18. Flera vårdgivare, en gemensam översikt

Drygt 20 deltagare hade sökt sig till detta seminarium. På grund av olyckliga väderförhållanden tog föreläsare Monika Kraft sig inte fram till Östersund. Monika är programchef för eHälsa och digitalisering inom Region Skåne och skulle ha representerat vårdgivaren i detta seminarium.

Jahn Sundin, expert inom välfärdsteknologi och produktägare på Tieto höll dock sin del av passet.

Jahn öppnade sitt bildspel med den något provocerande rubriken ”Kraften i nationella patientöversikten används dåligt”.

Han vidareutvecklar detta genom att säga att kommunerna använder sig av NPÖ i allt högre utsträckning medan regionerna och landstinget har en fortsatt låg användning. Orsaken till detta kan sammanfattas med att det är få kommuner som producerar till NPÖ så det finns förhållandevis liten anledning för regionerna att använda sig av detta, annat än vid snabb åtkomst exempelvis till andra sjukhus och specialistkliniker. Det har även förekommit en del problem med åtkomst till själva systemet, oavsett vårdgivare. Men sedan en tid tillbaka är NPÖ uppdaterat och detta ska ha minimerat risken för att detsamma uppstår igen.

Jahn fastslår vidare att ”NPÖ är inget nytt, dock är det underutnyttjat”. Det är samma tjänst för samtliga verksamheter. Denna tjänst innebär just nu att det levereras 16 stycken ”informationsmängder” exempelvis ADL, vård- och omsorgsplan, personuppgifter etc, se Jahns presentation. Flera områden är på gång.

När det gäller anslutningsgraden till att producera information till NPÖ så är det färre än 20 kommuner som gör detta.

Under seminariet berättar Jahn att Inera har en ny gemensam, nationell, ordinationsdatabas på gång där syftet är att tillgodose tillförlitliga ordinationer i realtid för alla vårdgivare.

Föreläsaren uppmärksammar deltagarna på att NPÖ 2.0 inte har ett eget gränssnitt, det måste verksamheten själv bygga, vilket kan innebära att NPÖ ser olika ut beroende på hos vilken vårdgivare du öppnar den.

NPÖ innebär ej dubbeldokumentation. Den ”tankar ned” den information som finns i respektive journalsystem. Systemet kräver patientens medgivande varje gång inloggning ska ske.

Frågor från publiken

Publik: Hur kan man få snurr på att kommunicera och använda NPÖ mer?
Svar: Jahn rekommenderar att man tar kontakt med leverantören, de kommer gärna ut på informationsträffar.

Publik: Hur gör man om patienten är ansluten till en privat vårdgivare?
Svar: De större vårdföretagen är ofta anslutna till NPÖ.

Publik: Hur går man tillväga för att börja producera till NPÖ?
Svar: Det behövs ett medgivande till Inera så ordnar Tieto med själva projektinförandet.

Publik: Vad beror det på att producenten/vårdgivaren ej vill ansluta, kan det vara en kostnadsfråga?
Svar: Ineras producentanslutningsavgift på 150 000 kr är borttagen.

Kommentarer från deltagarna:

”Kommunen producerar men vet ej i vilken omfattning landstingen/regionen tar del av deras material.”

”Jag är förvånad att bara ca 20 kommuner är anslutna”

”Blekinge är ett gott exempel där alla kommuner och landstinget är producenter, det handlar om patientsäkerhet där flera parter är involverade”

Fråga från dokumentatören till deltagare efter seminariet: Vad tänker du om detta seminarium, om det vi just hört?
Svar: Vi har intern sekretess redan nu. Patient/person skulle kunna känna press att lämna medgivande då vårdpersonal frågar om samtycke till [att titta i NPÖ]. Det skulle kunna vara en viss risk i förhållande till SoL, att kommunen producerar uppgifter som region/landsting tar del av som ej är HSL, men bra för patientsäkerheten! Ett komplement till NPÖ, som kan skapa delaktighet, kan vara att arbeta med Skype mellan huvudmännen och tillsammans med patienten.


Seminarium 18. Flera vårdgivare, en gemensam översikt. Jahn Sundin, produktägare på Tieto.

Text: Eva Norum, socialförvaltningen i Östersunds kommun
Foto: © Lina Öhman