbetar Jan för en värld där alla känner sig välkomna och väntade.

– Är inte det ett vackert ord? Vän-tade. Det innebär att man är önskad och inkluderad. Alla de vi möter idag, och alla de vi inte möter – alla de som ännu inte är födda än. Hur vi tar hand om den här planeten. Det är vårt sätt att säga välkommen till dem. Det är lätt att bli förblindad, men för varje terroristbomb går det en miljon kramar. Det är mycket vackert som sker, men det är också mycket kvar att göra.

Samhället är vi, det är inte ett kontor där borta

Sist Jan var på Socialchefsdagarna var 2006 (det var i Åre och konferensen hette på den tiden FSS Studiedagar). Då visade han en bild på bussföraren Peyman Nawab. Han säger inte att han kör flygbuss. Han ger människor en bättre dag; han råkar bara sitta i en plåtlåda. Han skojar med folk, och det känns lite som att vara med på familjeutflykt på hans buss. Men vad tyckte egentligen hans chef om det han gjorde?

”Hon är lite stolt, men också irriterad. Jag tar ju inte samma priser, utan jag har en egen prislista, men nu ska chefen gå över till min prislista. Hon tycker också att jag ska köra samma väg varje gång, vilken dum idé. Jag bestämmer över min buss. Om någon behöver åka till lasarettet tar vi den vägen. De andra är friska, så de kan gå lite extra”, sade Peyman.

När Hagamannen gjorde Umeå osäker lånade Peyman flygbussen, körde runt mellan alla diskotek i staden och körde hem ensamma tjejer på natten.

”Alla barn är allas barn. När våra flickor är rädda, då måste samhället ingripa, och samhället är inte ett kontor där borta, utan det är vi. Jag har hopp, och det är ett val jag gör varje dag, när jag går till mitt jobb. Ingen människa ska få förstöra min dag utan min tillåtelse”.

Värdighet, respekt och omtanke

För en tid sedan fick Jan ett samtal från en chef för 20 äldreboenden. I en enkät till de äldre, om maten som serverades, hade hälften svarat att den var okej, en fjärdedel att den var toppen och en fjärdedel att den var botten. Det intressanta var att maten var densamma, och lagades i ett centralkök en bit därifrån. Ledningsgruppen tog reda på vad som egentligen hände på det äldreboende där maten fått bäst betyg. Där visade det sig vara lägre antal sjukdagar, lägre kostnader och fler släktingar som hälsade på.

– Men på ett djupare plan hade de sett värdighet, omtanke och respekt. När de där gamla benen på en gammal person kliver på bussen och när man aldrig styr ut från hållplatsen innan den äldre människan sitter ner. 50 procent av alla chaufförer tycker att tidtabellen är viktigare än benen. Se människan. Det är värdighet, säger Jan.

Jan berättar om hur artisten Janne Schaffer en dag blev uppringd av en dam från BUP. Hon undrade om hon kunde ta med sig en kille till deras replokal, för Janne var hans stora idol. Dag två hade de börjat jamma lite ihop, och Janne hade blivit varse killens stora talang. ”Låt aldrig någon ta den här gåvan ifrån dig” hade han sagt. För första gången i livet hade killen fått höra att han hade en gåva och någonting att bidra med. Ett år senare gick han i vanlig skola.

– Re-spekt betyder att åter-se på latin, att spegla. Det är att kliva ur sig själv, och ställa sig i en annan människas skor. Se vad den människan förstår och upplever. Det gäller att sudda bort de här filtren framför ögonen man går runt med, säger Jan.

Kultur är manifesterade värderingar

Kultur handlar om hur vi gör, hur vi är och vilka beteenden vi har. Jan ger exempel på en organisation som lät en konstnär fysiskt visualisera deras värdegrund: omtanke och värme. Hur blev resultatet? En gul, varm soffa med hjärtan på. Så alla medarbetare skulle bli påminda om vad värdegrunden faktiskt betydde.

jangunnarsson_foto_frozentime_d8b_0624_500

– Vi kan gå runt och ha en massa tjusiga värderingar, till exempel att våra medarbetare är våra viktigaste resurser. Men hur uttrycker det sig? Titta i budgeten vetja, där syns det tydligt hur mycket man satsar på olika saker. Återspeglas värderingarna inte i budgeten är de inte mycket värda. Kulturen sitter inte i väggarna, utan är det som finns mellan väggarna. Är det något som sitter i väggarna är det kanske värdegrunden, säger Jan.

Det bor en värd i varje människa

En amerikansk studie följde tjugo stora organisationer under 11 år, och kom fram till en uppdelning som man kallade grå kultur (låg tillit) eller turkos kultur (hög tillit). De grå kulturerna ledde ofta till kontroll och bevakning, medan de turkosa hade lättare för samverkan och öppenhet. Inte helt oväntat blev också de turkosa organisationerna mest lönsamma och välmående på sikt.

– Men hur säkerställer vi en sådan här kultur? Ett sätt att närma sig det är tanken på värdskap.

jangunnarsson_foto_frozentime_d8b_0652_500

Det handlar om konsten att få människor att känna sig välkomna. Det är inte att bli en bättre människa, utan att vara lite mer människa. Det finns en naturlig längtan; det bor en värd i varje människa. Värdskap handlar framför allt om att få bort bråten som hindrar oss att välkomna.

Värdskapet finns på tre scener. Det handlar om att välkomna de vi arbetar för, välkomna de vi arbetar med och välkomna oss själva. För att få till ett beteende utåt, måste även attityden finnas inåt. Är vi själva i harmoni, då kommer värden ut och vi möter andra med naturlig respekt.

– Ett fantastiskt exempel kommer från ett skolkök på lågstadiet. Där frågar personalen: ”Har gästerna kommit? Och vad tyckte de om lunchen?” Alla ungar ska bli välkomnade, önskade, inkluderade och sedda i skolan. Varje dag. Skolan finns till för barnen, inte tvärtom. Och alla äldre ska känna sig välkomna, önskade och väntade inom vården. De ska alltid känna att vi bryr oss om deras gamla sköra ben. Det är viktigare än tidtabellen. Vi tenderar att glömma det, säger Jan.

Tio nycklar för att lyckas

För att uppnå värdskap inom en organisation är det allra viktigaste att värna om att skapa rätt kultur. De organisationer som lyckas med det gör detta:

  1. Definiera vad vi menar. Vi slänger inte bara ut ord som ”ansvar” och ”mod”, utan förklarar vad just vi menar med ansvar. Det här skapar inspiration, lust och engagemang. De flesta så kallade värdegrunder är sömndrivande; de tilltalar oss inte med hjärtat. När vi får höra en människa, som är väldigt mycket människa, då händer det något.
  2. Bemanna och designa jobben väl. Gör vi tillräckligt stora jobb för att rymma människor? Eller krymper vi ner människor i små jobb? Vi ska aldrig släppa in en enda människa som inte kan bidra och leva vår värdegrund.
  3. Lära. Hur bygger vi in det i lärandet? Hur lär vi av varandra och hur vi jobbar med de här frågorna?
  4. Organisera. Hur bygger vi rätt strukturer, processer och system för att släppa loss värdskapet? Det finns där, men det ligger ofta mycket i vägen.
  5. Bemäktiga. Vad ger vi människor för befogenheter och ansvar? Får de äga sitt värdskap?
  6. Kommunicera, hur kommunicerar vi internt? Vilka symboler har vi? Ritualer? Berättelser? Står ni upp på era möten och berättar vad ni själva har upplevt?
  7. Mäta. Hur mäter vi kultur? Det är lätt att mäta beteende, svårare att mäta värdegrund. Hur mäter vi om människor känner sig välkomna?
  8. Belöna. Hur belönar vi? Mer betalt? Ska chefer som är goda föredömen ha mer betalt, än de som gör det sådär?
  9. Utveckla. Hur utvecklar vi vår värdegrund/värdskapskod?
  10. Leva. Hur lever vi vår värdegrund och vårt värdskap?

Värdskap kostar inte tid, värdskap spar tid

Jan säger att den kortaste och bästa ledarskapskurs han vet är den helige Franciskus ord, på två rader.

”Predika alltid.
Om så krävs använd ord.”

Han exemplifierar med en liten berättelse: Två läkare besöker en patient, varsin dag, där den första ställer sig vid sänggaveln och frågar hur patienten mår, medan den andra sätter sig bredvid sängen, klappar på axeln och frågar hur patienten mår. Vilken läkare väljer patienten? Den andra, utan tvekan. Varför? För att den tog sig tid.

– Värdskap kostar inte tid. Värdskap spar tid. Och pengar. Det bor en värd i varje människa. Vi behöver rensa upp i bråten, som hindrar vår naturliga längtan att välkomna andra och oss själva. Vi har samma mål och samma vilja.

jangunnarsson_foto_frozentime_d8b_0643_500

– Det är lätt att stå här och säga de här sakerna. Det är en helt annan sak att gå hem och få till det här i verksamheten. Men det är väl därför vi går till jobbet om dagarna, för att alla människor ska känna sig välkomna, vän-tade, önskade och inkluderade. Tack snälla för jag fick komma hit. Och tack snälla för allt ni gör.

Jan Gunnarsson är grundare av Värdskapet i Sverige och internationellt. Du når honom på 070-656 37 00, jan@vardskapet.se www.vardskapet.se.


Text: Jenny Asp, Södra tornet kommunikation
Foto: © Mark Harris, Frozentime