7. Efter flyktingkrisen – så stöttar vi de ensamkommande barnen

Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog inleder föreläsningen med att det finns olika sätt att se på kris och syftar då till att man idag talar i termer om att det är ”efter den stora flyktingkrisen” år 2015. Med detta lyfter Jägerskog att krisen inte tar slut då människor väl anlänt till Sverige.

Lever Sverige upp till barnkonventionens mål i artikel 24?

Föreläsningen baseras på Bris rapport 2017:3 Barn som flytt, en riskgrupp för psykisk ohälsa. Rapporten är skriven av bland andra Magnus Jägerskog. Vad som varit vägledande i skrivandet av rapporten är artikel 24 i Barnkonventionen. I kortare drag handlar artikel 24 om barns rätt att ta del av bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering.

Jägerskog frågar åhörarna om de tycker att Sverige lever upp till barnkonventionens mål i artikel 24 och åhörarna svarar enhetligt nej.

Rapportens två frågeställningar att ta reda på var: Hur många barn är det som flytt till Sverige? Lever Sverige upp till sitt åtagande kopplat till barnkonventionen?

Underlag för rapporten är främst forskning genom sökningar i databaser. Screening har skett kring frågan ”Vad i dessa artiklar handlar om vård och vårdintentioner alternativt psykisk ohälsa eller hälsa?” Utöver detta har underlag samlats in från myndighetsrapporter, rapporter från organisationer, juridik och de har granskat hur barnen själva beskriver sina behov, genom möten med dem.

Vad undersökningen kom fram till är att människor som flytt är särskilt utsatta. Viktigt att betona, menar Jägerskog, är att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna vid arbete med människor som är särskilt utsatta.

Rapporten redovisar att ensamkommande barn är särskilt utsatta för att erfara traumatiska händelser, eftersom de flyr utan stöd och hjälp från vuxna.

PTSD

Vanligt förekommande bland barn som flytt är att de screenats positivt för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Jägerskog lyfter att det kan infinna sig en kris både innan, under och efter flykt. Vanliga beskrivningar av besvär bland barn som flytt är sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Studier har visat på höga nivåer av symptom för PTSD lång tid efter individen har anlänt i det nya landet. Jägerskog menar att slutsatsen av detta är att det finns behov av långvariga insatser.

Studier visar att det individen varit med om efter ankomsten påverkar mer än vad som sker innan eller under flykten. Här poängterar Jägerskog hur viktigt det är med bra omhändertagande i förebyggande syfte.

Psykisk ohälsa bland ensamkommande barn utgörs främst av PTSD, depression och ångest. En ny svensk studie visar att 80 procent av de deltagande ensamkommande barnen i åldrarna 9 till 18 år hade PTSD.

Jägerskog menar att rapporten lyfter att ensamkommande barn har högre nivåer av ångest och PTSD än de barn som flytt tillsammans med en eller flera vårdnadshavare. Faktorer som är betydande att ta upp är post-migrationsfaktorer som även har betydelse för hur denna grupp mår. Exempel på post-migrationsfaktorer är stress kopplat till asyl- och boendeprocesser, diskriminering, hemlöshet och avsaknad av familj.

Stor brist på forskning

En brittisk studie visar att 17 procent av de ensamkommande barnen hade öppenvårdskontakt, trots att 70 procent var i behov av vård. Jägerskog menar att skäl till varför ensamkommande inte får vård i samma utsträckning främst är språksvårigheter, brist på information och svårigheter i att komma i kontakt med vården.

Enligt Jägerskog finns en stor brist på forskning kring denna målgrupp och dessa frågor.

Av de ensamkommande som flytt är 30 procent kvinnor och 70 procent män. Studier visar att de ensamkommande flickorna har en högre nivå av psykisk ohälsa än ensamkommande pojkar.

Jägerskog lyfter även att det finns en stor risk att barn som flytt med vårdnadshavare inte får sina rättigheter tillgodosedda, då deras vårdnadshavare också är utsatta, bland annat på grund av problem med anpassning till det nya samhället.

Rapporten hänvisar till forskning gällande resiliens – vilket innebär en individs förmåga till motståndskraft och förmåga att hantera en situation. Forskning har påvisat vad som har god inverkan på resiliensen hos en individ. Detta inkluderar bland annat en positiv inställning, självständighet, tro på en högre makt, god skolgång samt nära kontakt med familj och ursprungsland. Med andra ord kan dessa ses som skyddsfaktorer.

Ojämlik vård i Sverige

Jägerskog uppger att fyra av tio samtal till BRIS handlar om psykisk ohälsa bland barn och att Sverige har en ojämlik vård beroende på var i landet man bor.

Socialstyrelsen kom i en nyligen genomförd studie fram till att asylsökandes vårdbehov inte bedöms på lika villkor som andra barn, bland annat på grund av tolkbehov, vilket strider mot artikel 2 i Barnkonventionen.

Ett problem som identifierats är att barn med neuropsykiatriska funktionshinder har svårt att gå in i behandlingar utifrån att de inte har fast boende.

Att få avslag på sin asylsökan kan bli utmynna i en kris för barnen, men även att bli beviljad att stanna i Sverige kan orsaka en kris.

Jägerskog menar att mottagandet av de barn som flytt är viktigt för att motverka psykisk ohälsa. Han uppmanar publiken att vid användning av den tillfälliga utlänningslagen, bör de redovisa vad lagen har för effekt på individen.

Det finns enligt Jägerskog brist på gott bemötande och kompetens att möta barn med trauma. Barnen som flytt beskriver också att de inte förstår asylprocessen. Goda män till barn som flytt har många gånger ringt in till Bris för frågor om just asylprocessen.

Jägerskog betonar vikten av basala saker såsom mat, kläder, boende och vardagsliv för att barnen ska kunna må bra. Ett varaktigt boende är otroligt viktigt enligt Jägerskog och att man verkligen tar hänsyn till barnets bästa vid beslut om placering. Han menar att det varit problematiskt för kommuner att upprätthålla kraven, till exempel krav på att barnet ska ha en skola inom en månad efter ankomst.


Seminarium 7. Efter flyktingkrisen – så stöttar vi de ensamkommande barnen • Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris

Text: Sofia Eriksson och Lisa Hellberg, socionomstudenter på Mittuniversitetet, Östersund
Foto: © Lina Öhman