10. Ett hållbart arbetsliv för socialsekreterare

Sedan 2015 har Arbetsmiljöverket (AMV) utfört inspektioner av socialsekreterares arbetsmiljö. Inspektionerna slutfördes under hösten 2017. Seminariet handlar om vilka brister de har sett, samt goda exempel och forskning.

Inspektionen har omfattat 170 socialkontor, med sammanlagt 1 700 deltagande socialsekreterare över hela landet. AMV vet vad som påverkar arbetsmiljö miljön vid det här laget, de vet vad som brister och vad som orsakat sjukskrivningar och hög personalomsättning. Det har även funnits en brist på socialsekreterare att anställa.

Socialsekreterare är den arbetskategori som ska vara till stöd och skydd för samhällets mest utsatta, och så ser situationen ut så här för dem. Fackförbundet Vision ser dock en ljusning.

PROJEKTETS EFFEKTMÅL

Eva Karsten, projektledare och arbetsmiljöinspektör på AMV beskriver effektmålen för projektet.

Metoden för inspektionerna har varit att att prata med socialsekreterarna i grupp. Initialt hölls ett möte på förvaltnings- och ledningsnivå tillsammans med socialnämndernas ordförande och med skyddsombud, för att informera om tillsynsinsatsens upplägg.

Gruppsamtal genomfördes med olika avdelningar inom IFO och med de socialsekreterare som valts ut. Därefter skedde en direkt återkoppling till närmsta chef där inspektörerna kunde ställa frågor för att förtydliga situationen. Ett tag efteråt återkopplades samtalen till den högre ledningsnivån. Då bestod återkopplingen av förbättringsområden som AMV ställt krav kring.

Inspektionerna har resulterat i krav till de flesta kontor de varit ute på. Då åtgärdstiden gått ut har uppföljningar på arbetsplatserna gjorts. Målet med tillsynen var att nå ut till cirka hälften av Sveriges socialtjänster, och målet har uppnåtts. AMV har också velat undersöka vilken effekt deras inspektioner haft, och en effektutvärdering som pågår till 2018 följer inspektionerna.

Effektmålen är till för att få en bättre balans i Sveriges socialtjänster vad gäller arbetsmiljön och de krav och förutsättningar som ges. Ytterligare mål har varit att skapa effektiva rutiner vad gäller systematisk arbetsmiljö och minskade risker för hot och våld.

Upplevelsen hos AMV är att kunskapen om den organisatoriska sociala arbetsmiljön har ökat i takt med den nya föreskriften som kom 2016.

Allas rätt till sunda och säkra arbetsförhållanden

Sara Strandberg är bitr. tillsynsdirektör vid AMV. AMV:s vision är att arbeta för allas rätt till sunda säkra arbetsförhållanden. Regeringsuppdraget omfattar tillsyn över hela landet. Fem regioner i Sverige valdes ut: små, mellanstora och stora. Var tillsynen skedde valdes utifrån tillbudsrapportering och anonyma tips.

Seminarieledarna visar en film, Utmaningen. Filmen berör budskapet om jobbstress och hur problemet ska hanteras. Filmen handlar om en kvinna som beskriver sig ha blivit personlighetsförändrad pga stress i arbetet. Filmen lyfter att det inte är en individuell fråga, en kultur skapas ofta i den organistoriska sociala arbetsmiljön. Det gäller att hitta rutiner för att skapa långsiktiga faktorer som gör att individerna mår bra. Bra stödjande ledarare, tydliga mål och tydliga roller är nyckelfaktorer.

Brist på introduktion en gemensam nämnare

Reslutatet av granskningen visar på problem på de flesta socialkontor de besökt. En gemensam nämnare verkar vara problem med introduktionen! Med stor personalomsättning medför detta stora problem. I grupperna de träffat för intervjuer har många nyanställda deltagit, de har slängts in i arbetet med kort introduktion. De har fått en hög arbetsbelastning för snabbt. Detta har också spillt över till de mer erfarna.

Många nya socialsekreterare slutar efter kort tid i yrket. Gamla ser om sitt hus och ser om det finns annat arbete. Som nyexaminerad socionom finns det ett för stort glapp mellan utbildningens innehåll och det faktiska arbete man ska utföra. Yrkesintroduktionen är bristfällig i många fall. Det finns ofta skriftliga rutiner och planer ute i verksamheterna men det brister vad gäller genomförandet i introduktionen.

Vem ska utföra vad? När ska det ske? Det finns också en kompetensbrist hos dem som ska introducera nyanställa kollegor. Många gånger har det varit en ny medarbetare som fått introducera en nyanställd. Strukturen och vem som ska göra vad är krav på förbättringar från AMV:s sida.

Chefernas förutsättningar

Hur ser förutsättningarna då ut för cheferna? Speciellt vad gäller första linjens chefer. Generellt kan sägas att det saknas för rutiner för att undersöka belastningen och situationen för chefernas arbetssituation. En chef har i snitt 18–40 medarbetare under sig. Många unga i yrket efterfrågar en aktiv chef som undersöker och frågar hur det går i svåra ärenden. Socialsekreterarna önskar att det fanns en speciell tid avsatt för att prata om arbetsmiljön.

Det måste finnas en balans mellan krav och resurs i en arbetssituation. För att åskådliggöra hur man ska hantera en hög arbetsbelastning använder sig AMV av ett material som heter ”Vågen”, den visar på vikten av att ha balans när det gäller arbetssituationen.

Balans mellan krav och resurser

I kravskålen för socialsekreterna ligger en hög ärendemängd, snäva tidsramar, hög svårighetsgrad i komplicerade ärenden, krävande kontakter med klienter och anhöriga. Det kan ofta finnas oklara förväntningar på vilken arbetsinsats du ska lägga in. Påfrestningar som genereras av hot och våldsrisker är också ett inslag.

I resursskålen ligger att det finns arbetsmetoder som gör att man arbetar rätt med utredningar, att man har rätt kompetens, rätt bemanning. Det har visat sig att det sociala stödet från chef och kollegor är den bästa resursen som finns samt att det finns goda möjligheter till återhämtning.

Hur gör man då för att åstadkomma en balans mellan krav och resurser? Vilka är de bakomliggande faktorerna till en hög arbetsbelastning? För att få fram rätt resurser behöver man gå tillbaka för att se om verksamheten har de organisatoriska förutsättningar som krävs för att hantera situationen. För att få en balans i sin organisation är det viktigt att titta på de bakomliggande orsakerna till problemet.

Otydlighet skapar konflikter

Något AMV sett skapa många konflikter ute på arbetsplatser är ett otydligt arbetsinnehåll. Vem som gör vad och hur mycket. Det är viktigt för arbetsgivaren att förtydliga vad det är de förväntar sig av sina medarbetare; förväntad arbetsinsats kontra arbetsinsats i praktiken.

AMV har också sett att lokalfrågan är en fråga som påverkar arbetsmiljön. En socialsekreterares arbete innefattar möten och telefonsamtal med människor. Finns det tillräckligt med telefoner och samtalsrum på arbetsplatsen? En lokalfråga kan förändras utifrån hur samhället förändras. Ofta är besöksrummen och receptionerna inte anpassade och riskbedömda utifrån den aktuella situationen i kommunen.

Hot och våld

När det gäller hot och våld är AMV:s erfarenhet att det tagit en stund in i gruppsamtalen med socialsekreterarna innan de kan prata om vad de varit utsatta för. Det tyder på att det finns en normalisering i socialekreterarens tankar. Ofta förklaras hoten eller våldet med att klienten var i affekt. Vad är egentligen hot och kränkningar? Hur mycket ska en socialsekreterare tåla? Vad normaliserar vi?

En kultur bör råda i ledningen att varken acceptera eller tolerera hot och våld och när det väl händer ska det finnas tydliga rutiner för hur det hanteras. Viktigt också att ha tydliga rutiner för hur media ska hanteras. Riskbedömningar måste blir tydligare, både i stort men också för den enskilde socialsekreteraren vid hembesök, transporter, negativa beslut etc.

Goda exempel

Slutligen nämns några goda exempel från kommuner runt om i landet.

I Staffanstorp har man infört en kompetenstrappa som innebär att delegation och ärenden ökar efter hand. Kommunförbundet i Skåne har även en länsgemensam introduktionsutbildning.

I Östersunds kommun har man provat att minska arbetstiden till 35 timmar per vecka under sex månader inom försörjningsstöd. Man fann att man arbetade resurssmartare och att man ökade återhämtningen. Nu ska fler områden i Östersund prova detta igen under en sexmånadersperiod.

I Sjöbo kommun har man utformat en checklista vid telefonhot för att kunna identifiera ett hot och vilken personen är lättare.

Slutligen visas ytterligare en film om Mora kommun i Dalarna. På barn och ungdomsenheten drev facket att något måste göras åt arbetssituationen. De behövde få medarbetare delaktiga och gjorde en handlingsplan för att förändra hela organisationen i syfte att skapa en bättre arbetssituation. De har funnit att det ej varit ekonomiskt kostsamt, snarare tvärtom! Numera har de ingen koppling mellan ohälsa och arbetsmiljö och inte heller några rekryteringsproblem.


Seminarium 10. Ett hållbart liv arbetsliv för socialsekreterare • Eva Karsten, projektledare och arbetsmiljöinspektör och Sara Strandberg, bitr. tillsynsdirektör, Arbetmiljöverket

Text: Catrin Skoglund, Socialförvaltningen i Östersunds kommun
Foto: © Mark Harris, frozentime. Här hittar du bilder för nedladdning!