Ardalan Shekarabi, civilminister

Styra med tillit som grund

Föreläsning Socialchefsdagarna 6 oktober 2016. Offentlig sektor ska styras med tillit som grund

Regeringens tillitsreform handlar om att förändra styrningen inom den offentliga sektorn, och ta tillvara kompetensen hos medarbetarna. Civilminister Ardalan Shekarabi besöker Socialchefsdagarna och berättar om hur mindre detaljstyrning, ökad tillit och enklare administrativa processer ska göra det lättare för socialtjänsten att fokusera på kärnverksamheten och utföra sitt arbete professionellt.

a_shekarabi_d8b_0076_500

– Okej, är ni redo för lite förvaltningspolitik? Civilminister Ardalan Shekarabi inleder sitt föredrag på konferensens andra dag med att ställa frågan till publiken som villigt svarar ja. Han är här för att presentera den nya tillitsreformen som syftar till mer tillitsbaserad styrning i offentlig sektor. Det handlar framför allt om hur man tar tillvara den kompetens som finns hos professionerna. (foto: frozentime)

– Tillitsreformen handlar om att låta proffs vara proffs. Vi måste våga lita mer på medarbetarna i den offentliga sektorn, och ge dem bättre förutsättningar. Det är en ny styrning bortom New Public Management, säger Ardalan Shekarabi.

Det händer mycket i regeringen just nu, och förvaltningspolitiken ska prioriteras. Med en decentraliserad välfärd läggs mer ansvar på kommuner och landsting. Shekarabi menar att regeringen måste ge bästa möjliga förutsättningar för detta, och att det krävs förändringar för att socialtjänstarbetare ska kunna göra sitt jobb på ett professionellt sätt, utan hinder på statlig nivå. Tillitsreformen är en av förändringarna.

– Det finns en föreställning att man kan effektivisera välfärdsverksamheter och höja kvaliteten, utan att fokusera på medarbetarna. Det är fel! Ska vi utveckla den offentliga sektorn måste vi fokusera på medarbetarna. Vi har ingen välfärd utan dem, säger Ardalan Shekarabi.

a_shekarabi_d8b_0094_500

Tillitsreformen handlar om att låta proffs vara proffs, säger Ardalan Shekarabi på Socialchefsdagarna 2016 (foto: frozentime)

Minska den administrativa bördan

Idag läggs 600 miljarder kronor på upphandlingar. Det är en femtedel av svensk ekonomi som går genom offentliga upphandlingar och i 20–30 år har offentliga upphandlingar handlat om vad vi inte får göra, menar Shekarabi.

– Nu vill vi vända på perspektiven och se på hur upphandlingar kan användas för att höja kvaliteten och få ner antalet överprövningar. För det är något som stör era verksamheter och blir ett hinder för seriösa leverantörer.

Ardalan Shekarabi påtalar att kommunsektorn behöver mer resurser, och rätt resurser, för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten. Med riktade statsbidrag kan administrationen minska.

Dessutom har hälften av alla kommuner i Sverige krympt sedan 1970-talet, vilket påverkar de långsiktiga förutsättningarna. Utvecklingen med en åldrande befolkning innebär att färre ska försörja fler, och det innebär i sin tur en större offentlig konsumtion. Här vill regeringen förenkla den administrativa processen kring köp av tjänster, genom enklare samverkan för köp av tjänster mellan och inom kommuner.

Idag har Arbetsförmedlingen en regional indelning, Polisen en annan och Trafikverket en tredje. Länsstyrelsen är den enda statliga myndighet som utgår från länen. Shekarabi menar att det därför behövs en ny regional indelning. Staten talar då med en röst, och blir bättre koordinerad.

Ett svar på New Public Management

Under 1980- och 1990-talen kom reformen New Public Management som ett svar på hur den offentliga sektorn hade styrts på 1970-talet. Man ville decentralisera och effektivisera verksamheterna genom ett starkt fokus på kontroll, rapportering, uppgiftsinlämning och detaljstyrning av professionen. Visst finns det fördelar, till exempel med den tydliga uppföljningen, menar Shekarabi. Men den negativa effekten blev att den administrativa bördan växte och att många till slut inte kände att de hade tid att sköta kärnverksamheten.

– Vi blir inspirerade av att studera kommuner som har gått före och infört alternativa styrmodeller, däribland Sundsvall och Bromölla. Vi vill gå ifrån att kontrollera minutschemat för vårdpersonalen, och gå till att våga lita på personalen och minska detaljstyrningen. Vi har sett att det ger positiva effekter för verksamheterna, säger Ardalan Shekarabi.

Förändra kulturen genom försöksverksamheter

Shekarabi betonar att om vi ska utveckla nya styrmodeller gäller det att få igång försöksverksamheter ute i kommuner och landsting. Det handlar om att förändra en kultur, snarare än att stifta nya lagar.

Han uppmanar samtliga konferensdeltagare att ta kontakt med den delegation som har tillsatts för att utvärdera tillitsbaserade styrmodeller. De kan ge stöd och råd till verksamheter som vill förändra sin styrning.

– På samma tillitslinje måste vi i regeringen också våga lita mer på kommunerna. Vi minskar detaljkontrollen med riktade statsbidrag och tillsynsmyndigheter ska bli mer fokuserade på lärande och partnerskap med kommunerna. Ekonomiska incitament och olika ersättningsmodeller har stor påverkan på hur vardagen ser ut ute i verksamheterna, säger Shekarabi.

Han avslutar med att betona att det är en långsiktig process, och att styrningen inte kan förändras på ett år. Men viktiga förändringar är på gång!

Civilministern tackar slutligen publiken för den fantastiska insatsen med flyktingmottagandet från hösten 2015 och framåt:

– Tack till er och till alla era medarbetare. Det är ni som gör den offentliga sektorn i Sverige världsbäst! (Se ett kort klipp på det här)

Frågor från publiken

Öronmärkta bidrag?

Fråga: Generella bidrag till kommunerna är jättebra. Men när vi på soc vill ha pengarna, kan vi inte få dem. Hur ser du på öronmärkta bidrag?

Svar: Du lyfter en viktig aspekt. Ibland finns det skäl att det finns riktade statsbidrag, öronmärkta pengar för att beakta vissa behov. Men de ska bli så enkla som möjligt. Vi måste ändå våga ge kommunerna handlingsutrymme, och utnyttja flexibiliteten. Vi ska inte gå över bara till generella statsbidrag, utan vi ska ha kvar öronmärkta bidrag och säkerställa att kommuner lever upp till kraven.

Varför en ny regional indelning?

Fråga: Du nämnde att staten ska tala med en röst. Är det inte bättre att jobba på kommunikationen då, än att bygga om hela Sverige?

Svar: Alla myndigheter har skapat egna regionala strukturer. Samtidigt finns det en myndighet som ska hålla ihop och koordinera – och den instansen är Länsstyrelsen. Men de saknar rätt muskler idag. Den regionala indelningen överensstämmer inte utan vi vill skapa en mer symmetrisk struktur.

Får medborgarna tycka till?

Fråga: Angående regionfrågan köper jag hela resonemanget; det behöver bli en bättre samordning. Men nu lyfter ni frågan under en och samma mandatperiod. Medborgarna får inte säga sitt. Borde det vara folkomröstning, eller att man ska få säga sitt i ett allmänt val? Som det är nu är det ingen tillitsfråga, och man kör nästan över medborgarna. Borde vi inte få vara med och tycka?

Svar: Frågan har utretts i över fem decennier, och nu har landstingen och länen runt storstäderna gått ihop. Medborgarna har inte haft tillfälle tidigare att säga till om de statliga förändringarna, inom Polisen till exempel. Den förändringen har skett utan helhetsgrepp. Vår samhällsmodell bygger på samordning mellan stat och kommuner. Faller den, så förlorar vi kanske likvärdigheten och välfärden. Vi kommer att behöva fortsätta den politiska diskussionen, eftersom det inte riktigt har lyfts vad det kommer innebära för medborgarna.

Hur samordna med andra?

Fråga: Tillitsreformen låter jättespännande. Äntligen!, känner jag. Men det hänger inte bara ihop med medarbetarna, utan även med de vi är till för. Hur samordnar man det här med andra departement? Det är viktigt att det genomsyrar allt vi gör, på en statlig nivå.

Svar: Samordningen gäller även andra statliga myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen. Stöden till kommuner kommer att bygga mer på tillitsbaserade relationer. Det omfattar hela regeringskansliets styrning, och det är något vi jobbar med. Den administrativa bördan, som blivit ett resultat av vår styrning idag, ska minska. Vi ska identifiera och eliminera omotiverade tidstjuvar inom offentlig sektor. Vi är duktiga på att begära in mätningar och uppgifter, men vi är inte lika duktiga på att använda dem.

Digitalisering av offentlig sektor

En annan aspekt jag inte tog upp tidigare handlar om digitalisering av offentlig sektor. Nu jobbar vi med att förstärka och öka takten i att underlätta för digitala tjänster inom socialtjänsten. Lyckas vi frigöra tid är det en effektiviseringsåtgärd. Fram till 2005 låg Sverige i framkant, men nu har vi tappat farten. Konkreta reformer handlar om att kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor digitaliseras, något som våra grannländer redan har lyckats med.

Förlorar bidrag för ensamkommande

Fråga: Under alliansåren tillkom det 220 miljarder till välfärden. Ni skjuter till 10 miljarder till hela kommunsektorn. Vi i Jönköping får en sjuttiondel av det. I och med integrationen handlar det om stora utmaningar, och vår kommun förlorar 40 miljoner för ensamkommande. Vill du kommentera det?

Svar: Den omläggning vi gjorde av migrationspolitiken under förra året var helt nödvändig. Vi måste klara av att erbjuda de som kommer hit en bra etablering. Effektivisera etableringen behöver vi också göra. Det har inte varit kostnadseffektivt. Vi jobbar med andra åtgärder, och det måste göras med förnuft. Det finns en bra dialog med SKL. Och den nya ersättningsmodellen måste ge kommuner tid att anpassa detta till varje kommun. Jag är glad att det blev en sådan lösning som beaktar särskilda behov hos kommuner. De kostnader vi har haft för ensamkommande är oacceptabla, och vi behöver en effektivare modell; det är en viktig åtgärd.

Köp- och säljmodeller

Fråga: Jag blev glad när jag såg att ni tittar på New Public Management och bortom det. En del handlar om ekonomiska styrmodeller, och där finns det en hel del kritik. Skulle man kunna lösa det istället? Vad finns det för andra sätt?

Svar: När det gäller ersättningsmodeller internt i offentliga organisationer, har vi lagt det i tillitsdelegationen. De tittar på olika system som frigör tid till kärnverksamheten. Men det är viktigt att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Många reformer på 1980- och 1990-talet handlade om effektiv kontroll, och vi behöver behålla en del av det – men inte det som stjäl tid. Många köp- och säljmodeller är inte så tidseffektiva. Det kommer att ta tid att bygga upp nya styrmodeller. De är kopplade till forskningen, och vi har haft ett helt år med kunskapsseminarier runtom i landet där vi har bjudit in representanter från kommun, fackorganisationer och forskare för att kartlägga bristerna. Nu är processerna igång. Det kräver att vi arbetar operativt och nära verksamheten, för vi kan inte utveckla styrmodeller här, på ett teoretiskt plan. De behöver anpassas till verksamheten.


Text: Jenny Asp, Södra tornet kommunikation
Foto: © Mark Harris, Frozentime

Här hittar du de bilder som Ardalan Shekarabi visade under sin föreläsning.