13. Ungas inkludering och delaktighet en viktig förutsättning för social hållbarhet

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar fram och sprider kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. De ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.

Lena Nyberg är generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Hon hade två syften med seminariet:

  • Hur ska vi skapa bra villkor för unga som leder till social hållbarhet?
  • Vilken nytta har ni av MUCF?

Ungdomsperspektivet tillför kvalitet

Många av oss i den kommunala sektorn jobbar med Agenda 2030. Det finns många olika perspektiv som berör unga idag, inte minst social hållbarhet. Om vi inte skapar förutsättningar blir det stora individlidanden och stora samhällskostnader idag och i framtiden. En viktig del måste vara att lyssna till unga och få med dem i beslut på alla nivåer.

MUCF har två huvudsakliga politikområden som båda berör den kommunala sektorn:

  • Ungdomspolitiken med fokus på unga och deras egna synpunkter och åsikter och
  • Politiken för det civila samhället.

MUCF:s tredje uppdrag är att ge bidrag till civilsamhället, till exempel sommarlovspengar för att skapa mötesplatser och även till andra lov, Erasmus utbytesverksamhet för unga som inte studerar.

I alla beslut är ungdomsperspektivet en förutsättning för bra kvalitet. Det finns alltför många erfarenheter av beslut som inte tagit hänsyn till ungdomars behov. MUFC arbetar med att stötta kommuner och statliga myndigheter och handledning för personal i den kommunala sektorn har utarbetats ”med fokus på unga”

Regeringen har tre prioriterade områden:

  • Ungas inflytande
  • Ungas egen försörjning
  • Ungas psykisk hälsa

Information på webben

www.ungidag.se finns statistik om hur unga har det kring arbete, boende, social utsatthet etc, som MUCF sammanställer för att vi ska få en bild av hur det ser ut. Sammanställningen är helt könsobunden. Varje år utkommer också fokusrapporter med olika teman där MUCF redovisar hur unga ser på frågan och vad som är fakta. Det är viktigt att samla kunskap och lyssna till ungdomarna själva. Fokusrapport 2010 visar på en ökad polarisering socialt, etniskt, ekonomiskt och geografiskt.

Man måste hitta nya lösningar på ett problem och skapa mötesplatser där unga får möjlighet att mötas och upptäcka att de inte är så olika. Det finns därför behov av långsiktiga mötesplatser för att träffa jämnåriga med olika bakgrunder.

Både 2007 och 2013 har det gjorts attityd- och värderingsstudier och sedan finns LUPP som är ett enkätverktyg som skapar bra kunskap om vad unga tycker och tänker.

Fritid ger mening!

När ungdomar får frågan om vad som är viktigt i deras liv för att de ska må bra svarar de fritiden som nummer ett (var sjätte ungdom svarar att fritid ger mening i livet). Så frågan blir: hur ska vi se till att alla har möjlighet till en bra fritid? Alla barn och ungdomar har inte det idag. Vi vet att idrotten ökar men deltagandet i andra föreningar minskar. Det finns nya sätt tex nätet. Det hela blir lite av en klassfråga. Hur kan vi få unga att mötas?

MUCF i har kartlagt den öppna fritidsverksamheten och det visar sig att det finns färre fritidsgårdar men fler ungdomens hus. Det skäl som anges för att det är färre fritidsgårdar är att det är så få som går dit. Men, för dem som går dit är det en viktig arena. Om vi vill locka dit fler måste vi tänka på bemötande, delaktighet och en medveten verksamhet.

Vilka är de unga som känner sig mest exkluderade? Jo, det är unga som är utanför normen och som är mindre aktiva. Personer med funktionsnedsättning upplever att de har mindre och dålig fritid. Resorna till en aktivitet tar lång tid, det finns mindre att välja på och de får ett sämre bemötande. De upplever att de har mindre inflytande. Vid t ex friluftsdagar i skolan känner sig många exkluderade då de inte kan följa med och inte erbjuds alternativa aktiviteter.

Lena Nyberg ger ett exempel på beslut och strukturer som exkluderar. Det finns funktionshindrade unga som stött på problem när de bott i en kommun men haft fritidsaktiviteter i en annan kommun. Problemet var att det inte gick att få färdtjänst över kommungränsen vilket resulterade i att de inte kunde utnyttja fritidsaktiviteten.

HBTQ-personer upplever att de blir styvmoderligt behandlade i skolan. De känner sig inte delaktiga och det leder till psykiska problem.

Bemötandet är väldigt viktigt då många avstår från att delta då de upplever att de blir dåligt bemötta. Vuxna som arbetar i verksamheterna har inte den kunskap som krävs.

Nyanlända ungdomar

När det gäller gruppen Unga nyanlända har MUCF tagit fram rapporter och fler är på väg. De nyanlända har en huvudsaklig önskan: att få permanent uppehållstillstånd. Utöver det har de basala men viktiga önskemål som att lära sig svenska, få en kompis från Sverige/i Sverige, lära sig seder och bruk och att de ska bli en egen kraft. Det krävs mycket mer engagemang för att de ska bli en del ar verksamheten.

Det finns en tendens till att unga nyanlända främst ses som behövande, inte som resurser, vilket försvårar både individens utveckling och integration. Det måste finnas mötesplatser. Hur kan de som kommit till Sverige få kontakt med svenskar om de inte går i skolan?

Fokusrapport 2017 har fyra delrapporter som släpps i november 2017 och som tar upp hur man kan inkludera unga i arbets- och samhällslivet.

LUPP på lokal nivå

Lena fortsätter med att beskriva LUPP som är ett gratis verktyg för alla kommuner och regioner. LUPP är en enkät som görs för alla unga i kommunen under skoltid. Den ska vara ett sätt för lokala politiker och tjänstemän att få reda på vad unga i kommunen tycker är viktigt och vad som påverkar deras vardag. Skälet till att enkäten behövs är för att de unga väldigt sällan är med i beslutsprocessen även om det gäller beslut som påverkar deras vardag. Vi vuxna vet inte vad de tycker, vill och behöver. LUPP är därför ett bra sätt att samla fakta på lokal nivå.

Ska vi klara alla utmaningar vi har för att ungdomar ska få vara med och påverka och att försäkra oss om att de får den utbildning de behöver så krävs samverkan mellan alla sektorer. Det krävs också att vi arbetar för att skapa tillit mellan olika typer av uppdragsgivare.

Unga med psykisk ohälsa

MUFC har ett projekt där de ska åka runt i landet för att prata om hur man kan jobba för att minska psykisk ohälsa hos ungdomar. MUCF har samlat skolan, landstingshälsan med flera som jobbar med ungdomar eftersom det inte alltid finns fungerande nätverk i offentlig sektor där det är viktigt att möta alla ungdomar med samtliga resurser samtidigt.

MUCF har jobbat mycket med att inventera hur det ska påverka så lite som möjligt. Det är viktigt att jobba med tidiga insatser och att träffas i miljöer som passar unga. Frågan är: Hur kan vi organisera en första linjen socialtjänst för att möta psykisk ohälsa? Om vi inte hittar lösningar så kommer vi få en gigantisk samhällskostnad för att dessa ungdomar inte blir självförsörjande. Om vi motar problemen i ett tidigt skede så minskar vi mänskligt lidande för dem själva och deras omgivning. På sikt blir det lägre kostnader.

Ute i stadsdelarna har ungdomarna inte förtroende för politikerna. Då måste man jobba med verksamheter som Fryshuset där de känner att de kan vara med och påverka sin situation. Fryshuset får resurser från MUFC vilket MUFC har fått kritik för. Men, Fryshuset jobbar i en kultur som är svår och de jobbar där ungdomarna befinner sig.

”Samla kraft” – konkreta tips

När samhället blir riktigt ansträngt tycker vi att det är bra när civilsamhället hjälper till. Vi behöver samarbeta med civilsamhället om vi ska nå långsiktig hållbarhet. Men vem gör vad för att nå målet? Hur använder vi våra resurser för att möta de behov som våra unga har?

Demokrati, inflytande, modeller för påverkan – det är inget självändamål att unga ska påverka. Vikten av civilsamhället visar sig bland annat i en undersökning som tar upp vilka villkor organisationer som jobbar i områden med svagt valdeltagande upplever. De jobbar med mer än det som är deras syfte, till exempel fotbollklubbar som får hjälpa till med läxor, byte av fotbollsskor och annat som går utanför ramen för deras egen verksamhet.

MUFC har i uppdrag att organisera skolval i så många skolor som möjligt och de ger bidrag och stöd till ungdomsorganisationer för att skapa och stimulera valdeltagande hos ungdomar.

Frågor från publiken

Publik: Du visar inte på lösningar? Ni reser runt i landet och lyssnar av. Ni borde kunna fungera som humlor.

Svar: LUPP ger lösningar genom de svar man får. Alla enkäter som görs ute i landet samlas ihop och ger svar på ett möjligt arbetssätt. På olika områden har vi tagit fram tips och råd. Jag vill påstå att vill ni jobba långsiktigt så måste ni lyssna på ungdomarna.

Lena slutade med att uppmana oss om att tar vi inte unga på allvar och lyssnar vi inte på dem så kommer vi inte att leva upp till social hållbarhet och så tipsar hon om Rikskonferensen 2017 om Ungas sociala inkludering, den 30/11 till 1/12 2017.


Seminarium 13. Ungas inkludering och delaktighet en viktig förutsättning för social hållbarhet • Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Text: Lena Danielsson, socialförvaltningen i Östersunds kommun
Foto: © Lina Öhman